Nyktert 2017
Jag satsar på ett nyktert 2017, Kanske är det att ta i men jag har alla förutsättningar att lyckas. Stöd här på nätet, en bra läkarkontakt på beroendeenheten, hyfsad ekonomi, pensionerad, fina barn och barnbarn och en underbar sambo. Men sedan har jag det andra också. Det inre mörkret som ibland kommer smygande, en benägenhet för depression när själva livet känns tomt. Men detta måste jag bearbeta och jag vet att tar jag till alkoholen störtdyker jag i mörkret. Någon lockelse i alkoholen känner jag inte alls för närvarande.

Min metod för att hålla mig nykter är att jag tar Antabus och Campral, Jag tar också sömntabletter Imovan vid behov. Antabusen är jag mycket noga med och tar 200 mg två gånger i veckan. Det räcker eftersom jag vet att effekten kvarstår länge när man tagit dem under längre tid. Jag upplever ingen ofrihet i att ta antabus snarare tvärtom. Två beslut i veckan håller mig nykter.
Jag går också ibland på AA och jag kommer att vara aktiv på nätet.

Min plan är också att jag kontinuerligt här på Forumet skriver om hur det går. Hur jag känner det att vara nykter. Och sedan göra en avstämning den 2/1 2018. Det vore trevligt om någon ville följa mig och kanske kan det jag skriver vara av något värde. Kravet på mig själv är att jag skall vara fullständigt ärlig.

Men jag vet att dagen kommer då det blir svårt. Dagen då min omprogrammerade hjärna vill dricka mot allt förnuft. Det gäller för mig att läsa varningstecknen. Känna igen när olusten börjar smyga sig på, när tillvaron börjar kännas trist, när irritationen stannar och när jag börjar ompröva mina alkoholproblem. "Det är inte så farligt!" "Jag har varit nykter länge nu" "Tänk vad skönt att slå sig ned med en öl och koppla av"
Irritation på en massa åtaganden som står i vägen för drickandet.

Ja, vad gör jag då, när tankarna kommer?. Går hit till Forumet och läser vad ni skriver, läser vad jag i dag skrivit, tränar, tar kontakt med min alkoholläkare, berättar för min sambo, går på AA. Ja, detta är vad jag skall göra!

Ikaros

Mags

Jag har stor behållning av vad du skriver och är tacksam över hur du med dina anekdoter (tex brunnen på landet) illustrerar galenskapen i denna sjukdom. Du illustrerar även att nykterheten inte är självklar ens för någon som levt i den under elva år. Skrämmande och samtidigt självklart. Jag är precis i början på den resa som handlar om beroendet alkohol. Men beroendet som sådant har funnits med mig hela mitt liv, främst i form av medberoende och senare socker... Det gör mig glad att läsa att ljuset återvänt till ditt liv. Du är en person som ger mycket till oss alla andra härinne och för det vill jag tacka dig. Ha en fin dag!

Vi måste ha klivit ur vår sista extremfylla på exakt samma dag.
Läste ditt inlägg från den 25 oktober där du skriver att du
vart nykter i en vecka. Samma dag som jag klev ur min
blodiga säng. 19 oktober. Drack inte glykol men svepte
väl två flaskor gin rakt upp och ner sista dygnet.

Härligt att du mår så bra. Det glädjer mig. Och jag mår bra
denna måndag morgon. Det glädjer mig också.

Tack för att du i helgen har påmint mig om att jag är alkoholist
vilket min hjärna negligerar ibland och tror att den är
frisk. Jag fick det svart på vitt i dina ord.

Imorgon ska jag till min A-terapeut och jag kommer med stolthet
säga att jag klarat den första riktiga pärsen sen mitt A-stopp.

Vi får fortsätta att kämpa med våra felspårningar i huvudet.
Antar att det kommer fler i framtiden att ta kampen emot.

Hej MM
Din lyckade kamp mot suget har varit lärorikt för mig. Du har visat att det lönar sig att kämpa emot.
Ganska fantastiskt att vi slutade dricka samma dag eftersom vårt (fd!) dryckesmönster varit så lika.
vänligen
Ikaros

linus

Det är inspirerande att läsa mycket av det du skriver på forumet Ikaros. Du är ärlig och rak och berättar även utelämnande om din egna erfarenheter! Jag önskar dig all lycka med ett nyktert 2017! :)

Inspirerande att du känner igen dig i vad jag skriver. Tack för dina frågor som jag skall försöka besvara.
Jag är periodare och nu 72 år gammal. Har under mitt liv stundtals varit nykter och ibland haft långa helnyktra perioder. Men har också haft utdragna fylleperioder. I dag går allt bra och jag har varit nykter i snart tre månader efter ett rejält återfall.
vänligen
Ikaros

LenaNyman

Vill säga hej till dig. Tycker du verkar vara en sån skön och klok filur. Trevligt att forumet berikas genom din närvaro.

Tack, även om jag blir litet generad. (Har inte så lätt att ta emot positiva omdömen. Skruvar på mig och ser helst bort)
Ikaros

I dag vill jag tacka livet. Konstigt nog känns det svårare att uttrycka det än Hamlets fråga: "Är livet värt att leva?". En fråga som jag i mörka stunder varit alltför upptagen av och beredd att svara nej på.

Men alltså i dag vill jag tacka livet som givit mig så mycket. Barn och barnbarn, hälsa, en god ekonomi,en kärleksfull sambo och många vänner.
Men alkoholismen då? Jag har ju den sjukdomen. När jag mår bra ser jag inte min alkoholism som odelat negativ. Visst, jag har gjort andra illa inte minst mina barn och de kvinnor jag levt med, men det är något jag inte kan förändra. Jag kan bara försöka gottgöra dem i dag. Det viktigaste är då att jag kämpar för min nykterhet. Då och först då kan jag vara tillgänglig för dem.

Min alkoholism har lärt mig mycket det är viktigt att konstatera. Jag har genom min sjukdom lärt mig att förstå andra människor och deras svårigheter bättre. Utan den hade jag förmodligen varit mer av en fördömande människa. Risken är stor att jag annars genom min goda utbildning, höga prestationsförmåga och sociala framgång hamnat i ett elfenbenstorn avskuren från livet som det är. En utsiktspunkt där jag sett ner på andra. Alkoholismen har nog, trots alla sina nackdelar, gjort mig till en bättre medmänniska.

För dig som kämpar i mörkret och i förtvivlan kanske det jag skriver kan skorra falskt. "Nynykter och på rosa moln", kanske du tänker. Men kom ihåg att jag varit där du är och att jag också är fullt medveten om att jag kan hamna där inom några dagar. Något som jag gjort många, många gånger.

Men, i dag är i dag och denna dag känns bra. Det är tjugondedag Knut och då skall julen, enligt gammalt, dansas ut. Kanske det har bidragit till mina positiva tankar, mörkret är nu över och vi går mot ljusare tider. När vi kämpar mot alkoholen går vi nog alla mot ljusare tider, men det gäller då att inte förtvivla när det mulnar och vi tror oss tillbaka i mörkret. Det är när vi slutar kämpa som vi hamnar i mörkret. Alkoholens svarta hål finns det skall vi inte bortse från.

Ja, det var nog allt jag ville säga i dag.

Ikaros

Här finns många av oss som förstår hur du känner det. Alla har vi olika issues med alkoholen men oförmåga att avstå och skam som följer är något de flesta beskriver. Har du någon du kan prata med om hur du känner? Att få lyfta sina tankar gör dem ofta mer hanterbara och då kanske du upptäcker nya saker som kan leda dig vidare. Om du vill skriva mer här nu ska du nog starta en egen tråd ( nu är du ju inne på Ikaros) Då får du garanterat pepp o feedback från andra. Ett råd som många gett här på alkoholhjälpen är att lista för och nackdelar med att dricka. Du kan också fundera på argument för att dricka och för att sluta. Ta då en sida i taget och töm ut alla aspekter. Kön sedan efter om några nya känslor och insikter dök upp. Fortsätt läsa på trådar här och ge inte upp. Kram

Här finns många av oss som förstår hur du känner det. Alla har vi olika issues med alkoholen men oförmåga att avstå och skam som följer är något de flesta beskriver. Har du någon du kan prata med om hur du känner? Att få lyfta sina tankar gör dem ofta mer hanterbara och då kanske du upptäcker nya saker som kan leda dig vidare. Om du vill skriva mer här nu ska du nog starta en egen tråd ( nu är du ju inne på Ikaros) Då får du garanterat pepp o feedback från andra. Ett råd som många gett här på alkoholhjälpen är att lista för och nackdelar med att dricka. Du kan också fundera på argument för att dricka och för att sluta. Ta då en sida i taget och töm ut alla aspekter. Kön sedan efter om några nya känslor och insikter dök upp. Fortsätt läsa på trådar här och ge inte upp. Kram

Elias

Tack för dina kloka ord. Vi som sprattlar i garnet känner ditt stöd och genuina vilja att hjälpa.
Tacksam för att du finns här och delar med dig!

i det du berättar! Jag var som du i din ålder, nu är jag betydligt äldre. Blev aldrig att jag lärde mig dricka moget och måttligt som alla andra gör, utan har fortsatt bli dyngrak när det sups till. Gör fortfarande dåliga saker då bland andra - vilket nästan är det som känns jobbigast, så sen en tid gör jag det hemma nu också... Har försökt skoja bort det i unga år men du verkar mer insiktsfull om att du har ett problem, så du har nog goda chanser att stoppa det i tid! (Jag är ingen expert men det är så jag tänker)

Karin01

Har precis läst igenom denna tråd.
Så klok, varm och insiktsfull du är.
Tack för att jag fick ta del av orden.

Nu är det drygt tre månader sedan jag kvicknade till i en ambulans på väg till sjukhuset. Utan skor, plånbok, mobiltelefon. Sedan Hemineurin, Stesolid och uppvaknande.
Helvetiska nätter trots det. Min sambo kom efter några dagar med plånbok, mobil, skor, dator och toalettartiklar. Hemma efter en vecka och hittade er här på alkoholhjälpen. Sakta men säkert kom jag upp ur mörkret och kring nyår kände jag att livet var tillbaks.

I dag har jag tränat, ganska hårt till och med. Har bestämt mig för att kosta på mig en personlig tränare var fjortonde dag. Bra med ett program att följa, Inga som helst problem med nykterheten. Känner mig faktiskt befriad men är medveten om att det är en farlig tanke. När jag slappnar av och tror mig vara säker börjar det bli farligt. Kan inte räkna alla de återfall jag tagit på grund av detta. Däremot är det inte många gånger jag druckit därför att jag haft problem.

Jag vill tacka alla här på forumet för den hjälp och det stöd jag fått av er under denna kritiska period.

Ikaros

Mags

Oss alla här inne på forumet när jag säger att vi är glada att du hittade hit! Sådan klokskap och livserfarenhet som du delar är värdefull att få ta del utav!

Och nästa månad är bara den första av en lång rad utan slut.

Ju djupare ner i det svarta alkoträsket man varit, desto mer kan man uppskatta nykterheten, och mer avskräckande är återfall.

Då jag också varit en periodare, känner jag en stor skillnad på de alla de nyktra transportsträckorna mellan fyllorna som jag tidigare haft, och den betydligt mer beslutsamma och målinriktade nykterheten som jag nu arbetar med. De förra har varit ett mentalt velande och vacklande, nu är det ett långsiktigt bygge.
Både du och jag har tidigare haft långa nyktra perioder. Vi kunde då. Alltså kan vi igen. Verktyg och erfarenheter finns.

Tack också för alla kloka och läsvärda inlägg du skriver här på forumet. De hjälper och stöttar många.

Börjaom

Vilken fin tråd att läsa! Vilken resa! Stort grattis till 3 månader.

jag kommer att hålla koll på så är det dig Ikaros
Du får inte ta ett återfall.
Brukar ogilla ordet "får" men så är det....

Tack för allt bra du skriver och dina fina ord.
Du är grym!