Rövarkulan
Min tur nu
Då är det min tur nu att försöka lägga av med alkoholen. Jag har läst myckrt här på forumet där alla har skrivit om sin kamp att bli av med begäret. Nu är jag på dag 12 utan alkohol och det var en del år sedan det hände sist. De senaste fyra-fem åren har jag druckit nästan varje dag efter jobbet. Jag har haft en mugg med wiskey bakom en blomkruka, en mugg med vin i växthuset, en flaska här och en där. Ena dagen rött vin och nästa wiskey eller vodka. Min familj har naturligtvis märkt detta och påtalat det många ggr och jag har lovat att sluta. Tre dagar gick bra, men sen var det dax igen. Jag har varit på ett antal AA möten utan resultat. Nu försöker jag för först ggn på allvar och är så tacksam för att min familj stöttar mig och hejar på. Det är även första ggn jag skriver något om detta och det känns skönt. Lev Väl!

AlkoDHyperD

Mer tänkt att skapa förståelse kring det du upplever, att det faktiskt kan vara en svår period just nu och att du behöver ta hand om dig och söka dig till sådant som ger vila och tröst.
Att ställa sig vid bolaget just nu och studera folk låter visserligen spännande, men gör inte det. Tänk om det är ett lurigt trick från demonen. Att få dig närmare genom listiga förslag på experiment och sedan när du minst anar det finta dig.
Nä, titta på filmer med nedgångna alkisar istället om du vill ha avskräckande exempel.
Du kommer att fixa helgen galant. Krama dina kära när det blir svårt. Gå ut i naturen. Eller lägg dig bara raklång på soffan och känn suget slita i kroppen. Utforska känslan. Var sitter suget? I vilken kroppsdel? Vänta 5 minuter. Sedan 5 minuter till.
Rätt var det är händer det något som får dig att vara glad att du är nykter. Någon behöver skjuts, eller någon vill sitta nära och kramas. Håll i och håll ut!

NyaMagnus

Vill bara förtydliga att jag inte rekommenderade dig att fysiskt åka till bolaget. Du ska bara lura Mr.alkoholsug att han kan få sitt imorgon men inte idag. När nästa morgon gryr så drar du samma trick igen. Dvs inget dricka idag men kanske imorgon.

:-)

FlyMedSprit

Jag känner igen det du beskriver med att bli så överraskad av sina egna känslor eller hur man reagerar på ibland helt obegripligt små saker. Jag menar att jag känner igen det från tidigare vita perioder i mitt liv. Just nu är jag ju helt nynykter. Den typen av känslor stör mig mycket, när man inte har en chans att förbereda sig.
Men bra att du klarade det, och tack för att du delade med dig till oss.

Rövarkulan

NyaMagnus; jag är väl medveten om vad du menade, men tack för ditt förtydligande. Det har vänligt av dig.

FlyMedSprit; att inte kunna förbereda sig på vilken styrka nästa attack har är verkligen otrevligt. Känslan av att veta att man kanske inte klarar det gör faktiskt ont.

Just nu är jag så sugen på att korka upp en god flaska rött vin och njuta av vetskapen att jag är ledig tre dagar. Inte bra!

Tittar i spegelbilden på tåget igen och känner mig risig. Javisst ser jag fräschare och mycket piggare ut nu, men det kvittar. Känner mig som hundra.

Nu närmar jag mig 19 klara dagar utan alkohol. Ofattbart! Jag tror inte det har varit så vitt för mig på säkert 15 år. Innan det gick på fel håll mot alkoholism så tog jag några glas då och då, men bara om jag visste att barnen inte skulle köras någonstans mer den kvällen. Jag tror det spårade ut när jag var mitt i klimakteriet när allt var upp och ner i kroppen. Tror att alkoholen hjälpte mig att må bättre. Skulle varit bra att kunna se in i framtiden då så jag hade kunnat dra i handbromsen och sluppit detta skitet nu.

Men nu är jag där jag är. Alkoholist! Mm! Det svider!

Mitt första möte med AA var i en större stad där jag kände mig säkrare på att inte träffa någon när jag gick in genom dörren. Mycket trevliga människor och jag blev varmt välkomnad av samtliga. Min värld brast för mig när jag presenterade mig med namn och att jag var alkoholist. Tårarna sprutade och med dom även mascaran. Snoret rann och jag kunde inte prata. Det var otroligt jobbigt att för första gången erkänna för mig själv att jag var alkoholist. Älskade maken som hämtade mig undrade vad som hade hänt. Han såg helt chockad ut när jag satte mig i bilen. Det blev jag också när jag såg hur fan jag såg ut i spegeln. Ja, det gjorde inte saken bättre.

Efter det mötet har jag lättare att acceptera mig själv som alkoholist. Jag pratar inte om det med vem som helst utan det är fortfarande en liten hemlighet, eller hur jag ska förklara det. Vänner och familj har säkert förstått det för länge sedan, men inte sagt någonting. Det är svårt att dölja när någon ringer eller kommer förbi för att säga hej. Usch! Jag har nog inte varit till min egen fördel alltid.

Tänk att jag har varit nykter i snart 19 dagar. Nytt rekord! Grattis till mig själv och jag är nöjd med vad jag lyckats med hittills. Nu gäller det att försöka fortsätta på denna vägen och inte köra av i kurvorna.

Sov gott ni där ute och tänk positivt.

Rövarkulan

Ingen fara. Du skrämde inte upp mig. Tvärtom! Du öppnade mina ögon och så jag kan gå i försvarsställning inför helgen. Tack ska du ha!

NyaMagnus

Hej Rövarkulan!
Jag var på AA så sent som igår och då diskuterade vi just första steget. Dvs att erkänna sig maktlös inför alkoholen och därmed bekänna sig som alkoholist.
För mig har det pågått en inre kamp under många år där jag förstått att jag är beroende men liksom vägrat erkänna och levt på hoppet att jag har fel.

Att sitta på AA och för första gången berätta/erkänna inför en hel grupp var jobbigt för mig också. Jag grät men snarare av lättnad. Min inre kamp var över och jag hade kapitulerat. Det var så otroligt skönt att släppa ut detta.

AA har 12steg för tillfrisknande och vi brukar säga att det viktigaste steget som även är förutsättningen för övriga steg är just första steget där vi erkänner läget.

Fortsätter du att gå på AA? Själv går jag varje dag nu.det ger mig stöd och styrka. Jag känner mig som Stålmannen efter varje möte och det håller med råge till nästa möte. Sedan är det ju fantastiska människor och en obeskrivlig gemenskap.

Oerhört tacksam för AA och gemenskapen.

Rövarkulan

NyaMagnus; Nix, det var länge sedan jag var på AA. De sista gångerna var i höstas och då var det på kvinnomöte. Det var bara de första gångerna som det gav mig något som gjorde att jag kände lig stark. En orsak lan ha varit att jag inte gjorde något ordentligt försök att sluta med alkoholen. Jag har faktiskt funderat mycket på det den senaste tiden för då har jag något att komma med eftersom det är första gången på säkert femton år som jag är nykter 20 dagar. Nästan 20 dagar, det är en del timmar kvar till midnatt.

Det blev inget systembolags snokande idag. Haha! Det blev ännu värre. Jag hade nämligen helt glömt bort att det var damernas tur att köra till Tyskland för att proviantera. Total panik i morse när väninnorna ringde och frågade om jag var klar. Fan! Vi kör alltid ner i min bil så det var bara att gasa på och komma iväg.

Nu kommer den konstiga. De som känner till hur det är att handla där nere vet vilket utbud som finns. Det påminner om toys r is med gång upp och gång ner. Provsmaka här och där. Jag har konstigt nog inte varit sugen ett smack på alkohol. Doften fanns där och klirrande flaskor osv, men nej. Jag sket i all alkohol och gick iväg till andra affärer i stället. Så nu har jag blommor och kattmat lite här och där i bilen. Jo, en flaska whiskey till min make som samlar på dessa.

Nu är vi på väg hem och jag åker en bit och passar på att skriva. Jag hann inte oroa mig för denna resan med alkohol hit och dit så det var kanske därför det gick så bra.

Ha en mysig fredagseftermiddag där ute, tänk positivt

Bedrövadsambo

Åka till Tyskland och handla blommor och kattmat ? Wow! Helt otroligt bra gjort.

Rövarkulan

Ja, du kan tro att det kändes skönt. Fortfarande inget sug utan bara lugn och ro i kroppen, frånsett att det kryper i benen.

Restart2017

Med Tyskland!
Själv köpte jag ti plattor när jag va där senast, hade köpt mer om bilen inte va proppat.
Tur man har slutat med sånt och bor långt från Tyskland

Rövarkulan

Hej restart2017; bor i de södra delarna så det är inte så väldigt långt dit men fruktansvärt tråkigt och snurrigt med fyra och ibland fem filer på motorvägen.

Hemkommen och damerna hemkörda med sina inköp. Fräsen blev glada och maken också. Nu återstår bara suphuset/växthuset i morgon. Jag har i stort sett bara stuckit in näsan snabbt och vattnat för där finns så många mysiga alkoholstunder som jag minns väldigt bra med hela kroppen. Så i morgon är det dax att ta itu med suphuset.

Den enda planen som finns inför morgondagen är att hålla mig från alkoholen. Det blir nog inte lätt eftersom jag ska hålla på med saker som jag starkt förknippar med skitet.

Jag är väldigt förvånad över hur jag kunde klara detta idag. Paniken jag fick när de ringde i motse släppte snabbt för jag fick springa genom duschen och ut i bilen innan jag hann tänka för mycket. Det snurrade i skallen hela vägen ner, men sen var det inga problem. Kan alkoholen svepa in mig i ett falskt lugn för att sen ta tag i mig igen ordentligt? Ja, det får jag se.

Jag har läst mycket här på forumet om en önskan att kunna dricka alkohol "normalt". Fantastiskt att vissa kan klara av detta och vågar försöka. Jag är nog för feg för att prova och jag hoppas jag kan hålla mig ifrån eländet så länge det går.

Tänker besöka AA nästa gång det är kvinnomöte för jag behöver nog ventilera lite och dessa damer är så trevliga och rara. Många har en historia som är helt otrolig. Vilken styrka att kunna ta sig upp upp på fötter igen och fortfarande vara levnads glada. All heder till dessa människor. Kvinna som man.

Ja, jag får se hur långt jag kommer......

Njut av livet och tänk positivt

Rövarkulan

Vilken natt. Fy! Sovit några timmar och känner mig helt väck. Nykter är jag, men känner mig bakis så in i helsike i hela kroppen. Kanske har jag gått i sömnen och varit ute och festat någonstans.

Konstigt nog skiner solen just nu och det är ett perfekt väder för att hålla till i mitt supnäste/supställe/växthus, men jag har definitivt ingen inspiration till det. De senaste dagarna har det hängt över mig som Goliaths svärd och lämnar mig ingen ro. Naturligtvis blev det inte bättre när jag släpade med fler växter hem igår från Tyskland. Det blev en hel del för det var så billigt och jag kunde inte låta bli att proviantera. Därför känns det lite panikartat nu att få ordning på det där stället därute som lockar och pockar med mysstunder tillsammans med den berömda muggen.

Älskade maken är redan i full fart med altantvätt och det låter som fan i min nyktra bakfulla skalle. Solen är inte heller något jag är intresserad av så det blir solglasögon och hörselskydd och boxhandskar så jag kan ge följeslagaren på käften om han hälsar på mig där ute.

Slaget om dag 21 utan alkohol har börjat.

Positiva tankar igen, tack!

är otroligt roligt att följa din tråd. Jag skrattar gott ibland, även om du känner dig bakfull idag. Det är ju en jävlig känsla när man inte har druckit. Jag kan få den känslan om jag har ätit mycket socker och salt på kvällen. Logiskt det är vätskebalansen som svajjar.

Kämpa på så går det över. Du har allt att vinna på att bara köra på framåt. Det kommer en dag när skiten släpper.
Klorna släpper och man känner frihet. Jag är så glad att jag vaknar upp varje dag med en nykter hjärna.

Jag arbetar som bartender och har mitt supnäste på jobbet, även om det aldrig lockar mig att dricka där
så påminns jag hela tiden. Men ha garden uppe hela tiden och ge dig fan på att A-djävulen ska ut därifrån
så kommer du att komma till en punkt när det ger med sig.

Jag tänker att om du börjar visualisera ditt växthus som något rent, fint, rofyllt och vackert så kan det hjälpa till.
Döp om det till något annat, så länge du tänker på det som ett "suphus" så kommer det vara ett suphus.
Sanera det - och döp om det. Ha en liten ceremoni och skåla i en latte eller nått annat.

Det känns som detta är ditt intresse men som du tyvärr förknippar med A.
Hur skulle det vara om du gjorde tvärtom? Se ditt växthus som något där det aldrig får komma A över tröskeln.

Kram

MM

Bedrövadsambo

Ibland när jag har "projekt" som jag inte orkar ta tag i så lurar jag mig själv att jag "bara ska titta på det lite" och vips kommer lusten och kreativiteten över mig och jag är igång. Blir det inte så behöver du nog bara vila. Det är också okej.

Bedrövadsambo

Tycker du ska ge ditt växthus ett nytt riktigt prettonamn, totalt i motsats till det andra. Typ Orangeriet eller "min vinterträdgård" som min märkvärdiga svägerska brukar säga. Sagt med humor förstås! Min svägerska är dock inte ett dugg ironisk utan fullt allvarlig.

Fruhoppfull

Håller med föregående, kloka skribenter. Döp om växthuset. Skrattade åt Bedrövadsambo här ovan :).

Jag tror jag skulle vilja ha ett växthus. Jag försöker odla mitt trädgårdsintresse och skulle, om inte annat, behöva ha ett ställe där jag kan botanisera och jorda ner. Har så liten trädgård, så jag skulle behöva slänga ut grabbarnas studsmatta om jag skulle vilja ha växthus. Tror att jag förlorar den förhandlingen :).

Rövarkulan

Nu gav ni mig något att fundera på. Det tackar jag för!

Ja, någon slags reningsritual hade nog inte skadat och ett nytt namn på det där ute. Allt som har med alkohol är utslängt och det finns inte så mycket som en kork kvar. Jag har bytt ut muggen mot en sån där termosmugg eller vad det heter och det funkar än så länge med endast kaffe i. Det passar liksom inte med en sån full med whiskey i. Något orangeri är det inte till storleken och vinterträdgård funkar inte pga värmen. Jag har en värmare där ute som man använder fotogen i eller liknande, men den brukar maken min få starta för jag tycker den är lika pålitlig som en molotov cocktail.

Första hjälpen är avklarad för stunden där ute fast något organiserat över mig finns visst inte idag. Jag far ut och in som ett torrt skinn och glömmer hälften. Mitt i alltihopa fick jag för mig att äntligen klarlacka mina ankor i trä. Det är lockankor som jag från början hade planer på att ha vid poolen, men älskade maken tyckte idén var knasig, det kunde sluta med att det blev en ankdamm om levande sådana skulle fatta tycke för pölen. Helt rätt! Den mannen har nog världens största tålamod. En eloge till honom och länge leve Ipren.

Rövarkulan

Nu skiter jag i huset där ute under resten av dagen. Suget blev för mycket och längtan efter den sköna känslan med alkohol.

Var tvungen att skriva så jag kanske en dag kan gå tillbaka i tråden och finna styrka i det jag har slagits mot och må bättre.

Hatar dig min kära följeslagare.

Rövarkulan

Det vänder fort, det där jävla begäret. Ena stunden glad och nöjd, nästa jagad.

Tack för att ni finns där ute och ger mig tips och hejar på. Jag vill också göra detsamma när jag har landat lite mer.