min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Sundare

Ja att växa gör att vi inte alltid kan stå kvar vid vår tidigare plats, kanske inte på samma nivå eller en använda samma språk som tidigare. Vi är de samma och ändå inte. Nya båda i andras och våra egna ögon.
Önskar dig en fin fin helg. Kram till dig från mig

Hej MM
Jag har funderat på vad det är som gör att du är så speciell.

Klok? Javisst men det är det många som är.
Känslig? Det är de flesta alkoholister.
Intelligent?! Visst men det känner jag flera som är.
Verbal? Visst men..
Omtänksam? Ja. det är du. Men inte heller det är unikt.
Ärlig? Absolut.

Men det unika hos dig är det som står mellan raderna. Den känsla du förmedlar.

Ikaros

Det värmer att det jag vill förmedla kan läsas.
Det kommer ju direkt och okomplicerat.

Jag är en extrem känslomänniska utan någon som helst
logik. Den biten vet jag inte om den är relaterad till min
eventuella adhd. Kan vara så....

Sen kan det ju vara så Ikaros att du har förmågan
att läsa av detta mellan raderna, känslorna en annan
människa förmedlar. Det tror jag inte att alla kan...

Min dotter sa till mig igår:
Mamma när jag blir vuxen vill jag bli som du.
Du är så väldigt speciell på ett bra sätt....
när du är nykter.

Och det har hon rätt i.

Himlen är blå här i Stockholm och solen lyser. Vi behöver massa blå himmel efter mörkret.
Det är dags nu. Vi behöver ljuset och vitamin D.

Vaknade 06.00 så snart dags att klappa sig själv i rumpan och dra i sig ut på en långpromenad.

Puss O Kram till alla :D

slutanu

Vad fint det är det din dotter säger till dig. Måste värma ända in i hjärtat och verkligen vara den största moroten av dem alla, att fortsätta vara nykter.

Thomas67 har tre trådar under "Det vidare livet".

Om du klickar på en persons nick, så kan du sedan välja både "Spåra" och "Kommentarer" för att se vilka trådar personen är aktiv i.

Ha en bra fortsättning på helgen!

Runt 15.00 så kutade jag omkring vid Mariatorget/Hornstull med en Latte i näven.
Satt dock inte vid Rival.
Såg du mig igen? :D

Pratade nu (anonymt) med sköterskan på kliniken dit jag ska och hon sa att inte alls sker per automatik att man får en soc anmälan på sig. Det är om dom misstänker att ett underårigt barn far illa som de anmäler. Hon sa också - att om oro fanns hade behandlande beroendeklinik redan anmält det och att jag hade fått reda på att så var fallet. Och att man inte anmäler efter 6 månader.

Så jag antar att läget är lugnt och jag kan göra min utredning i lugn och ro.

Ha en fin dag från en lugnad MM :)

passa på att gratulera dig till snart ett halvår MondayM.
Jag hoppas att du snart, om du inte redan gjort det, kommer in i den där fasen/tillståndet av befrielse, som du kände i din förra nykterhet.
Själv uppnådde jag detta befrielsetillstånd efter c:a ett år förra gången, och nu känner jag att jag är en bra bit på väg över i detta stabilare och tryggare tillstånd, eller tillvaro. En härlig känsla, och belöningen för att man kämpat sig loss.

Vill också passa på att önska dig en fin, varm och solig vårdag i dag som de utlovar. Kanske blir det lite blåsigt, så du får hålla dig i lä, eller, blåsa tillbaka MondayM :)

Sköt om dig!

Tack! Befrielsen är helt underbar. Det är så skönt att inte ha klorna om sig längre.
Det kom runt 4 månader. Jag vaknade upp en morgon och kände att -
Fasiken vad skönt, jag slipper dricka. Det kändes som en sten kastades ut.

.2 första veckorna var skitjobbiga med abstinens.
som följdes av ca 4 månaders resonerande med mig själv.
Har haft 3-4 dalar med ca 2-3 veckors mellan rum av galet
sug och då har jag velat dricka.

Har inte haft detta sen 2 månader tillbaks så det kanske stämmer
att hjärnan behöver ett par månader att ställa om sig.

Nu skulle inte vilda hästar kunna få mig att dricka. Det är SÅ skönt att inte hela tiden parera
även om jag aldrig kan koppla av det helt. Men jag börjar lita mer och mer på min egen hjärna.

Kram

MM