Hej
Jag är ny här och har haft funderingar över mitt förhållande till alkohol sedan jag fick barn, dom är idag 1 och 3 år! Varje kväll Vill jag ha ett glas vin som alltid slutar med 3, kan inte bara dricka 1. Jag har hela tiden tänkt att jag inte har problem eftersom jag ALDRIG blir stupfull. Jag tycker inte att det är värt att bli rejält bakis dagen efter, då man har barn, den begränsningen har jag, men inte från ett glas till tre. Jag dricker inte varje kväll, men skulle vilja, skäms inför min man, det blir väl 3-4 ggr. Jag avskyr suget jag känner och att det tar över, och dagen efter 3 glas är tålamodet med barnen betydligt sämre och jag får ångest över det. Jag sover dåligt när jag druckit, får hjärtklappnigar och lovar mig själv att inte dricka igen, men gör ändå om det! Kan inte vara utan vinet...
Ska tillägga att min mamma är alkoholist , har varit på behandlingshem, Antabus etc, men Inget har Hjälpt! Jag funderar på att strypa alkoholen helt, men kan inte motivera mig, eftersom jag aldrig blir för full... Men att ta ett glas är bara en aptitretare för mig! När jag dricker känner jag mig lugn och glad och vet inte Hur jag ska finna den känslan utan alkoholen. Eftersom jag själv vuxit upp i princip utan mamma, så Vill jag ge Mina barn en bättre barndom än vad jag har haft, därför tar jag tag I detta. Min äldsta dotter har sagt att hon inte Vill att jag ska dricka vin, har aldrig varit påtagligt full inför henne, men barn är smarta! Då lovade jag mig själv att sluta, men höll det inte.... Har jag problem? Måste jag sluta helt eller kan jag lära mig att dricka 1-2 glas vin I veckan och vara nöjd?