Tar ett nytt tag med detta forum. Ny tråd i "Det vidare livet", som är för mig något mycket bredare än alkohol, men eftersom alkohol har präglat mitt liv och fortsätter att prägla mitt liv trots att jag nu börjar känna mig bekväm med, och van vid, att inte dricka, så vill jag vara här och umgås med er

Jag har under många år vacklat hit och tid med att försöka dricka mindre och inte lyckats med något innan jag, för 76 dagar sedan, spontant och ilsket slutade dricka "tills vidare" (vad nu det betyder) och kan inte komma ihåg att jag mått så bra som jag gör nu, när abstinens och frustration lagt sig en smula och vanan vid en nykter vardag infunnit sig. För någon vecka sedan var jag med 3 gamla kompisar en dryg helg i en stad känd för öl och jag drack bara NA-öl hela tiden utan att ens reflektera över att jag, som gammal ölälskare, verkligen beter mig som om jag vore förbytt. Men varken mina kompisar eller jag tyckte det var speciellt konstigt. Och NA-öl fanns det att få på alla ställen. Riktigt gott dessutom. Det är klart att jag fick frågor och frågorna besvarades och sedan var det nog med det. De drack öl och jag drack öl och de blev fulla och jag blev bara trött.

Varför då återkomsten till Forumet efter en månads tystnad. Jo, jag vill kunna försöka återgälda till andra vad detta forum givit mig. När det behövde som mest, att någon läste och förstod, så läste och förstod många här och kom med råd och dåd. Och för det är jag evigt tacksam. Jag hade inte kommit igenom min första månad utan detta Forum. Och, nu när jag känner mig ganska säker på mig själv, kanske jag kan hjälpa någon annan. Jag hoppas det. Genom att läsa, förstå och försöka komma med goda råd.

Jag vill också verkligen veta vad som händer nu. Var ska jag göra när "alla andra" dricker? Kommer jag att fortsätta att var "hysteriskt hälsosam" som min hustru säger (hon dricker verkligen för mycket, fortfarande, för övrigt)? Fortsätta gå ner i vikt? Kommer jag att träna lika mycket som jag gjort den senaste tiden? Kommer jag att kunna fortsätta meditera? Vad händer när om jag inte kan eller vill fortsätta med någon del av "mitt nya liv"? När är risken som störst för återfall? Jag vet inte svaret på allt detta och jag vet att ni inte heller vet. Men jag vet också att ni vet mer än många andra och därför är det meningsfullt för mig att skriva här och hoppas att ni läser och tycker något. Jag vill också veta vad som händer i era liv, de nyktra, och hur ni påverkas av förändringen. Jag har inte för avsikt skriva lika mycket som jag gjorde under en period.

Detta inlägg innebär slut på "Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen" som finns i "Förändra ditt drickande" och start på "Vad händer nu?" i "Det vidare livet". I fortsättningen skriver jag i "Vad händer nu?".

Kram till er alla.
/A

Akvariet

Tack för kommentarer. Jag blir glad av att läsa dem och att känna stöd. Jag mår nog varken sämre eller bättre tror jag. Jag märkte ett påtaglig lättnad av skriva av mig lite här för någon vecka sedan, men sedan dess är det ungefär samma. Är mest trött, utarbetad och trött. Märker att en del praktiska som har med jobbet att göra faller på plats inför julen, och nu kan jag räknar dagarna innan vi reser bort över helgerna. Och det känns verkligen skönt att saker faller på plats och blir klara så de inte hänger över en som dåliga samveten under juluppehållet. Det finns en paus som kommer snart och som jag ser fram emot. Jag har funderat lite på din erfarenhet av att ta hjälp Muris, men just nu skjuter jag undan de mesta av mina tankar som har med hur jag mår och vad jag ska göra åt det för att komma till slutet av den här hektiska hösten.

Jag har tidigare varit i situationer när jag har haft samtal med professionella och den senaste samtalsserien var några år innan jag slutade dricka förra året. Jag minns den som jobbig men nyttig och den var nog ett skäl till att jag tog tag i mina dryckes- och andra vanor. Jag tycker att jag under min nyktra period hittat mycket av ett koncept som fungerar (där meditation och träning är viktiga beståndsdelar), men jag har "tappat det" under hösten, och jag har kanske inte "tagit med" en del andra saker som bör finnas där. Jag har inte heller givit mig den tid för avkoppling, rekreation och reflektion som man bör för att må bra och utveckla sig själv och sina förhållningssätt till tillvaron. Men ditt råd fastnade och jag inte tänkt i de banorna den senaste tiden. Jag ska fundera mer ordentligt när jag ger mig själv lite mer tid och har mer ork. Jag tror båda kommer under julresan som går till en plats där det lär vara dålig internetmottagning så jag kommer nog varken att kunna jobba eller skriva här (med en rejäl teknostress som följd :-).

Har inte tänkt på SAD, Stingo. men har upplevt den här hösten som mörk, mörkare än vanligt. Så det är en annan tråd att kolla. Annars är jag ju redan i detta med meditation och träning, men det har varit svårt att få till på sistone. Jag har ändå bättrat mig de senaste två veckorna eller så. Hoppas även här att julledigheter kan förbättra situationen. För övrigt är du alltid varmt välkommen att komma med pekpinnar i min tråd.

PP, du är så klok i det du skriver och du är alltid välkommen att skriva i min tråd. Det som slår mig när jag läser ditt inlägg är att perspektiven kan var mycket olika på detta. Jag håller med om att det är ett litet problem i sammanhanget. För mig, som inte lever som singel och relativt sällan utökar min nära bekantskapskrets, är problemen nu mindre än för dig kan jag tänka (det var mycket värre för mig i början av min nykterhet). Men jag känner igen mig i din beskrivning. Den nya identiteten som vi söker finns inte där i alla situationer och det kanske den aldrig kommer att göra. Och bara att hantera det är krävande när man är lite utsliten som jag är just nu.

Kram
/A

Akvariet

I morgon har jag varit nykter i 1, 5 år. Det har varit en omtumlande period. Svårt? Ja, fruktansvärt jobbigt. Framförallt de första månaderna. Befriande? Ja, fantastiskt härligt att bestämma sig och sedan hålla det. Jobbigt? Ja, det finns liksom inget utrymme att fly från sig själv. Men det betyder också att man måste vara vuxen och ta ansvar. På riktigt. Och det är skönt. Har jag ändrats? Ja, det syns inte utanpå, men oj vad det har hänt saker inuti. Hur mår jag idag? Jag mår bra och bra mycket bättre än jag mått om fortsatt dricka. Men jag känner också bättre hur jag mår även när jag mår dåligt. Jag tvingas möta min dagsform som inte är på topp alla gånger. Känner jag suget? Ja, det kommer inte ofta nu, men det händer, senast igår vid lunchen när jag såg vinflaskorna i baren när jag skulle beställa mat. Jag blir mest förvånad, sedan är det över. Känner jag stöd från mina nära? Nej, mer ett artigt accepterande av mitt val. Det dricks mycket nära mig men jag påverkar det i alla fall i rätt riktning.

Hur tänker jag mig att mitt liv ska te sig framåt. Jag tänker inte dricka. Jag kommer att mer aktivt välja och välja bort saker jag lägger min tid på. Jag kommer att lägga mer tid på min omgivning, min familj, på något sätt engagera mig i någon nykterhetsrörelse, men också mitt arbete och de utmaningar som finns där och som tar mycket kraft men som också ger mycket tillbaka. Egentligen handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen. Och jag är glad att hittade den. Och vill tacka detta er för det stöd jag hittar i den här gemenskapen. Tack alla som kämpar, fortsätt med det.

Kram
/A

Stingo

Grattis Akvariet!

Kan knappast tro att det inte syns utanpå. Åtminstone på mig syns de mera hälsosamma 1,5 åren riktigt bra.

Stor kram till dig!

Vad härligt att det går fint! Gillar särskilt sista stycket i ditt inlägg, där du skriver om att du vill välja/välja bort och prioritera. Låter väldans bra! <3

Akvariet

Har just tagit en paus i arbetet och mediterat en stund. Det är fantastiskt behagligt, när man kommit in i det så ökar det välbehaget i vardagen påtaglig. Det närvaro jag känner och den ökade förmåga jag får att se, möta och hantera problem är fantastisk. Jag är inte inte här så mycket längre, vilket på sitt sätt är tråkigt, men jag väljer att lägga tid på annat, t. ex meditera, som jag får ut mycket av. Livet är fantastiskt i alla sina nyanser och jag ser det i fler och ljusare färger nu.

Nu ska jag fokusera på att bli klar med allt som ska vara klart i arbetet för idag. Det är mycket och kan kännas pressande, krävande att driva saker som ibland är utanför min komfortzon. Men också utvecklande, utmanande och stimulerande. Hade välmående varit enkelt att nå hade vi all varit lite lojt lyckliga (samtidigt som vi firat med en öl eller 12) . Men att sätta mål och anstränga sig för att nå dom, och sedan ibland också faktiskt nå dit, är källan till välmående, och där har jag förmånen att få vara ibland nuförtiden. Och det är jag verkligen glad för. Att sluta dricka och arbeta hårt för att förverkliga olika mål istället för att supa och snacka är verkligen det bästa beslutet i mitt liv. Just nu mår jag verkligen bra

Kram till er alla
/A

PP

Trevligt att läsa om ditt jubileum Akvariet! Det är viktigt att fira alla segrar vi kan, både små och stora, som runda "födelsedagar"
Spännande att läsa att du tänkt jobba ideellt med nykterhet på något vis. Något speciellt i åtanke?
Lev fortsatt väl, ta vara på livet!
/PP

Akvariet

Vaknar tidigt och inser, med hjälp av en påminnelse från min telefon, att jag idag varit nykter i två år. Det ska självfallet uppmärksammas och firas. Kan inte påstå jag tänker på att jag är nykter så ofta numera - det är liksom en del av mig. I de flesta sociala sammanhang avstår jag helt enkelt alkohol och tar en diskussion med de som finns där då, om någon tar upp ämnet. Det händer så sällan att jag faktiskt glömt vad jag ska säga (det som jag noga förberedde det första halvåret eller så). Men suget kommer fortfarande ibland, som ett slag i mellangärdet, och så här i sommartider oftare än annars, det lär jag få leva med.

Annars är allt som vanligt: jag dricker mycket N/A-öl och älskar mina mornar med meditation och egentid. Hustrun dricker mycket riktigt öl och jag tjatar på henne att minska/sluta. Men vår relation är ändå bra, bättre än den varit på ett tag.

Hinner inte skriva mer just nu men återkommer om ett par dagar.

//A

Stingo

Grattis till de 2 åren Akvariet.Du påminner mig om att jag blivit alldeles för släpphänt med min meditation. Det är veckor sedan min senaste ordentliga session.

Akvariet

Jag har inte varit inne här på ganska lång tid. Har nog inte haft behov. Har varit helt nykter i drygt 2 år och 10 månader nu. Och att sluta dricka är ett av mitt livs bästa beslut, jag har absolut inga planer på att börja igen och jag har det definitivt bättre nu än jag hade innan jag slutade.
Min kamp mot alkoholen handlade mycket om att inse att mitt drickande var ett hinder från att nå mina mål. När jag väl började tänka tanken att det jag ska sluta - det var inte möjligt att göra, man gör liksom inte det – och fattade beslutet så började också annat falla på plats. Sammantaget så har det givit mig bättre möjligheter att utvecklas som människa och bättre förmåga att hantera motgångar.
Till det yttre är min tillvaro sig lik, ingen större skillnad. Men inombords jublar jag när jag går till jobbet en grå höstdag, när jag klipper gräs i regn eller jobbar över och längtar till familjen. Alla glas är halvfulla, inga är halvtomma.
Vad är det då som har hänt, egentligen? Min livscocktail består av nykterhet, daglig meditation och att utmana mig själv i vardagen. För mig, just nu, ett fungerande recept.
Är då allt bara bra? Nej, det är klart att jag har mina inre och yttre strider. Min hustru dricker fortfarande, några av mina barn har det jobbigt, jag har äldre släktingar jag inte mäktar med att ta hand om som jag borde. Men ingen av striderna blir enklare eller bättre om återtar några av mina sämre vanor som att börja dricka eller att gå upp på mornarna utan att meditera.
Ju tuffare inre kamp, desto bättre känns vinsten. Min jobbiga och långvariga kamp var definitivt värt priset.
Ta hand om er
Akvariet

Hej på dig vännen!

Så himla roligt att höra ifrån dig! Jätteroligt att det går så bra för dig också. Det är så otroligt skönt att få läsa när det går bra för någon också, när livet bara lunkar på - men utan alkohol. Fortsatt utan alkohol. Det är så vanligt med återfall, förhandlande och försöksdrickande att jag misströstar ibland och ärligt undrar om det inte är möjligt att avstå alkohol för gott. Men visst är det möjligt! Visst går det! Och du är ett bevis på det.

Ta väl hand om dig och grattis på treårsdagen i förskott! Bamsekramar

Li-Lo

Åh vad roligt att höra av dig, minns dig väl! Underbar läsning, tack för detta hopp. Hjärta & tummen upp skulle man kunna säga :-).

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

konstnären

Hurra för dig, kommer ihåg dig. Underbar text. Jag tror att jag är på väg efter ett antal återfall.
Tusen kramar Konstnären