Jag har haft alkoholproblem något år. Mitt största problem tror jag är att även partnern är törstig. Vi har försökt att vara nyktra några veckor och leva hälsosamt. Oftast har det lyckats. Nu den senaste tiden har det spårat ur med alkoholen. Vi har skött jobbet båda 2 men druckit så gott som var och varannan kväll. Det är ofta jag varit rädd att polisen ska stoppa mig på morgonen på väg till jobbet. Jag har varit rädd att jobbarkompisar ska känna lukten av fylla. Det har även synts i ansiktet, svullnad, trötthet, bakfylle-ögon. . Jag tycker jag har fått lite krämpor som förmodligen varit alkoholrelaterade. Kramper och domningar, högt bltr. yrsel. Jag har barn äldre och yngre. Ett av barnen har jag diskuterat mycket med om alkohol, alkoholism osv. Hon har frågat mig när jag ska söka hjälp? Jag har svarat lite vagt och försökt att komma undan med olika svar. Min bakgrund är som många andras alkoholism i släkten. En pappa som var väldigt charmig och glad, men beroende av alkohol. Jag minns tillbaka på barndomen som ändå var fin och trygg mestadels p g a en stark och trygg mamma. En mamma som ställde upp på oss ungar till 100%. En mamma som aldrig drack när vi var barn. Mamma gav oss självkänsla genom att ge beröm och styrka. Hon gav mig kraft för att ge mig ut i livet med nyfikna ögon. Ändå trillade jag dit. Jag har varit medveten om faran och även sagt till mina syskon att jag kan bli alkoholist, jag vill inte men ibland blir det inte som man vill. Flera av mina syskon har problem med A. 2 har slutat helt, en med hjälp av bl a AA. Min nya chef som har jobbat med missbruk har pratat med mig, efter att ha fått ett mail av min dotter. Dottern skrev att jag behöver hjälp med mitt alkoholproblem. När chefen sa detta kändes det som om någon dragit ner byxorna på mig... Chefen var förstående inte alls fördömande. Det märktes att hon var van att hantera detta. Efter samtalet drack jag 2 planerade pubkvällar. Sedan dess har jag varit nykter snart 4 veckor!! Det känns fantastiskt, men jag vet att faran lurar bakom hörnet. Känslorna går lite upp och ner. Ibland har jag känt mig euforisk, andra gånger har jag tänkt på separation och andra jobbiga saker. Vet ej hur det blir med mig och sambon som nu försöker hålla sig nykter, efter påtryckningar från barnen. Vi är så olika när det gäller A. Jag har för första gången i mitt liv tänkt att leva helt nykter!! Jag har aldrig förr tagit orden i min mun. Nu efter mycket tänkande, läsande om A, hört berättelser om A och hur barn påverkas av förälders missbruk, känns det som det enda rätta för mig.Jag tänker även på andra som har lyckats sluta med A som varit långt ner i träsket. Dessa starka människor, då vill jag också vara stark!! Kram på er:)

Idag är en fin dag, just nu i alla fall. Sålde ett skåp idag via en säljgrupp på FB. Vad tror ni hon som köpte det, hade för make?? Jo en pensionerad snickare. Och visst han kunde hjälpa mig att bygga bastu!! Suveränt..Sa att frugan också kunde följa med om hon vill och dricka kaffe hos mig. Ibland är Fru fortuna underbar.."Sambon" och jag kommer överens om möbeldelning osv. Vi ska inte känna oss förfördelade ej heller känna bitterhet när jag har flyttat. Det är min önskan..Lizzbet jag fotade "sambon" igår när han sov. Syns att han är full. Röstmemon verkar också bra.Har aldrig testat..Kram..

skogsfrun

Hej, jag är ny här och har läst hela din tråd. Jag är så imponerad av din resa och hur du berättar om den. Låt inte separationen förstöra för dig och ditt nya liv. Separationer är alltid smärtsamma. De behöver vara det för att man ska orka släppa taget om varandra. Att de där osynliga trådarna man sitter ihop med behöver slitas av. Det är bara smärta och ilska som kan göra det. På ett vis är det bra att han beter sig illa så att du verkligen kommer att kunna gå vidare. Fortsätt håll hög svansföring och tänk framåt, tänk på vad du vill och hur bra det kommer att bli för dig och dina barn.

Det är som att ena dagen är allt sorgset, nästa dag är det framåtanda och glädje. Jag får acceptera att livet är sådant just nu. idag hjälpte sambon mig med att bygga en garderob i nya huset. Det kändes bra. Jag sa till sonen att sånt här samarbete hade varit bra om vi kunde ha framöver. Att vi hjälper varandra och kommer överens. Sonen trodde att det skulle bli både bra och dåliga stunder mellan oss i framtiden. Tack för feedback skogsfrun. Ja det vore lättare om sambon var otrevlig hela tiden, men tråkigt för både mig och barnen. Tänker på vad min mamma(död) sa en gång. En jättebra man som spriten tog. Om en vän till henne. Det stämmer nog på många av våra män, men även kvinnor. Alkoholberoendet är ett helvete både för drinkaren men i allra högsta grad även för familjen..Jag funderar på någon anhörigvecka eller liknande. Även min pappa var ju a-beroende...

Gunda

Och hoppas att det ska reda ut sig för dig. Att från ett långt förhållande gå utan
att känna något är nog mer konstigt än att gå med både sorg och glädje.
Vore det inte att det fanns stunder då man haft det bra, så hade ni kanske
separerat för länge sen, det viktiga är nog att bara se på känslorna och låga dem
komma och gå.
Tänker på dig, du har en tuff tid framför dig, men nya tider kommer.
Kram

Det känns så fint när ni forumvänner finns med mig både i med och motgång❤️Jag är helt säker på att mitt tillnyktrande gått så bra tack vare er!!! Ligger nu i soffan och har svårt att somna. Nu är lånen till huset snart klara. Inflyttning om ett par veckor. Spännande. Ska till en husvagn vid en sjö imorgon med en släkting. Hon vet att a-förbud gäller. Det är nyttigt även för hennes kropp att få vila från a. Våra barn ska också med. Dom har sett tillräckligt med fyllebråk, så det blir nog en fin vistelse. Kram från miss lyckad i sommarnatten...

skogsfrun

En anhörigvecka är nog aldrig fel, man kan nog få bra verktyg att hantera medberoende där. Jag tänker att det är jättebra om du kan sätta dig själv i första rummet för du har kommit så långt och kämpat så hårt för att komma dit du är nu. Ta vara på det och njut av sommar, sol och bad och att du alldeles snart har ett eget hem. Kram!

Tycker det verkar intressant. Vet inte riktigt hur eller var? Tack för pepp skogsfrun. Många dagar känns lite kaotiska. Allt ska delas, eventuellt nya saker införskaffas, grejor säljas osv. Tänker på ekonomin. Vet att jag fixar det sen, men nu ska pantbrev lagfart osv betalas. Ska bli så skönt att komma in i huset...Kanske ovant till en början..Men hoppas och tror att det blir bra. När jag ser alkohol här hemma tänker jag på det som varit. Jag känner sorg och skuld. Viktigt att tänka tillbaka för att aldrig mer dricka alkohol igen. Nya tider väntar för oss som vill ha ett nyktert liv.. kram..

Lim

Jag tror du kommer att få det jättebra ❤?tillsist perfekt rent utav tack vare din styrka och beslutsamhet angående alkoholen. Vi borde starta ett nyktert kollektiv allihop. En nykter stad ?? vad fint vi skulle ha det! Den tryggaste staden.

Precis nu så dricker sambon vinet tre apor som jag också köpte tills det blev för svagt för mig. Förpackningen stämmer verkligen när vi druckit vinet. Hörseln försämras, tunnelseende, och ur munnen kommer en massa sludder som både sårar och förstör.. Ett nyktert kollektiv, suverän idé. Jag har jobbat på färjor och resturang. Så vi hade kunnat ha lite hotell verksamhet också Du kanske vill vara chef Lim? Kram..

Lim

Haha ja en ganska virrig chef isåfall. Men en pigg och fräsch en! Jag är med på den idén ???

Det låter faktiskt inte gott med vin. Vad skönt att vi slipper dricka det.

Många kramar!

Det finns olika benämningar på allt. Jag tycker att ordet alkoholist är fult. Precis som att jag hellre använder orden person med funktionsnedsättning istället för utvecklingsstörd. Det handlar om samma sak men i min öron låter det bättre. Det är som att man sätter stämpel på människor, istället för på problemet/hindret man har. Här är det ruskväder och vi har stopp i avloppet..Usch det är bland det värsta jag vet. Hoppas avloppet i det nya huset funkar bättre..Ikea i Jönköping imorgon. Jag ska köpa lite nya saker till huset. Inte så mycket, för jag måste betala lagfart och sådant snart. Jag klarar mig ändå, det viktigaste först.. Alltid......I det undermedvetna har jag handlat upp grejor så det finns nästan dubbelt av sänglinne, handdukar mm.. Bra gjort av mig. Jag hade nog på känn att det skulle bli separation trots allt..ett tips till er som kanske ska separera. Spara pengar så du har råd att flytta, köp grejor så det finns extra. Jag har hamstrat både hygienartiklar och kläder också. Så jag klarar mig ett tag..Kram..

Ett tag sen jag läste din tråd, men vill bara säga dels stort grattis till den långa tiden du varit nykterist. Jag gillar inte hellre att benämna mig, eller andra, alkoholist. "Jag har slutat dricka, jag mår inte bra av alkohol!", har jag nog sagt ett par gånger, även om jag också sagt något i stil med "Har hälsoperiod etc" Hörde av en vän att i USA är det tydligen en helt annan attityd till de som är nyktra alkoholister, där man stolt och öppet gärna skriver det t ex på Linkedin och liknande. Statusen på nyktra alkoholister är där väldigt hög och man kan ju förstå att de som anställer dessa personer, vet att de gått igenom en tuff och utmanande resa med sig själv och att de säkert också av den anledningen också är mera disciplinerade och ödmjuka.

Stort grattis också till det nya huset. Take care!

Nu är det sista semesterhelgen för sambon. Han dricker och jag försöker vara neutral. Minns att någon på forumet hade samma läge för ett tag sedan, och jag tänkte, vilken jobbig situation. Jag fixar detta tack vare att jag ska flytta snart. Hade aldrig stått ut annars..Jag är öppen med nykterheten med mina vänner. Men avvaktar med okända. För att många har förutfattade meningar om oss alkoholberoende. Bor i ett litet samhälle och ryktena kan bli vad som helst. Tack morgondag för lyckönskningarna. Det värmer❤Jag hade en dröm i morse som var otäckt sann på något sätt. Sambon hade fått stora leverfläckar över hela kroppen, vissa av dom satt lösa. Sambon var avmagrad och ramlade ihop. Åh du har ju hudcancer skrek jag i drömmen förtvivlat. Då kom en sköterska fram till oss och sa" jasså han har inte berättat det? Åh det visste jag inte sa hon. Han tog bara en halv dosering av medicinen, sen vill han inte fortsätta utan väljer att avsluta livet istället. Jag skrek förtvivlat och sen vaknade jag. Det stämmer ju med verkligheten. Sambon avbröt sin nykterhet och blir såsmåningom sjukare och sjukare....Det finns inget för mig att göra när han väljer den vägen..Skönt för mig att veta..Kram..

Lim

Å vilken läskig dröm. Och som en sanndröm, bara det att det var en annan sjukdom i drömmen.

Det är så bra för dig att du slipper leva ett fortsatt liv som medberoende. ❤ du kanske kan göra ett yogarum i nya huset ??

Kramar!

Men det får nog vänta ett tag. Jag har yogar i detta huset ibland men det blir inte av i nuläget. Mediterat har jag gjort då och då. Ska testa din yogalänk vid tillfälle?Kram

Sannah

Känner igen att det kommer de mest konstiga drömmarna! Själens sätt att säga något!
Kram?

Gunda

Var så talande.
Att se en människa brytas ner av alkoholen måste vara så svårt, att inget man säger går in, att personen inte tar några argument till sig, väljer flaskan istället för kärleken.
Man hittade varandra och blev förälskad känslorna har funnits och i viss mån finns de kvar. Sen väljer personen att ta stigen mot en för tidig död är verkligeninte inte lätt.
Du är stark som orkat ta dig ut ur.
Det finns både sorg och lättnad i situationen.
Tänker på dig!
Kram

Tack Gunda jag tänker på dig också och är imponerad av att du går på aa❤Ja Sannah vi kan få svar från både drömmar och våra egna tankar. Jag funderar på medberoende. Inget verkar stämma på mig. Jag har bra självkänsla men självförtroendet pendlar. Jag vill absolut inte ha partners eller vännerjag måste hjälpa. Tvärtom eftersom jag jobbat med människor nästan jämt som behöver min hjälp, är mina vänner starka och vi hjälper varandra. Jag har alltid värjt mig för partners och vänner som verkar ha problem. Jag duger som jag är, behöver aldrig slå knut på mig själv för andra. Men mina känslor med sambon är nog tilltrasslade. Det kanske inte handlar om medberoende utan ett förhållande som varit indränkt av alkohol från alla håll? Hela vårt liv dom senaste åren har bestått av att dricka och införskaffa alkohol så fort vi var lediga från jobb eller att periodvis försöka avhålla sig från a.Är det någon som kan förklara medberoende för jag känner inte igen mig i symtomen...

Lim

Jag upplever inte heller dig som medberoende. Än. För jag tänker att om du skulle stanna i relationen så skulle du kanske utveckla ett medberoende. Med tiden. Hjälpa sambon att röja undan spåren av drickandet. Ursäkta honom inför barnen. Göra saker som underlättar för honom och börja ha koll på hans konsumtion osv.

Det är också därför jag tror det är så bra att du får ett eget hem. För då slipper du förhoppningsvis nånsin leva som medberoende. Det tar mkt på krafterna. Eftersom din sambo dessutom inte tänker sluta dricka så är ju risken där om du skulle stanna kvar.

Jag ser att min kommentar verkar mena att du lever i ett medberoende redan men jag skrev för kortfattat och otydligt.

Många kramar!!

Undrar om det är vanligare att barnen blir det? Tänker på att dom får kanske ljuga för vänner, ej tar hem kompisar, missar kalas osv. Känner flera vuxna medberoende som haft missbruksföräldrar. Dom har typiskt medberoendebeteende. Vet inte om något av mina syskon är medberoende, kanske för att vi förstod problemet med vår alkoholberoende far. Det var inget någon dolde. Hela kvarteret visste att han drack för mycket. Vår mamma sa till oss också att det inte går att leva med honom på grund av supandet. Skilsmässan har aldrig varit någon stor grej, men däremot en saknad av min pappa...