Idag har jag tagit ett riktigt beslut efter att 2 gången vakna på akuten och betett mig som ett rent vidrigt svin rent sagt mot mina kära. med både slagsmål och ord.

Har jag bestämt mig att sluta dricka alkohol. Jag fixar inte det och får bara sån ångest och har ihjäl mig själv och andra. Trodde min alkohol hets skulle ge signär man blev lite äldre (är 26) men fortfarande dricker jag 2fl vin som om de vore vatten och bränner alla broar jag har.

Dricker (drack) gärna till vardags efter jobbet men då endast 2-3 glas men ringde runt till alla jag känner (som förmodligen hör att jag var lite berusad) och ville prata om himmel å jord. (lever ensam) känner mig skit patetisk. Har inte så många att prata med så det var väl ett sätt antar jag att få ventilera vardagen? vad vet jag..

Jag måste lära mig att bli nykter och inte gå in i en depression samtidigt. hur gör man?? Finns de andra i min ålder som också inte kan hantera alkohol? liknande erfarenheter? Som flippar ur och blir helt personlighetsförändrad? Vet inte riktigt vad jag vill få ut av denna tråd mer än att var skönt att skriva av sig lite.

Jag saknar den riktiga JAG. vill inte vara ett fyllo.

beccabus

Jag är också 26 och kan inte heller hantera alkohol. Jag blir en helt annan människa när jag dricker.. Minnesluckor och säger saker jag aldrig skulle göra om jag inte var full. Dricker tills jag knappt kan stå upp. Jag är så långt ifrån den personen jag blir när jag är full, också hamnat i slagsmål, ring familjen och skrikit och gapat.. Känns som ditt inlägg kunde lika gärna varit mitt.

Det hjälper att skriva av sig här.. Man får sätta ord på tankarna och lite av ångesten dunstar bort medan man skriver. Jag vill också ändra mig men jag vet inte om jag kan. Eller hur jag ska göra det. I min (vår) ålder är det fortfarande mycket hets kring alkohol och det känns som jag måste ha en "riktigt" anledning för att inte dricka..

pippis

hej beccabus vad glad jag blir att du svarar!! glad att du tar dig tid att läsa mina tankar. Känns väldigt skönt att man inte e ensammast i världen med detta.

Jag vet inte riktigt hur jag ska fylla mina helger / vardagskvällar med istället för lite avkopplande vin. läsa? promenad? utan at bli ledsen/uttråkad. Jag är lite rädd att jag lite senare ska tro att jag nog minsann kan ta en flaska hemma i framtiden ändå. fast jag vet att jag gjort detta misstag SÅ många gånger. dricker tills jag stupar och heller inte kan gå. vet inte ens vilka skor som är mina på en fest.

jag ska ta hjälp med att prata med någon så man också kan släppa ut lite tankar . kan va skönt att prata med nån som inte känner en så privat. vet inte om det hjälper. vet inte nånting. känner mig skitluddig och skriver kanske ganska osammanhängande i min text men vet inte riktigt hur jag ska formulera mig med detta ...att gå ut och erkänna att jag har ett problem är SÅ nytt för mig. Alltid bara viftat bort detta med att "det kan hända alla" bara det att mig hnder det VARJE månad. gärna flera gånger..att jag dricker tills jag inte kan stå.

Jag har rökt cigaretter såklart också tillsammans med mitt vin. så mysigt att ba sitta där me en vän å snacka skit. vad ska jag ersätta det där med? träffar många vänner på "en cigg" hur ska vi nu ses? blir så mycket omställningar att jag e rädd att jag inte kommer fixa detta till ett drogfritt liv.

lever med så mycket skam i kroppen. hur får man bort den? sitter här med bruten näsa och sjukanmält mig 2 dagar från jobbet. en dag i taget?finns de aktiviteter som typ aa? skulle också behöva lite ny umgängeskrets. om du har lust att läsa min bok hehe så läser jag gladeligen din med dina känslor/tankar. Vart man vill i livet och hur man tar sig dit nykter. och hur avstår man från bubbel på nyår? eller kan en middag va rolig utan vin till maten? jag måste nog lära mig att hitta mig själv igen utan alkohol. hur gör man ens det? pratar med en psykolog? är rädd att jag utvecklat något jag inte själv förstår eller att jag lever med psykisk ohälsa fast jag inte vet om detta. alltså jag blir helt KNÄPP när jag dricker. kan inte tänka mig att någon kan va värre....:( förväntar mig inte att du ska ha alla "svar" men byta tankar / erfarenheter känns bra, och känns framförallt som att man inte är totalt misslyckad.

Unicorn

Hej Pippis!
Jag känner igen mig i det du skrivet... Jag har gjort bort inför nära och kära (och sårat) så många ggr att jag knappt kan tänka på det. Det är så overkliges att man vill utsätts sig för det om och om igen!

Hur har det gått med alkoholen sedan du postade första inlägget?

Jag har som du skapat en vardag där vin utgör centrum av hela helgen med umgänge mm. Vilket gör allt så svårt, man måste nog gå till botten med hela skiten och lära sig uppskatta sig för den man är och våga sitta hemma och ha as tråkigt en fredag. Tills de där sugen släpper.
Jag trodde som du att någon ggn lär jag väl mig att dricka normalt, men insett att den dagen kommer inte.
Stay strong!

Du skriver här för du vill ändra på dina alkoholvanor och vill hitta sätt att göra det på. Du är ung, mogen och klok och sätter stopp innan det skulle gå längre. Du funderar över om det finns mer hjälp att få. Vad klokt att du resonerar kring alternativ för stöd om du skulle känna att du behöver det, att ta hjälp med både hur man mår allmänt och alkoholen samtidigt är det många som gör.

Du känner dock dig själv bäst och kommer veta vad du känner att du behöver. I kommunen finns alltid stöd och hjälp att få när det gäller alkoholen, kanske träffa någon att prata med eller liknande. Det brukar gå att söka på kommunens hemsida. Många går också till sin vanliga vårdcentral som ett första steg.

Att du berättar såhär öppet om hur de är för dig är modigt och visar att du verkligen vill det här nu. Att du berättar såhär hjälper också andra som läser och du kan vara en inspiration och att andra inte känner sig ensamma.

Fortsätt gärna skriv och läs här, hoppas det blir hjälpsamt för dig!

Vänliga hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen

Karin01

Känner så väl igen mig i allt du skriver och finns här för dig. Kram!

pippis

Vad kul att du tog dig tid att läsa unicorn och även att svara! Jag förstår precis vad du menar, att allt kretsar kring vin, tar ett glas när man är stressad/glad/firar mm. samt att iallafall jag förknippar ledighet med något gott i glaset.men det är det man måste ändra på, höra hur andra gör, få tips att tänka på annat som intresserar än. tänk vad mycket tid och tankar och framförallt pengar som går åt på just A. hemskt när man tänker på det när man istället kunde göra något mycket roligare! jag tror bara man är i en ond cirkel , en dålig vana som faktiskt går att ta sig ur . (pratar bara i mitt läge och jag är bara i dag 2 så jag är lite kaxig) de gäller bara att lära sig leva annorlunda. och lära sig av sina misstad hur klyshigt det än låter..

Jag har varit nykter hela måndagen! (söndag också men vaknade bakfull så räknas inte...) Och nu känner jag mig väldigt pepp på detta men det gör jag alltid i några dagar sen går de utför. MEN denna gång är på riktigt nu. min pappa frågade mig igår "vill du inte se toscana eller" för han vet att jag har en dröm om att åka dit. istället för att bryta näsan på fyllan i lördags kunde jag slagit i huvudet och dött. så vad går man och väntar på? tills man förstör sitt liv? och alla andras?

Kram till dig unicorn

pippis

Tack rosette de fina orden. det hjälpte självförtroendet en bra bit! blev tårögd av dina stöttande ord. (är nog lite överkänslig gällande allt som har med känslor att göra just nu) Men stort TACK. Tillsammans kan vi bara bli bättre!

Ettnamn

Jag är en tjej och är 22 år. Jag känner så igen mig! Jag blir rädd för mig själv och vad jag är kapabel till då jag dricker. Jag blir aldrig glad längre när jag dricker, och under senaste åren är det väldigt få hela konversationer jag kan komma ihåg då jag druckit mycket. När jag blir arg blir jag en annan person. Blir personlighetsförändrad!
Familj och vänner har tröttnat på mig och mina handlingar, det märks även fast alla inte sagt nått.
Du har en riktig anledning!
Jag har ätit antabus flera gånger från och till, och även campral och naltrexon. Jag lyckades hålla mig från alkoholen under antabus perioderna, men inte cannabisen.
Gå till en vårdcentral, öppen beroende mottagning eller prima! Berätta för någon som jobbar med beroende! Jag försöker ta en sak i taget, och en dag i taget! Fortsätt kämpa! Du är inte ensam!

Ettnamn

Jag är en tjej och är 22 år. Jag känner så igen mig! Jag blir rädd för mig själv och vad jag är kapabel till då jag dricker. Jag blir aldrig glad längre när jag dricker, och under senaste åren är det väldigt få hela konversationer jag kan komma ihåg då jag druckit mycket. När jag blir arg blir jag en annan person. Blir personlighetsförändrad!
Familj och vänner har tröttnat på mig och mina handlingar, det märks även fast alla inte sagt nått.
Du har en riktig anledning!
Jag har ätit antabus flera gånger från och till, och även campral och naltrexon. Jag lyckades hålla mig från alkoholen under antabus perioderna, men inte cannabisen.
Gå till en vårdcentral, öppen beroende mottagning eller prima! Berätta för någon som jobbar med beroende! Jag försöker ta en sak i taget, och en dag i taget! Fortsätt kämpa! Du är inte ensam!

pippis

Hej på dig! Tack för dina ord och tack för att du tog dig tid att skriva här! Jag tar också en dag i taget! och försöker se ett liv! ett nytt liv och ett nytt ljust liv!! hur flummigt det än låter! Tack och ta hand om dig!! kram

beccabus

Se vad fantastiska människor är som bara finns där och kommenterar! Man blir så varm inombords och känner lite hopp inför att sluta.

Man får ta en dag i taget helt enkelt. Jag slutade också i söndags (igen), så är inne på min tredje dag. Du kan alltid bolla med mig!! Jag har inte alla svar men jag gör mitt bästa. Eftersom jag är i samma sits så kan vi hjälpa varandra att klara av vardagen (eller helgerna som jag tycker är jobbigast). Man vet hur den andre känner sig och kan dela med sig av sina egna historier.

Hur känner du efter några dagar?

Unicorn

Det låter som att du är på rätt spår! Det gäller bara att vara benhård och inte vika ner sig för att ta ett glas vin, för alla vet ju att det aldrig funkar. Ett blir två, och snart är flaskan tom.
Håller precis med dig om att det finns ju så mycket annat man kan lägga sin energi på! Och ibland kan jag känna mig så misslyckad att ja slänger bort min tid till rus när andra människor lever på flykt t ex.
Det är klart att du ska till Toscana! Boka en biljett så har du något att se fram emot. Jag har bokat en kurs (som delvis är på helger) som jag ser jätte mycket fram emot, för att rikta tankarna mot andra saker! Kram till dig

Svartvit

Är 23 år och har delvis förändrat mitt drickande men man har ju fortfarande sin historia. Jag är ganska kluven då jag inte vet om jag ska sluta dricka helt eller bara dricka mindre. Har inga barn ännu men oroar mig så fruktansvärt mycket över om man skulle skaffa barn, tänk om man inte kan hålla sig borta från alkoholen? Vill verkligen inte utsätta ett barn för en uppväxt med en missbrukande förälder. Jag har som jag skrivit i min tråd nu satt upp ett mål att inte dricka något innan nyår. Gäller att börja någonstans.

pippis

Jag skriver sååå gärna och bollar med dig beccabus! Idag vaknade jag pigg och motiverad och glad tills jag kom hem efter återbesöket från sjukhuset (byta plåster på från mitt fyllefall) och hem till mina päron som återigen (trots stött och kärlek) berättade alla mina hemskheter och hur jag kan göra eller gjort si eller så. Känns som man går av på mitten och att man bara blir sparkad på. Men det är väl så det är antar jag att få höra allt man gjort. Dock trodde jag det räckte en gång men jag förtjänar väl det en gång till. Detta är ju så nytt för alla runtomkring mig också så man ska väl inte klandra andra hur eller på vilket vis dom tar det. Men idag kom ännu mer upp till ytan och känns som att man aldrig varit omtyckt egentligen..

Nu sitter jag bara och gråter och mår inte alls bra och har bara som du ser ganska mörka tankar. Men det blir nog bättre imorgon. A och nikotin är jag inge sugen på för jag är så ARG på A. Att den mer eller minera tagit över min personlighet/val/relationer/liv.

Jag känner mig inte jätte topp nu dvs. mest tom och svart. och ledsen. Men man bör väl brytas ned för att komma upp igen antar jag.

En annan sak jag gör när jag är berusad är att jag blir våldsam. I lördags slog jag min lillebror. Hur kommer man över en sådan sak? hur förlåter man sig själv för det? Det är ju verkligen botten. Du har ju också erfarenhet av våld, vet du varför? tror du det är inre aggressioner eller bara A som spökar med din hjärna?

Hur mår du? Det är sååå himla skönt att skriva av sig. skriva gärna hur du mår, känner. tankar. erfarenheter. hur tar din familj allt?

kram

pippis

Hej !! tack för att du tar dig tid att skriva om dina erfarenheter! Jag skall gå till en vårdcentral och börja där.
Idag är jag inne på dag 2 och jag tror egentligen inte det är alkoholen jag har problem att sluta med. ( vilket jag ändå vill för den spär på ALLT) .
Alkoholen har i hela mitt 26 åriga liv ändå sedan jag var 16 år varit en sådan STOR del av mitt liv. Det är AW:s. fest efter fest.bartenderskola. (jobbar i barbranschen) så det har kretsat så mycket kring alkohol att jag inte vet hur det är att vara utan! Och det är DET jag måste öppna ögonen för. ett friskt nyktert liv utan den där skiten. (jag dömer inte alla som faktiskt dricker och klarar av det, jag gör det dock inte längre, men det vet vi ju alla redan). Men att hitta nya intressen, nya människor som inte vill hinka vin eller träffas för en cigg, hitta mig själv, den riktiga jag utan 2 glas vin i för att jag ska komma fram. Jag har alltid haft så dåligt med intressen även fast jag tycker det mesta är skitkul! Vad gör ni istället för att dricka alkohol?

Jag försöker också ta en dag i taget, Jag försöker också ändra på mitt sätt att se på andra människor. Innan har jag alltid tyckt folk som inte dricker alkohol är lite mesiga. Eller folk som aldrig e ute och festar inte har något liv. Vad är det för människosyn egentligen? Idag ser och förstår jag ju att det är ju BARA mig skriker osäkerhet och okunskap och dumhet om.

Som du "ettnamn" läser är det inte bara alkoholen jag är rädd för utan det är mycket tankar inom mig som snurrar runt.

Hur funkar antabus?

KRAM till dig

pippis

Hej svartvit! Tack för att du tar dig tid att skriva här .
När jag var 23 (idag 26) drack jag ännu mer än vad jag gör idag. Gjorde mycket dumt. Var också rädd för mig själv och ville sluta men gjorde det inte och många sa till mig att du är så ung och alla unga dricker mycket och festar i den åldern så det går över. det händer alla blablabla.

En läkare sa en gång till mig att mellan åldern 20-25 formar man sitt liv hur man lever resten av sitt liv. (med goda å dåliga vanor)
Sluta med alkohol nu innan det blir ett problem för dig på riktigt. För av egen erfarenhet kommer det inte bli bättre. Sedan är det väldigt tufft att som 23 åring avstå helt från alkohol bland vänner osv. Men det blir inte så mycket lättare heller, det gäller bara att va säker på sin sak. Detta är mitt tips till dig, dock tror jag inte att bara för min historia var på ett sätt är allas så och du kanske visst fixar att dricka mindre eller inte alls.

Men glöm aldrig vem du egentligen är och alla dina bra sidor. Låt dom inte försvinna av A.s svammel. man bränner så många broar..

KRAM

pippis

Ja du har helt rätt!! Att inte "lura sig själv" och "tro" att man fixar ett/två glas. Never.

Åh vad roligt med kursen! Idag köpte jag en stor tavla jag tänkte måla också ett annat sätt att fördriva tiden med annat på! Upptäcka nya sidor hos en själv! Får man fråga vad det är för kurs? Jag är lite sugen på yoga!

Jätte härligt att också bolla idéer om olika saker man kan göra istället. jag har så dålig fantasi på detta och har aldrig haft riktiga intressen.

KRAM

pippis

Hej alla! måste bara säga att jag satte mig här med tårar och helt tom men efter att ha läst era "svar?" osv känner jag mig lite gladare och ville bara säga TACK TACK TACK för alla ni som orkar skriva hur ni har det och alla stöttande ord. Jag kan sitta i bilen och längta hem för att titta om nån svarat på denna tråd. Så mycket betyder ni alla, Ta hand om er alla därute<3

p.s om jag vill "svara" på en persons "skrift" då trycker jag väl på besvara, men måste jag sedan skriva namnet i ämnesraden för att det ska "gå fram?"