Det började i våras med att jag tyckte att min sambo blev annorlunda. Vi hade då haft det tufft med våran tonårsdotter som hade blivit mobbad under jullovet. Tänkte att ha först kände sig nedstämt pga av allt som hade hänt, jag gjorde ju också det. Han började sova mer och somnade varje kväll när han nattade barnen eller i soffan. Han kunde vakna upp och vara jätte konstig och sluddra och prata om allt möjligt konstig som om han sov. Han sluddrade ofta på kvällarna vilket han sa var för att han var så trött. Han glömde att jag hade sagt saker mm. Jag tyckte att han betedde sig så konstigt att jag bad honom söka läkare, vilket han inte gjorde.
En sommardag när vi hela familjen var ut i trädgården började han helt plötslig bete sig onyktert. Och värre blev det, tillslut trodde jag han hade fått en stroke för att han var så konstig. Barnen fick jag ta in och han satt kvar ute. Han erkände till sist att han hade druckit vilket var helt solklart. Han påstod att han bara tagit 2 wiskey och fattade inte hur det kunde bli så? Tog även kontakt med hans föräldrar då som jag i annat fall inte träffar mer än vid födelsedagar, eftersom jag förstod så att allt det konstig beteendet måste var pga av att han smyg dricker. Kollade även i skåpet där vi har alkoholen och insåg då att det måste ha gått åt mycket wiskey när jag inte sett eftersom han inte druckit det när jag varit med. Och jag är ju oftast hemma?
Efter det så var jag jätte misstänksam, han betedde sig ju likadant fortfarande på kvällarna mest. Jag har frågat han vid flera tillfällen när han betett sig ännu mer konstigt om han har druckit då men han svara ju alltid nej såklart. Även en vän till mig som jag inte hade berättat detta för frågade mig en gång om min sambo hade druckit när hon hade mött honom på cykel för hon tyckte han sluddrade och luktade sprit. Jag nekade såklart och vifftade bort det..
Sen har det hållit på så tills det var dags igen, en söndag i början av december, vi hade haft ett jätte bråk med äldsta dottern. Jag var sjuk och hade somnat i soffan när vår mellersta dotter på 5 år kommer gråtande fram till mig och säger att pappa ska gå och lägga mig nu och jag har inte ätit kvällsmat.. kl.16.00.
Då var han jätte onykter igen och jag bad honom gå för barnens skull. Han erkände att han hade "smygdruckit" några få gånger men absolut inte så många gånger som jag påstod. Efter det så skulle han söka hjälp och sa till mig att doktors tiden bara flyttades hela tiden.. Ja sa som krav att han var tvungen att uppsöka läkare och han sa att han hade ringt och dom hade gett honom nummer till en kurator. Den kuratorn svarade tydligen aldrig trots att han hade lämnat flera meddelanden.. Jag har vid flertal tillfällen letat efter var han kan ha gömt det han dricker? Tror att det är ute i förrådet? Men jag hittar inget.
Nu har han inte betett sig så jätte konstigt på ett tag men han vill fortfarande inte gå till läkaren eller kuratorn.. Han somnar ganska ofta i soffan dock, och har jätte dåligt minne. Kan tillägga att han under denna period måste minst ha gått upp 10-15 kr i vikt. En natt när vi hade varit hos några bekanta och ätit middag med vin så kissade han på sig i sömnen?
Vi har 3 barn, var av den äldsta är igentligen bara min men det har vi aldrig gjort nån skillnad på. Hon bor ju alltid hos oss. Hon har mått mycket dåligt och det har varit jätte mycket konflikter med henne sedan dess.
Just nu i detta vet jag inte vad jag ska göra? Ska jag vänta och se om det blir så här en gång till? Han kan ju ha slutat? Det är ju inte lätt att bara bryta upp med 3 barn och flytta heller? Jag har tagit kontakt med denna kurator som aldrig han fick tag i idag och bokat in en tid till mig själv.
Vad gör man? Jag har aldrig varit i liknande situation och jag fattar inte hur det kunde bli så här?