Jag har ett problem med alkohol, som har växt de senaste åren. Jag dricker inte på vardagar men på helger älska jag att dricka vin. Inte en helg har jag varit vit.
Problemet uppstår på fester då jag inte har en gräns utan blir alltid för full. Detta är väldigt tråkigt då jag ständigt gör bort mig inför allt och alla. Detta har resulterat i att ja nästan alltid är hemma på helgerna och säger nej till fester för att inte vakna upp med ångest dagen efter. Imprincip alla har sett mig kanonfull och jag mår jättedåligt över detta.
Det finns tillfällen när man inte kan säga att man är sjuk utan måste följa med på fest. Min sambo tycker ju detta är väldigt jobbigt och ja tror att han kanske lämnar mig om ja fortsätter. Jag skulle inte klara av det, han är min livs kärlek. Men varför ska de då vara så svårt att vara nykter? Varje v tänker jag att ja ska ha en vit helg, men när fredagen närmar sig går jag alltid till bolaget och köper vin.
På jobbet är de AW varje fredag och alla i min krets älskar att festa och dricka alkohol, men dom kan hantera det. Hur ska ja klara av att varje nykter när alla andra dricker?
Summan av kardemumman är att jag måste sluta, jag vill inte att anledningen ska vara för att min sambo vill lämna mig utan jag måste gör det nu! Min sambo ser ingen framtid med barn om jag fortsätter såhär, vilket är väldigt sårande för mig.
Jag tror att mitt problem kommer ifrån att jag började dricka tidigt och att alkolism finns i släkten. Samt att jag är en känsloperson som funderar för mycket. Just därför tycker jag de är så skönt att dricka vin för att koppla bort alla känslor. Finns det något annat man kan göra för att koppla bort de? Förutom träna.
I tonåren hade jag problem med ätstörningar och tränade för mycket, allt de där är ett minne blott nu men jag tog mig igenom det. Därför tycker jag att jag borde klara av mitt alkoholproblem också. Men på något sätt känns det svårare? Att man ska hamna i livets alla fällor....
Jag har bestämt mig för att gå och prata med en psykolog för att ventilera av mig allt som jag har sparat på. Jag har också för 1000 ggn sagt till min sambo att jag inte ska dricka mera, han tror mig förstås inte men jag måste fortsätta försöka bli en bättre människa.
Jag är superkinkig med mat och äter långsamt, men alkoholen är de tvärt om, jag dricker allt och fort. Det är sjukligt och jag måste sluta nu!