Jag har ett problem med alkohol, som har växt de senaste åren. Jag dricker inte på vardagar men på helger älska jag att dricka vin. Inte en helg har jag varit vit.

Problemet uppstår på fester då jag inte har en gräns utan blir alltid för full. Detta är väldigt tråkigt då jag ständigt gör bort mig inför allt och alla. Detta har resulterat i att ja nästan alltid är hemma på helgerna och säger nej till fester för att inte vakna upp med ångest dagen efter. Imprincip alla har sett mig kanonfull och jag mår jättedåligt över detta.
Det finns tillfällen när man inte kan säga att man är sjuk utan måste följa med på fest. Min sambo tycker ju detta är väldigt jobbigt och ja tror att han kanske lämnar mig om ja fortsätter. Jag skulle inte klara av det, han är min livs kärlek. Men varför ska de då vara så svårt att vara nykter? Varje v tänker jag att ja ska ha en vit helg, men när fredagen närmar sig går jag alltid till bolaget och köper vin.
På jobbet är de AW varje fredag och alla i min krets älskar att festa och dricka alkohol, men dom kan hantera det. Hur ska ja klara av att varje nykter när alla andra dricker?

Summan av kardemumman är att jag måste sluta, jag vill inte att anledningen ska vara för att min sambo vill lämna mig utan jag måste gör det nu! Min sambo ser ingen framtid med barn om jag fortsätter såhär, vilket är väldigt sårande för mig.

Jag tror att mitt problem kommer ifrån att jag började dricka tidigt och att alkolism finns i släkten. Samt att jag är en känsloperson som funderar för mycket. Just därför tycker jag de är så skönt att dricka vin för att koppla bort alla känslor. Finns det något annat man kan göra för att koppla bort de? Förutom träna.
I tonåren hade jag problem med ätstörningar och tränade för mycket, allt de där är ett minne blott nu men jag tog mig igenom det. Därför tycker jag att jag borde klara av mitt alkoholproblem också. Men på något sätt känns det svårare? Att man ska hamna i livets alla fällor....
Jag har bestämt mig för att gå och prata med en psykolog för att ventilera av mig allt som jag har sparat på. Jag har också för 1000 ggn sagt till min sambo att jag inte ska dricka mera, han tror mig förstås inte men jag måste fortsätta försöka bli en bättre människa.
Jag är superkinkig med mat och äter långsamt, men alkoholen är de tvärt om, jag dricker allt och fort. Det är sjukligt och jag måste sluta nu!

Unicorn

Trodde aldrig ngn skulle kunna känna igen sig i mina historier!
Jag tror som du säger att det är väldigt svårt att ändra sig, att bryta ett beteende kräver enormt mkt kraft och energi och järnvilja! Det jag försöker göra är att inte utsätta mig för situationer där jag riskerar att inte kunna hålla koll på mitt alkoholintag.
Härligt betyder de att du tänker sluta dricka helt? :)

Unicorn

Välkommen det är väldigt lärorikt att läsa andras trådar, man får insikt och inser att man inte är ensam om detta :)
Ångesten är fruktansvärt äter nästan upp en helt och hållet! Hoppas att det är slut med sådana dagar... Man har inte råd att orsaka sig så mkt ångest, man blir ju helt knäckt!
Starkt av dig att inte dricka denna helgen! Förstår vad du menar med att din sambo var lite berusad, men då inser man ju hur man kanske själv beter sig och låter efter några glas? Hur ofta festar du?

Karin01

Lät som en jättemysig helg och nu får vi båda starta nästa veckan utan alkoholrelaterad ångest :)
Men vi ropar inte hej, nu tar vi en vecka till med insikt och full koll.

Buster

Jo jag har försökt att ändra mig, gått bra vissa gånger men sen kommer den där okontrollerade fyllan fram igen med världens ångest...Kan nog säga att ungefär 8 av 10 gånger blir det för mycket, så jag känner att jag inte orkar med det längre,kommer föröka hålla mig ifrån helt! Som sagt dricker inte så ofta ändå så det måste bara gå! Eftersom mina fyllor leder till att jag gör grejer jag aldrig skulle göra annars osv och vad som helst kan verkligen hända! Så har kommit till den punkten att mitt inre har fått nog..har sagt så 100 gånger förr men nu känns det verkligen som kroppen är övertygad! :)

Unicorn

Ja helgen var ju kanonhärlig! Alkoholrelaterad men men insikt du som säger Karin01 :).
Hur känns de inför dina prövningar denna veckan?
Jag har en preliminär AW på fre som jag har lite farhågor kring. Ska ut med en kollega som jag kan tänka mig att de finns chans för en del skålar!... Måste verkligen hålla mig på de torra här.
Sen vankas julfest fre efter det, det är mkt pågång nu, jätteroligt och oj vad man önska att man inte hade detta problem!
Men jag tänker positivt och är glad att ja har hälsan i behåll och gott mod!
Idag har jag sprungit efter jobbet, befriande och bra start på måndagen!
Nu kämpar vi på med denna veckas prövningar :)

Unicorn

Jag kan nog säga att mitt snitt också landar i (8/10) om jag ska på fest! Fattar inte ens att man går på fest och dricker om man vet om detta?!
Nu har jag hållit mig ifrån fest och försöker bara gå på middagar, loungeställen, AW mitt i veckan eller stanna hemma, då funkar det bra (om man ständigt påminner sig om sitt problem dvs).
De låter som du har kommit till insikt med dina alkoholvanor, ett bra steg på vägen mot ett sundare liv! :)
Varför är ditt nickname "Gummibete"?

Karin01

Heja dig Unicorn!
Jag kör nu vita dagar fram till fredagens AW. Vi ska först på en pub och sedan ut och käka. Funderar på en öl per ställe och att sedan gå hem.
Tänkte på en märklig sak när jag var på systemet senast och köpte en liten flaska vin. Det kändes så uppenbart att jag skulle dricka i min ensamhet att jag nästan skämdes lite. Men varför ska jag skämmas över det? Och varför ska det vara skamligare att köpa mindre alkohol än mer? Kanske bara i mitt huvud, men vi har minst sagt ett komplicerat förhållningssätt till alkohol i det här landet om man jämför med många andra platser.
Har du tänkt något mer på AWn på fredag?

Unicorn

Låter bra med lite vita dagar och sedan trevligheter i helgen :)
Jag tycker absolut inte de är pinsamt att köpa mindre alkohol, jag dricker alkohol så många ggr ensams så tkr inte det är pinsamt. Det ser ju iofs inte ut som man dela den med någon men kanske som att man inte tål/vill dricka så mkt och nöjer sig med den?! Men ja de är bra mkt märkligare att köp alkohol på bolaget än i vilken annan butik som helst vid Medelhavet t ex...
Ja den verkar bli av, och jag vill inte isolera mig hemma utan känner att jag behöver umgås lite med de vänner jag har! Jag ska sikta in mig på varsamt drickande på ngt lugnt ställe och satsa på att avsluta kvällen tidigt :). Vi ska börja efter jobbet så tror vi håller på till max 22.

En fördel jag börjat märka när jag inte varit berusad på ett tag är att jag kommit i kontakt med mina djupaste känslor igen (dom som försvinner om jag blir kanonfull). Jag känner igen mig själv mer och mer och mitt självförtroende har blivit bättre :). Ett snedsteg får inte förstöra detta!
Hur känner du inför din AW?

Karin01

Så bra att ditt självförtroende blir bättre.
Kanske en väldigt privat fråga, men vilka känslor är det som främst försvinner under fyllor?
Det känns bra inför min AW. Lyckligtvis så ska sällskapet vidare för aktiviteter/spel och då jag inte är så glad i sådant så ger det mig ett tillfälle att gå hem.
På söndag ska jag på en brunch med bubbel, så jag tänkte faktiskt ta en vit lördag mest för att visa för mig själv att jag inte måste dricka alla dagar i helgen (dricker dock vanligtvis inte söndagar)

Unicorn

Jag funderar mycket och kan vid beslut väga för och nackdelar och efteranalysera det hela. Oroar mig för saker i onödan också, men det har jag blivit lite bättre på att hantera med åren :).
Kontentan är att jag bryr mig väldigt mkt om hur jag uppfattar av folk och min väg framåt i livet. Så det är väl inte känslorna som försvinner som jag beskrev innan (blir ju glad av alkohol), utan andra tankar som tar energi från mig.
Detta är inget som passar in på dig?
Låter som att du har en kanonhelg framför dig! Bara att gå hem om du inte är intresserad av spel etc. Jag är inte heller de men har ändå hamnat på casino ngn ggn, och då tyckte jag drinkar var mer intressant, inte bra!
Nej nu ser man fram emot helgen :)

Karin01

Jag är en överanalyserare, grubblare och ältare. Har dessutom mycket katastroftankar. Har tränat mycket på att hålla detta under kontroll. Bestämmer att "nu får jag älta detta i fem min men sen ska jag ta tag i disken".
Tror att det är mycket därför jag dricker. I uppsluppna miljöer finns det inget att grubbla över. Bara trams och skratt och det blir som en semester för hjärnan. Så varför sluta efter två glas när det är så lättsamt och energikrävande (för stunden vill säga innan bakslaget kommer).

Hej
Jag har med igenkännande från min ungdom läst denna tråd. Känner igen mig i den ständiga kampen och i "katastroferna" när det spårar ur. Men det jag inte har blivit klar över hos mig själv, eller i det jag läst här, är vad det är vi söker i alkoholen. Varför tillåter vi den att ta så stor plats i våra tankar? Eller är det så enkelt att vi är beroende utan att veta varför? Där finns kanske en själslig mekanism som styr in oss mot alkohol och det vi tror att den skall ge oss. Men vi blir ju oftast besvikna. Alkoholen höll inte vad den lovade. Ändå ett nytt försök Och sedan platt fall.. Är det någon som har någon tanke om detta?
vänligen
Ikaros

Unicorn

Håller med precis vad du säger att det känns som en vilostund för hjärna och psyke när alkohol frigör detta för en stund. Jag tror att de ofta är personer med mkt känslor, tankar och funderingar som gärna fastar för alkohol.
Jag försöker också träna bort detta och inte inte lägga tid och energi åt att analysera allt i minsta detalj. Ibland har man ju också helt fel i sitt resonemang och lagt massa tid och oro helt i onödan.
Jag tror dock att kroppen kan må rätt bra av ett avslappningsglas, om man bara hade stannat vid ett!
Vad handlar dina katastroftankar om?

Unicorn

Hej Ikaros!
Jag känner igen mig i att vi lägger tillförlitlig att alkoholen ska lösa de mesta och vara till hands i både glada och sorgsna stunder. Som om den vore den gyllene och enda lösningen på allt.
Håller med dig om att den gör en ofta besviken, man gör bort sig, spenderar massa pengar, blir bakis så man inte har energi över till annat vettigt mm.
Kanske är det ett vanebeteende som sitter djupt rotat i en (när man har hållit på på samma vis i 10år) och att man måste hitta andra lösningar för klara av allt de som man tror alkoholen hjälper till med.
Tror också iaf med mig själv att samhället sätter en sån press på en att man helst enkelt inte orkar med de, utan vill gärna ta sig ett glas. Pressen om att ha de perfekt livet, jobbet, fritiden, kompisar mm.
Det bästa vore ju att gå till botten med sig själv och göra en rannsakning på vad man egentligen behöver för att må bra. Det kroppen mår bäst av är ju att inte bearbeta massa gifter utan egentligen nöja sig med bra mat och vatten. Men det lät ju rätt trist iofs men en frisk och sund kropp ger ju massa energi som gör en glad :)
Jag gör detox då och då och det är efter dom som jag är som gladast och har mest energi, varför inte nöja sig där?

Hej Unicorn
Ditt svar väcker tankar hos mig.

Att en del i mycket drickande är ett vanebeteende har jag också varit inne på. Man har lärt sig själv att när man behöver koppla av eller söker sinnesro är alkoholen det som ligger närmast till hands. Om det är så bör vi väl söka alternativ. Kanske att KBT kan hjälpa till med att omprogrammera detta?

Att stress och press ofta utlöser drickande är jag klar över men är inte det ett väl högt pris för ett "perfekt liv", vad nu det är för något. Är det något fel i denna strävan? Söker vi det ouppnåeliga? Och är det jag själv som sätter upp målen för mitt liv eller försöker jag leva upp till något som jag tror att andra kräver?
Kanske det skulle räcka med att sträva efter gemenskap och sinnesro? I stället för att räkna antal glas och kämpa för hur mycket man kan dricka utan att falla ur ramen.

Ja, detta var mina tankar med anledning av ditt svar.

vänligen Ikaos

Karin01

Unicorn. Jag har slitit mycket med panikångest. Jag har nog ett psyke med anlag för det helt enkelt då kbt hjälpt mig att hantera den men aldrig tagit bort den. Jag är också ständigt orolig över att det ska hända min omgivning något och ständigt rädd över att inte leva upp till förväntningar. Jag bär dock det mesta av detta inåt då jag tror att jag ger ett helt annat uttryck utåt.
Hur känns det inför kvällen?

Ikaros. Det är intressanta frågor du ställer, tack för det. För mig är det nog som jag skrev här ovan. Det blir en semester för hjärnan även om bakslaget blir allt annat än en semester.
Förr om åren kunde jag ha en rolig kväll på krogen med mina vänner och fyllan var i efterhand något att skratta åt. Jag kunde även verkligen njuta av ett glas vin i badkaret eller framför en film. Numera är alkohol dock så förknippat med ångest att den där njutningen inte längre infinner sig på samma sätt eller lika ofta.
Kanske tror jag på något sätt att den romantiserade bilden av att ta ett glas rött ska komma tillbaka. När man "belönar sig" efter en tuff vecka på jobbet. Man märker att alkoholen inte längre och inte just nu ger den där avslappningen och njutningen men kanske vägrar man inse det då man under så många år förknippat den med något härligt.

Unicorn

Vad fint att du delar med dig så mycket! Vi har mkt gemensamt..! Jag har också gått till en psykolog men det var rätt länge sedan, senaste åren har jag självanalyserat mig själv mkt och gjort de jag ansåg varit bäst för att få rätsida med mina tankar.

Den romantiska bilden av alkohol upplevde jag iaf igår när vi hade en suuupertrevlig AW med jobbet! Länge sedan jag haft så kul, då jag mestadels har hållit mig hemma denna vinter.
Drack vin med Sprite och drack försiktigt, så jag hade kontroll hela tiden, även i stimmig miljö! Åkte hem vid 11 (vi började dricka kl 16) och min sambo var nog glad att inte se mig packad.
Har märkt att alkohol ofta funkar bra i samband med mkt sockerintag, håller mig pigg på de viset. Låter väl helt vansinnigt men jag äter nästan aldrig sötsaker till vardags eller på kvällar för jag blir för pigg, kan inte somna osv.
Nu gäller det att inte slappna av utan att fortsätta kampen med att lära sig att alltid leva med alkoholproblem och agera därefter :)
Hur var din gårdag Karin01?

Unicorn

Tack för att du delar med dig av dina tankar!
Hur ser egentligen dina alkoholproblem ut och vad är ditt mål?
Jag har prövat kbt tidigare och sedan dess självanalyserat mig själv och gjort de jag trodde var bäst för mitt psyke.
Ibland känns de faktiskt som om att det är någon annan som sätter upp våra mål, allt det media speglar mm och varför ifrågasätter vi dom inte? Kan dom ligga på den enda sanningen om vad som gör en lycklig och hur man ska bete sig för att falla in i samhällramen?
Jag håller med dig om att det enda som är viktigt är ju gemenskap med nära och kära och sinnesro :). Tkr att jag allt oftast i min omgivning ser utmattningssyndrom och psykisk ohälsa, hur har dessa sjukdomar kunnat ta så stor plats i samhället?!
Nej sinnesro och god hälsa måste vara prio, och det ser olika ut för alla människor :)

Karin01

Vad kul att det blev så lyckat. Glad för din skull! :)
Vad är nästa inplanerade sak nu?

Unicorn

Ja det var väldigt skönt att jag skötte mig och drack med eftertanke :).
Nästa event är nästa fredag, den årliga julfesten...! Det känns sisådär med tanke på att jag tidigare år har varit väldigt berusad. Förra året gick jag inte, hade ångest sedan året innan så klarade inte av att utsätta mig för det. Nu gäller det att fort påminna mig själv att jag har problem och måste leva med dom om jag ska kunna dricka offentligt!
Jag känner med dig Karin angående din helg, jag ska svara i din tråd. Det är bara att kämpa vidare och ta nya tag nu! :)
När kommer din nästa "prövning"?