Är ny på detta forum och behöver mest skriva av mig och prata med andra i samma situation. Och till de som lyckats bli nyktra, eller förändrat sitt drickande - det är en stor inspiration

Jag började dricka när jag var 12 och nu är jag 23. Det gick snabbt för mig att utveckla ett beroende och just nu är det som så att det håller på att förstöra mitt liv
Det som skrämmer mig är att jag utsätter mig själv för så fruktansvärda saker när jag dricker
Jag låter äldre män utnyttja mig, tillåter mig själv att behandlas som skit och efteråt mår jag naturligtvis väldigt dåligt vilket gör att jag dricker ännu mer, och sen blir det en ond cirkel av alltihopa
Visserligen var det mycket värre på den fronten när jag var yngre, men det händer fortfarande och ganska ofta att jag hamnar i riktigt farliga situationer
Det är tur att jag är anonym här annars hade jag aldrig kunnat skriva dessa saker tror jag

Jag vet inte vad det är som gör att jag dricker men enda sedan min första fylla har alkoholen varit viktig, blivit viktigare och de senaste åren har hela mitt liv kretsat kring den.
Det är något slags tomrum som alkoholen har fyllt upp men i dagens läge har den bara gjort tomrummet ännu större
Har dessutom utvecklat en väldigt hög tolerans vilket skrämmer mig då en tjej i min ålder borde dött av dom mängderna jag faktiskt dricker
Jag hinner ju aldrig bli promillefri utan börjar direkt på morgonen igen

Jag vill inte låta som ett offer men det känns väldigt hopplöst
Jag har varit på behandling, provat antabus (som jag dessvärre inte tålde så jag fick sluta på läkarens inrådan) och Campral
2 gånger har jag lyckats med att vara nykter en längre period, först 7 månader på behandlingshem och den andra omgången var det 3 månader med hjälp av Beroendemottagningen och mediciner
Den sista gången gick allting väldigt bra, jag skaffade jobb, började träna och påbörjade en KBT-terapi
Men jag kunde inte släppa tanken på rus
Så tillslut började jag överdosera den sömnmedicin jag fick utskriven för att få ut en effekt
Sen tog det inte lång tid innan jag drack och hamnade i samma banor som innan
Och det var början på detta 6 månader långa drickande som jag nu bestämt mig för att bryta

Just nu mår jag skit då jag slutat nästan tvärt, men har tagit en Sobril
Min tanke är att bli nykter nu, och göra något åt min livssituation
Känner bara en helt ofantlig ångest då jag förmodligen kommer vara skuldsatt resten av mitt liv pga. de sms-lån jag tagit och det faktum att jag gjort bort mig totalt inför alla i min närhet
Ibland märks det inte att jag är full och då kan ju folk tro att det är min personlighet när det i själva verket är alkoholen som talar och handlar och inte den jag egentligen är
Och sociala medier har ju inte gjort det bättre precis
Det är bara pinsamt alltihop
Det blev ett långt inlägg men jag ville som sagt skriva av mig
Och tack för att detta forum finns!
Har skrollat igenom några trådar och det finns mycket här att hämta

Gitarristen

Mitt i all ångest fick jag nu ännu mer ångest efter att ha skrivit inlägget här..
Kanske öppnade jag mig lite väl mycket? Och tänk om det kommer fram vem jag är?
Kan man ta bort det eller redigera om det lite?
Jag har iallafall inte druckit de senaste timmarna
En starköl och en folköl imorse, och sen 2 Sobril över resten av dagen
För att minska abstinens
Jag avgiftar mig själv helt enkelt
Som ni vet så mår man pyton men det värsta tycker jag är ångesten, den är inte nådig
Det känns som att jag lyckats rasera en hel del under dom senaste månaderna och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna se vissa människor i ögonen igen
Kommer skämmas resten av mitt liv
Så känns det iallafall just nu
Jag har 3 öl i kylen men tänker icke röra dom, iallafall inte ikväll
Vet inte om det är min hjärna som hostar upp en massa ursäkter men jag vill inte hälla ut dom heller för om jag skulle må skit imorgon så vet jag att jag iallafall har dom
Men då gäller det som sagt att bara hålla sig till dom 3 och det är lättare sagt än gjort

Ta dig hit och skriva. Nu kan det ju bara bli bättrE. Fortsätt skriva och läsa här. Vi är många som kämpar tillsammans. Kram

MåBättre

Jag tror inte att det är någon som kommer kunna lista ut vem du är utifrån vad du har skrivit ovan däremot tror jag att det är skönt för dig själv att öppna dig lite, anonymt. Det tycker nog vi flesta som skriver här. Jag tycker också att man "pratar med sig själv" när man skriver, både i sin egen tråd men även när man kommenterar andras.

Förstår att du har ångest och att livet känns hopplöst men om du vågar utmana dig själv och vara nykter så kommer du att upptäcka att det går att leva livet utan A. Ta en dag i taget och stålsätt dig att vara nykter just den dagen. När du klarat den dagen så börjar du om med samma filosofi nästa dag osv.. Ju fler dagar du klarar desto lättare kommer det att börja gå. Var också aktiv här på forumet och läs gärna igenom många av andras trådar. Kan varmt rekommendera Alkolist Javisst:s tråd som gjort en otrolig resa.

Allt kommer bli bra! Kram

Du har haft ett tufft liv läser jag, och du är ännu ung. Om du gör en kraftansträngning och försöker komma bort från droger och alkohol, så har du möjlighet att få leva ett långt och nyktert liv.
Det är mycket svårt att ta de första stegen med abstinens och svart ångest, men det går om man ger sig tusan på det, och det blir bättre och enklare efter ett tag. Vinsterna är stora när man börjar må bättre och ångesten släpper. Man får börja med små steg, en timme i taget, en dag i taget.

En stor hjälp är detta forum, att läsa och skriva av sig här. Det har hjälpt många av oss här inne.

Så välkommen och kämpa på, jag önskar dig lycka till

Gitarristen

Tack allihopa för responsen, vad glad jag blev nu när jag loggade in!
Jag gled in och kollade på Alkoholist Javisst tråd nyss och mycket riktigt, vilken resa och vilken inspiration. Jag tror det här forumet kan vara till en stor hjälp för många inklusive mig

Jag vaknade precis och känner mig väl sådär
Har sovit dåligt inatt
Och ölen i kylen gör sig påmind
Det är helt sjukt
Första jag tänkte på när jag vaknade var; "Vad fan håller jag på med, jag är knappast en 65-årig alkoholiserad gubbe så det är väl klart att jag ska dricka upp biran jag har i kylen."

Men vid närmare eftertanke, vart leder det?
3 st 7,3or räcker för att göra mig påverkad och känner jag mig själv rätt så bär det av till bolaget efteråt för att köpa mer.
I själva verket har jag viktiga saker att ta tag i, ett möte som jag missade imorse och samtal jag borde ringa. Men då kommer tankarna på alkohol igen, hur ska jag palla ta tag i alla dessa viktiga saker utan alkohol?
Det är verkligen en splittrad tankeverksamhet som jag upplever just nu.

Åter igen, tack för all respons ni fina människor där ute!

Stor kram!

Gitarristen

.. och har nu druckit upp snart alla 3. Kunde tyvärr inte stå emot. Pulsen har blivit normal och jag mår bättre, men merbegäret finns ju där. Om jag ger mig fan på att inte dricka mer så kanske det ändå löser sig. Tar jag en fylla idag igen så är det ju bara att skjuta upp alltihopa. Skäms lite för att skriva detta. Känner mig rätt misslyckad.
Jag har viljan att sluta men den varar inte så länge.
Men saken är den att jag faktiskt inte har några stålar vilket innebär att jag inte kan köpa mer, bortsett från 2 folköl som också fanns i kylen. Så håller jag mig till dessa 3 och möjligtvis 2 folköl så kan det kan bli en del av en nertrappning. Men att denna demoniska vätska kan ha sådan makt..

och trycka ner dig själv. Se det som en nedtrappning, precis som du skriver. Har du druckit i flera månader så kan det behövas en nedtrappning, då är också risken för delirium mindre.
Starta med dag 1 i morgon. Processen som du startat, att du vill sluta dricka, är i gång oavsett om det går en dag till.

Själv avslutade jag min senaste dryckesperiod med 3-4 st 7.2:or natten till det som jag räknar som dag ett, för att kunna sova några timmar, och inte landa i allt för hälsofarlig abstinens.

Allt stöd och pepp från mig, plus styrkekramar

Gitarristen

.. för de uppmuntrande orden och peppen <3
Jag är faktiskt lite rädd för abstinensen, jag märker att det har slitit på kroppen trots de fakto att jag är ung. Jag blir skakig, får hög puls och typ balansproblem och kallsvettningar och som tidigare nämnt en oerhörd ångest
Men de gånger läkare har kollat på mig har blodtrycket varit bra nästan jämt så jag antar att det inte blir så mycket värre än ovanstående symptom, kanske just för att jag är ung
Och förhoppningsvis går det över fort
Men det psykiska är en annan bit..

Tyvärr så stannade jag inte vid 3 öl utan lyckades rent förbannat få tag i mer alkohol trots min barskrapade plånka och vaknade imorse hos helt fel person
Det är ett merbegär jag upplever som otroligt svårt att hejda
Jag har en stark självdisciplin när det gäller andra saker, men när det kommer till alkohol är den mer eller mindre bortblåst, iallafall i dagens läge
Men idag hade jag en riktigt viktig sak att göra där jag inte kunde dricka alkohol.
Alkoholen satt dock i från igår och imorse men eftersom jag inte druckit mer under dagen borde jag vara nollad nu
Har återigen tagit en oxascand och mår lite bättre
Bara på't igen
Har bara 2 tabletter 10mg så det är inte så att jag tar dom annat än i rätt syfte

Grattis till nykterheten och bra kämpat
Hur länge har du varit nykter?
Stor Kram! /Gitarristen

i drygt 8 veckor nu.

Nu har jag semester och kan vila, och är därmed lugn och harmonisk. Då har jag bara lätta sug ibland efter alkohol, så det är lätt att bevara nykterheten.
På senare år har alkoholen varit ett medel för att fly från stress, trötthet, sömnlöshet, oro, dåligt mående, etc., för mig. Och dessa tillstånd triggas/orsakas oftast av mitt stressiga arbete. Så under hösten och vintern kommer jag att få kämpa mycket hårdare för att klara mig från alkoholen.

Men jag har både en mycket lång erfarenhet av alkohol och drickande, och av tidigare långa uppehåll, så jag har många mentala "verktyg" att ta till som hjälp. Dessutom har jag nu mycket hjälp av detta forum, genom att läsa mycket och skriva av mig när jag känner för det.

Det finns en gemensam sak för alla oss här på forumet som kämpar för att sluta (minska) med alkoholen. Det är att det förmodligen är den svåraste kampen vi alkoholmissbrukare har att utkämpa. Detta för att alkohol är en så sjukt förrädisk drog. Först ger den så mycket positivt när vi börjar med den, sedan för den med sig en massa elände, och när vi då kommer till insikt att vi måste sluta med den, då är våra hjärnor omprogrammerade (kidnappade) av alkoholen. Därför är detta forum så fantastiskt. Här kan vi stötta, dela och ge varandra hjälp och råd. Det är så värdefullt.

Ja, ursäkta, detta blev ett långt svar, men orden rann i väg.

Önskar dig all kraft att kunna bryta med alkoholen, och påbörja nykterheten. Det är du verkligen värd. Blir du för dålig av abstinensen, sök läkarhjälp.

Niklas 38

Vi sitter i samma sits. Har druckit varje dag i över 10 års tid och tagit beslutet att sluta helt.
Har halverat min konsumtion till ca hälften (en och en halv flaska vin) nu men är livrädd för första natten utan A.
Dessa demoner som bara väntar på en....
Förstår verkligen hur du känner och alla j..la ursäkter till att ta det där första glaset eller ölen.
Fattar inte hur folk klarar dom första nätterna.
Jag beundrar verkligen alla här på forumet som har klarat av att sluta dricka och framförallt rida ut abstinensen.

Ta hand om dig och lycka till.

Gitarristen

.. grymt jobbat! Snart 8 veckor är inte fy skam - 2 månader snart!
Det verkar som att du har koll på dina triggers och det är ju kanonbra. Stress kan verkligen vara farlig på många sätt i synnerhet för oss med alkoholproblem tror jag.. Alkoholen har ju den lugnande effekten.
Men med alldeles för många biverkningar efteråt tyvärr..

Det här forumet verkar riktigt bra. Det känns som att alla stöttar varandra, bär på samma problem och sen är det helande att skriva av sig och samtidigt känna igen sig i vad andra skriver.

Håller med dig i precis allt - det är verkligen en förrädisk drog.. Och kidnappad hjärna - yes.
Jag googlade på alcoholic brain vs. normal brain (klart vi är normala bortsett från alkoholmissbruket men du förstår var jag menar) och det intressanta är att hjärnorna faktiskt ser helt olika ut. Har man druckit under en lång tid och utvecklat ett beroende bygger ju belöningssystemet om sig

Tack för ditt fina svar och jag önskar dig fortsatt lycka till och frihet från Kung Alkohols eländiga bojor..
Det är en inspiration att läsa vad du skriver
Kram!

Gitarristen

Tack för att du skriver! Det är alltid skönt att veta att man inte är ensam.
Första nätterna är verkligen en kamp och det är lätt att trilla dit igen. Grymt att du halverat din konsumtion! Fortsätt kämpa <3
Jag drack sista ölen imorse och har sedan tagit 20 mg Sobril över dagen (väldigt liten dos egentligen) och jag kommer ta en Zopiklon inatt. Gäller dock att vara försiktig med dom tabletterna dels så att man inte fastnar i ett pillerträsk, tar mer än man behöver men också så att man inte blandar med alkoholen, det är inte så bra
Men det hjälper till viss del mot oro och abstinens de första dagarna
Önskar dig verkligen all lycka till!
Kram
/Gitarristen

carr0barr0

Tycker att det är starkt av dig att försöka behandla din sjukdom och att du erkänner det också! Min pappa han ljuger hela tiden att han inte dricker och det gör bara allting ännu värre. Han ville inte erkänna även fast bevisen är så tydliga. Har du någon förklaring på varför det skulle kunna vara så, genom att du förstår på ett helt annat sätt? Kämpa på!! Tror på dig!

Li-Lo

Hej Gitarristen och Niklas 38 och alla ni andra som riskerar abstinens!
Jag tycker ni är modiga och och jag önskar er styrka i det nu nu står inför. Styrka på olika sätt. Att "genomlida" abstinens är oftast inte att rekommendera då det är ett allvarligt och för kropp och hjärna mycket stressande tillstånd. Det som sker är att alkoholens aktiverande kraft kvarstår några dagar vilket leder till att kroppen och hjärnan hamnar i ett överaktivt tillstånd. Ofta börjar abstinenssymtom bli tydliga inom första dygnet av alkoholfrihet eller minskat intag.

Om ni som läser det här upplever något av följande när ni slutar dricka så är det mycket viktigt att du kontaktar akut vård. Ring 112 eller ta hjälp att komma till akutsjukvård.

- starka skakningar – du kan inte hålla ett fullt glas utan att spilla,
- kraftiga svettningar och värmekänslor
- kräkningskänslor efter varje gång du ätit
- brist på aptit eller rädsla för att ätaf
- förvirring – du förlorar till exempel tidsuppfattningen eller har svårt att uppfatta var du är
- hallucinationer – du hör, ser eller känner saker som inte finns där

Även om du inte druckit stora mängder alkohol kan du få abstinensbesvär när du skär ner. Oro, skakiga händer, svettningar eller sömnsvårigheter, till exempel. Symptomen är obekväma, men varar inte särskilt länge och är inte värre än en influensa. Kanske undrar du om det finns något du kan göra själv för att lindra dina besvär? Du behöver lugn, sömn och bra mat just nu, det är också bra om du har någon som kan vara med dig eller stötta på annat sätt.

Att trappa ner på egen hand är ofta vanskligt. Det är svårt att veta hur man ska dosera och risken för återfall är stor då tankarna fortsätter att på olika sätt upptas av handla om alkohol. Det är ofta tufft nog att ändra sina alkoholvanor. Om du sker vård kan en läkare även hjälpa till att utesluta att problemen har andra medicinska orsaker att göra. Att dricka och att sluta dricka är en påfrestning för kroppen.

Abstinensbehandling sker oftast i öppenvård (inom t ex beroendevården eller psykiatrin). Du får personligt anpassade läkemedel som lindrar besvären och möjliggör sömn. En obehandlad abstinens stressar hjärnan och ökar risken för besvärligare abstinens vid återfall. Läkemedel hjälper alltså både i stunden och förebyggande. Tidigare abstinens, hög och långvarig konsumtion av alkohol samt intag av lugngivande och sömngivande tabletter är riskfaktorer för att du ska drabbas av svårare och direkt skadlig abstinens.

Jag hoppas att ovan info känns relevant för dig som läser detta och jag vill välkomna er hit. Starkt gjort, ni är på väg mot förändring!

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Niklas 38

Vet att abstinensen är farlig och jag har anhöriga som rycker in om det skulle gå illa.
Har varit hos doktorn som också har förklarat för mig och fick rådet att sakta trappa ner.
Jag har nu dragit ner ganska rejält på drickandet i ett par veckor och igår blev det bara 3 glas vin till skillnad från tre flaskor per kväll.
Känner att jag är ganska när att helt sluta men rädslan för dom första nätterna gör att jag drar ut på det.
Jag undrar hur det gått för Gitarristen idag?

Tack Li-Lo för din varma omtanke och till Gitarristen.. kämpa på, du är inte själv i detta elände.

Gitarristen

.. jag åkte för att träffa en vän.
Jag hade en magkänsla innan som starkt sade till mig att stanna hemma. Men jag åkte dit trots att jag visste att där skulle finnas öl, och inte så lite öl heller då hen själv har alkoholproblem. Jag både ville och inte ville åka dit. Jag visste vart detta skulle leda men åkte dit ändå.
Och det slutade givetvis med mycket, mycket alkohol + kokain och amfetamin

Under påverkan av alkohol tänker jag verkligen inte på konsekvenserna av mitt handlande. Natten slutade i katastrof, sällskapet spårade ur och dagen efter satt jag med en avtändning och en oerhörd ångest istället.
Jag hällde ut min öl den dagen och drack ingenting, bortsett från en öl på morgonen.
Droger kommer in i bilden endast när jag dricker och jag har insett att det är samma princip som med alkoholen där, kan alltså inte ta bara litegrann.

Idag har jag nästan två nyktra dagar.
När jag hade ångest och mådde skit ville jag inte dricka. Idag mår jag lite bättre och se på fan att jag ändå är sugen på öl idag igen!
Det är ju bara helt för mycket. Jag vet ju vad detta leder till, att min familj är i upplösningstillstånd och att mitt liv rasar samman. Det är tanken på flykt som lockar, och en känsla av att all ångest försvinner.

Men jag ska tänka såhär, att bara just idag ska jag vara nykter. Små små delmål. Eller "fram till kl. 14 ska jag vara nykter" Sen fattar jag ett nytt beslut vid den tidpunkten.
Det är ett tips jag fått som fungerar förvånansvärt bra. Då slipper jag tänka och oroa mig för vad som ska hända imorgon, nästa vecka, om en månad, hur jag ska orka vara nykter osv.

Ny dag, nya tag
Hur har det gått för dig Niklas 38?

Gitarristen

.. för att du skriver! <3

Själva förnekelsen av problemet som du beskriver tror jag är ett stadie som alla vi med alkoholproblem går igenom och som för vissa kan vara väldigt länge
Jag vet att jag själv totalt ignorerade alla tecken under några år. Då sa både mina vänner och min familj att jag borde söka hjälp men jag vägrade helt enkelt att inse. Jag hade tur som efter "bara" 7 år insåg att jag var riktigt illa ute
Då kraschade jag mer eller mindre och sökte hjälp och fick en behandling.
Sen har det inte gått spikrakt och nu har jag ju tyvärr druckit under flera månaders tid.
Det är en kamp mot beroendet men första steget är att man inser och erkänner sitt problem vilket nog är det svåraste att göra
Man lurar sig själv helt enkelt
Att du sagt det till honom är bara bra, när ens familj och vänner reagerar betyder det att det är allvarligt
Hoppas att även han kommer till insikt om det snart <3

Det är inte lätt att vara i din situation, det vet jag då även jag hade en pappa som missbrukade

Önskar dig allt gott
Stor Kram /Gitarristen

Gitarristen

.. jag är nykter!
Men det är mycket som rör sig där uppe i skallen. Jag försöker förtränga ångesten från hur jag tabbat mig de senaste månaderna. Och natten för några dagar sedan. Det blir övermäktigt att tänka på det just nu.
Hade väldigt, väldigt gärna velat se Whitesnake ikväll - dom spelar på Grönan. Men jag har egentligen inga pengar och det är en stor risk att jag trillar dit igen på en plats med bra musik och en massa öl. Väldigt surt men det kommer fler chanser och spelningar, typ..
Men, en dag i taget ?