Nu är det längesedan jag skrev. Då drack min man varje dag, ofta i smyg. Till slut konfronterade jag honom och vi redde ut en del problem. Han lovade då att dra ner på sitt drickande. Han skulle inte dricka på vardagar och inte alla helger. Han drack för att han var ledsen för att jag var elak mot honom och jag var elak mot honom för jag hatade honom när han var full. Vi lovade varandra en förändring.
Han slutade dricka i smyg och på vardagarna. Jag tyckte han var otroligt duktig som fixade detta vilket jag inte trodde att han skulle göra. Kanske var det därför jag inte brydde mig så mycket om att han alltid var full varje fredag och lördag. Jag undviker honom när han dricker och därför har vi inte så trevligt på helgerna. Vi ser på varsin tv och umgås inte alls.
Men nu börjar ledigheterna byta av varandra. Det innebär flera lediga dagar på en vecka och då även fylla fler dagar på en vecka. Det gör så fruktansvärt ont men jag har inte velat säga något eftersom han skött veckorna så bra.
Idag åkte han och spelade golf kl 7 på morgonen. Kom hem vid 17.30 och öppnade en öl direkt som snabbt blev två. Vi käkade lite och sedan drog han till en kompis som ville bjuda på en öl. Han kom hem och gick till grannen på en (eller flera) öl. Kom hemvinglandes vid 22. Där har jag suttit först hela dagen ensam hemma och sedan hela fredagskvällen. Var så jäkla ledsen och ensam. Har två vuxna barn hemma som jag inte vill visa vad jag känner för, även om de vet hur jag känner.
Konfronterade honom när han kom hem och hotade om att flytta. Sedan kom barnen och satte sig hos oss så vi fick inte prata klart, vilket kanske var bra eftersom han var ganska full. Han gick och lade sig och snarkade så gott och obekymrat inom några minuter. Här sitter jag med bultande hjärta och tårar i ögonen. Nu börjar långhelger och på det kommer semestern. Då är det precis sådana här dagar och kvällar jag har framför mig. Ensamhet och fylla. Jag bara orkar inte. Det är skönt att skriva av sig lite innan man lägger sig så man inte ältar för mycket och blir sömnlös. Så glad att detta forum finns!