av JoYo

Nu har jag fått nog!
Jag har läst här inne en hel del och även skrivit nån gång. Känner igen mig i många berättelser.
Jag är en helt vanlig 37 årig kvinna. Barn, hus, man, bra jobb, tränar, läser, älskar livet. MEN så blir jag ett vidrigt monster. Jag skulle ju bara njuta av ett glas vin. Men super ner mig i två dagar. Bråkar, gör bort mig, gör pinsamheter som jag sen får be om ursäkt för.
Jag vill aldrig mer utsätta mina barn eller mig själv för den här faran igen.
Jag vill vara en sund mamma och människa.
Idag är dag 2 nykter. Eller snarare bakfull? Darrig, svettig, ångestfylld.
Jag är livrädd för tanken "äh, ett glas vin är väl ok". Jag VILL inte mer. Det går inte mer. Jag ka inte hantera alkohol och vill inte gå på det där första glaset igen!
Men jag är livrädd. För jag vet hur lätt det är. Man hinner inte ens tänka förrän man sitter där igen.
Kan inte skylla på dåligt äktenskap, stress, blabla.... Jag vill verkligen lösa det här på riktigt.

Vågar inte be om antabus efter att ha fått veta av en läkare att den kan leda till depression...det vill jag inte riskera. Finns det någon annan medicin som fungerar? Jag vill byta ut vinet mot promenader, träning, läsa... men behöver nåt som stöd första tiden i alla fall.

Den här gången kommer jag att fortsätta skriva och läsa här. Den här gången har jag berättat för stora sonen som faktiskt förstår. Jag har lovat honom nu. Han ska inte behöva se sin mamma så igen. Jag har lovat att inte ta det första glaset. Jag VILL hålla det nu.

HJÄLP! :(

Funderingar
tis, 2017-01-17 - 11:09

Imponerande att du står emot, fortsätt med det. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver om. Kämpar just nu med samma sak när der gäller min man. Han kan inte ge mig det stöd jag behöver och inte heller det jag behöver i övrigt. Men han är bra och snäll. Och vi har också fint boende, bra jobb, semestrar osv. Och barn förstås. Och vad gör man då? Jag har helt klart druckit på grund av frustration. Men någonstans övergår det till destruktivitet. Du skrev så träffande om barnen. Det berörde mig mycket och fick mig att tänka till. Tack för det! Har själv inte bestämt mig för att slut dricka helt. Men senaste veckorna har det hänt ett par saker där jag verkligen riskerar både relationer och jobb. Känns dåligt. Min utmaning är att jag inte vill sluta dricka helt, men lära mig sätta gränser och hantera det. Frågan är om det ens går... Tycker det eskalerat senaste året. Blir oftare och oftare en fylla med minneslucka av det som skulle vara ett par glas.

JoYo
tis, 2017-01-17 - 16:20

Jag äter mycket chili, ingefära, citron, naturell yoghurt och dricker ört te.
Ändå är magen "yr" och snurrig. Förstår av inläggen att kroppen ställer om sig. Annars har jag alltid tagit en whisky mot magbesvär. Locket på!?

Har nog lagt locket på alla problem. Har sedan jag bestämde mig för att inte dricka A rannsakat mig själv och mitt beteende. Relationen med min man. Jag har levt efter mitt facit på hur han ska vara och blivit besviken och tröstat med A. Jag jobbar med att acceptera honom som han är och förändra mig själv och mitt liv. Oavsett om han finns med eller inte. Jag kan inte ge honom facit för hur han ska vara mot mig. Jag kan bara bemöta honom därefter. Dessa tankar hjälper mig. Acceptans.

Läser nu en bok "Sluta kämpa, börja leva"! ??

miss lyckad
ons, 2017-01-18 - 23:33

Jag har också haft mycket tankar kring barnen och min och sambons a-missbruk. Klart att ungarna tagit skada. Som tur är kan det mesta repareras, men då måste man se till så ungarna kan lita på oss igen. Bra att du läser mycket. det gör att man får insikter om sig själv och andra. Den första tiden är ofta jobbigast sen brukar det bli lättare. Sug på något känner jag igen. Ett tag så tänkte jag. Vad är jag sugen på? Cigg? Nä har slutat för många år sedan. Snus?, Alkohol? Kaffe? Kändes som beroendet i hjärnan spelade mig ett spratt. Lugnade mig och tog något att äta.

JoYo
sön, 2017-01-22 - 21:39

I ett par år har jag fantiserat om att lyckas vara utan A i 21 dagar. Har väl hört nånstans att det tar 21 dagar att bryta en vana? Idag har jag lyckats med 21 dagar utan A! Förstår inte hur jag lyckats. Efter en fruktansvärd nyårsafton och många många fruktansvärda fyllor innan dess - kom en enorm bestämdhet. Mina barn har försummats av mig pga A alldeles för länge. Jag skäms över den jag var då jag drack. Att jag valde A framför mina barn. Det enda jag kan göra för att gottgöra är att ge dem tid, kärlek, lek och skratt och nykterhet! Jag tänker välja mina barn istället för rödvinet.
Suget har kommit. Jag tänker ändå välja mina barn framför A! Jag läser böcker, tränar, pratar med barnen. De behöver mig! De behöver sin mamma. De minsta är 9 och 4. De har fått uppleva så mycket bråk och fylla innanför hemmets väggar. Ingen utanför skulle tro att jag betett mig som jag gjort. Den fina fasaden har haft en ful insida. Jag har orsakat mina barn så mycket lidande. Vet inte hur jag ska leva med den ångesten.
Hädanefter vill jag sätta mina barn främst. Lära dem allt jag inte kan när jag är för gammal. Innan det är för sent. Jag vill leva i nuet. För mina barn! Mina barn är viktigare än ett jävla beroende. Kärleken till dem är starkare än suget efter A.
❤️??
Kämpa!

Elias
mån, 2017-01-23 - 17:00

Så härligt att läsa att du klarat dig så här långt och att siktet är inställt framåt! För varje vit dag blir man starkare.
Kämpa på!

JoYo
tis, 2017-01-24 - 19:31

Idag är det dag 23. Rekord!! Rödvinssuget har slagit till. Å så mysigt med ett glas vin. Men för mig blir det inte ett glas. Det blir hela flaskan. Efter redan ett glas ändras min personlighet. Fyllot tar över min kropp och hjärna. Jag tänker på konsekvenserna. Ångesten. Barnen. Vill inte chansa.

Restart2017
tis, 2017-01-24 - 19:37

Dagar, det är grymt bra jobbat, starkt!
Själv så har jag klarat av att va nykter 16 av dom senaste dagarna. Är
Hyfsat nöjd med det..
Har till och med börjat få tillbaka lite kondis

JoYo
ons, 2017-01-25 - 20:27

Grattis till dina 16 dagar!
Kondisen är ju klart bättre! Stackars kropp, som kämpat med att få ut giftet!

Idag är en svår dag - dag 24.
Nu börjar tankarna på allvar snurra om att jag visst kan ta ett glas vin, bara till middagen, bara på lördagar - nej nej nej!!
Dessutom har jag ett humör från helvetet idag. Hittar på allt att vara sur över. För att få dricka?

JoYo
fre, 2017-01-27 - 14:13

Jag är så arg hela tiden. Söker ventil för ilskan. Ska träna efter jobbet. Slå ut ilskan. Är det normalt att känna ilska och irritation så här långt efter? Eller är det nedgrävda känslor som kommer upp? Hur hanterar man dem? Jag kan ju inte älta gammal skit över min man mer.
Gjort är gjort. Jag är kvar i äktenskapet. Lämna eller stanna och vara glad. Kan man det?

JoYo
mån, 2017-01-30 - 07:21

Jag är så förvånad! 29 dagar idag! Har aldrig hänt förr! I början gick tiden sakta men nu upplever jag att det har gått så fort..
Det känns fantastiskt bra! Ibland blir jag sugen på vin. När jag träffat vänner som pratar om att gå ut. Jag har tackat ja till en middag nästa fredag. Har inte sagt att jag kommer att köra dit. Känner mig nästan skyldig. Får väl beställa alkoholfritt vin så att de andra kan slappna av i tron att jag är lika domnad som de.
Jag trivs med att vara nykter. Jag har tydligare koll på livet, barnen. Och framförallt så känner jag mig inte ständigt dålig. Jag känner alla mina känslor. Som jag annars dämpat med vin.
Jag känner mig inte skyldig till allt som går snett. Nu ser jag vem jag är och vilka andra är som personligheter.

All styrka till oss alla att fortsätta nyktra!!⭐️

Elias
mån, 2017-01-30 - 22:56

Så härligt att läsa dina rader och så inspirerande att känna hur du sprudlar av positiva känslor!
Vi fortsätter vitt, klart och nyktert!!!

JoYo
tis, 2017-01-31 - 21:46

Jag går ofta in och bara läser läser och förstår att vi är så lika!

Idag blev jag sjukt sugen på rödvin!
Dag 30! Varit på tufft träningspass på gymet. Full av energi, samtidigt trött. Åååå så skönt det vore med rödvin. Slappna av. Bli lite fnissig. Domna lite. Men det där suget blev plötsligt extremt! Jag skulle ha kunnat halsa en flaska. Så stark längtan efter berusning. Jag blev rädd för den känslan. Hur det skulle ha blivit. Alla vidriga konsekvenser. Illamående, ångest,... nä fy så meningslöst! Jag är inte redo för ett glas. Eftersom längtan och suget är så starkt. Ytterligare en dag! Coolt, vad man kan bestämma sig för och faktiskt genomföra!

Jag önskar och hoppas att den här styrkan håller i sig! Att vi alla får vara nyktra! ⭐️⭐️⭐️

Sisyfos
tis, 2017-01-31 - 22:44

Har läst din tråd idag. Grattis till ett gott beslut och ett fantastiskt bra jobb.! Bra också med en konkret bild på hur det blir om man dricker.

miss lyckad
tors, 2017-02-02 - 12:47

Bra att du kämpar på. Känslorna går upp och ner för många vid a-stopp. Tror att det beror på att alkohol förändrar sinnena och känslorna. Nu utan a får kroppen och hjärnan svårt att hitta balans på egen hand. Ta det bara lugnt och acceptera att du är lite sur, ledsen glad om vartannat. Det stabiliserar sig snart. Kram...

JoYo
tors, 2017-02-02 - 20:31

Är verkligen känslosam. Mest energisk och glad men även sur och arg emellanåt. Idag har jag känt att jag "såklart kan ta ett glas vin....eller två...eller en härlig rödvinsfylla.."! Har nästan känt ett behov av att dricka för att få bort stressen i kroppen. Känns nästan som att hjärnan är skadad, upplever att minnet är sämre de senaste dagarna. Glömmer var jag ställt bilen, att ugnen var igång, blir rädd oh kontrollerar spisen och strykjärnet. Och blir sugen på vin för att få bort stressen, ond cirkel. Behöver sova. Imorgon ska jag träna,,mår så bra av träningen! Nej! Inget vin idag heller ! 32 dagar idag.
Styrka och nykterhet åt oss alla! ⭐️?

JoYo
sön, 2017-02-05 - 21:05

Tänker på ett stort glas fylligt solvarmt rödvin. Mysiga känslan, fnittret. Men det blev ju aldrig nåt fnitter senaste åren. Första glaset gled ner på en minut och andra, tredje, fjärde låtsassmuttades på. Den mysiga sköna känslan uteblev senaste åren. Inget fnitter. Snarare, domnad, irritation, trötthet, aggression. Dagen efter ångest, oro, skakig, beroendet efter en återställare. Den ständiga ångesten av dessa fyllor med bara två dagars mellanrum och ofta ett litet glas då också.
Vart tog fnittret vägen? Det mysiga vinglaset? Den förvandlades till tolerans. Beroende. Ångestdämpande. Ångestframkallande. Kan man få tillbaka fnitterglaset? Blev problemen i livet för stora? Kan man dricka det där enda glaset om man vore lycklig? Nänänää....jag lurade nästan mig själv! Hallå...jag drack för mycket och fel redan innan problemen i mitt äktenskap uppstod. Snarare är det så att många våra problem uppstått pga alkoholmissbruk. Idag har jag varit utan alkohol i 35 dagar. Det är nästan så att jag tror att någon högre makt hjälpt mig. Hur kunde jag fixa det? Är det fixat? 35 dagar utan alkohol. Ingenting är färdigfixat. Jag är fortfarande i riskzonen. Ett snedsteg och jag är tillbaka i missbruket. Inget är färdigt eller fixat bara för att jag varit "duktig" i 35 dagar. Nu inser jag att jag får vara observant på mina tankar hela livet. Inse att jag har ett val. Dricka destruktivt och livsfarligt eller inte alls!

Min mamma är alkoholist. Jag var hos henne idag och städade. Tvättade badrummet rent från avföring, toalettstolen, golvet, badrumsmattan, handdukar. Dammsög gamla brödsmulor, mattan var full av knapriga bitar som klinkade in i dammsugarröret. Massa annat krafs åkte in. Det luktade svett, ångest, sprit, bajs, mat, disktrasa.. Jag köpte mig fri nån vecka framöver genom att ge henne saker, pengar, parfym att dölja lukten med och genom att rengöra hennes hem.
Jag har antingen accepterat att min mamma är alkoholist och blivit värre med åren. Hon var vacker och medveten, intelligent och smart när jag var liten. Då jag var 10 började hon gömma vin. Då började hennes kamp. Hon försvann från mig och mina syskon. Blev ett offer. Med tusen anledningar att dricka, depression, att vår pappa var elak, att barndomen var hemsk. In och ut på psyk, självmordsförsök som jag bevittnade som liten, jag såg hennes uppskurna handleder, vad gjorde jag? Jag stod som förstenad, jag stängdes av. Jag reagerar likadant idag. Blir avstängd, städar och tvättar åt henne, skrattar, får henne att bli glad. Köper mig fri nån vecka till.

Jag har ett val. Jag är inget offer för min barndom eller mina gener. Jag vill ge mina barn den mamma jag förlorade då jag var 10.
Jag vill vara medveten, närvarande, sund, omtänksam, kärleksfull, ansvarsfull, stark och omhändertagande.
Så det där fnittriga vinglaset. Jag tycker inte att det är viktigt att försöka få tillbaka det! Det är borta! Jag väljer mina barn!❤️