Hej.
Är 42 och skild sedan 1år tillbaka med två underbara killar på 8 & 14 som bor hos mig varannan vecka. I samband med min skillsmässa började jag först dricka oftare än bara helger, mest för att det var sommar och jag nu kunde njuta av livet som singel. Efter sommaren var det svårt att återgå till normala vanor och när hösten, mörkret och ensamheten kom krypande var det ett lätt sätt att få kvällarna lite trevligare. Oftast bara en öl till maten, i bastun eller ett glas vin. I början på våren erkände min före detta att hon varit otrogen. Ångesten slog till med full kraft och mitt drickande ökade. Det som tidigare varit en "påhittad" belöning och guldkant på tillvaron blir nu en livlina för att stå ut med ångesten och åtminstone få lugn i huvudet för att få sova några timmar varje natt. De kvällar jag inte dricker somnar jag oftast runt tre, ibland inte alls. Så fortsätter det...
Jag städar och fixar för att hålla fasaden, tränar ganska mycket för att det får mig att fokusera på annat och vara i bubblan en stund men missköter samtidigt mitt företag som jag jobbar med, jag orkar helt enkelt inte bry mig. Mitt ex fortsätter umgås med den hon varit otrogen med (som fortfarande har sambo på annat håll). Varje gång jag ser dem tillsammans serbjag det som en ursäkt att döva min ångest på kvällen med en öl eller ett glas vin. Utåt sett har jag lyckats upprätthålla fasaden som stark, trygg och med ett hälsosamt liv. Alltid fint hemma, nyss tränat och hälsosamma vanor. Inget vet om mitt drickande. Jag planerar till och med mina inköp när jag reser i jobbet för att slippa gå in på samma bolag för ofta.
Jag är rädd!
Nu kommer hösten, mörkret och ensamheten tillbaka. Jag vet inte längre vad jag vill med mitt liv. På fredag skulle jag och mitt ex firat 10- årig bröloppsdag. Jag har ångest inför denna dag då jag redan nu vet hur tufft det kommer bli. Jag vill inte längre fly med öl och vin.. Jag vill bli nykter och sluta dricka. Jag har velat länge men lurar mig själv och helt plötsligt står det 10 nya öl i kylen och en låda vin i skåpet. Jag dricker ytterst sällan så jag blir berusad men jag dricker säkert 5 dagar i veckan, ibland mer. Jag har varit i kontakt med vårdcentral angående depression men de skrev ut recept på Zoloft. Berättade aldrig om mina alkoholvanor men har inte vågat hämta ut medicinerna då jag är rädd att utveckla ett beroende av dem oxå.
Jag skriver detta som en chansning, men jag börjar bli desperat! Jag är rädd för att tappa greppet och förlora ännu mer av det som betyder något i livet, främst mina barn och huset jag och min före detta byggde tillsammans.
Hur går man vidare?
Hoppas någon kan hjälpa mig.

Amanda..

Kära Beppis!
Jag är också nykter och vaken? Visserligen på grund av att gästerna fortfarande är kvar och vakna men jag har lagt barnen och tar det lugnt på soffan.
Dag tre hade jag samma vakna natt som du, tror jag. Så mycket tankar när man inte är bedövad... många bra tankar man missat ju!!!
Vill bara säga att du kämpar på bra!! En natt, en dag och en kväll i taget????
Följer din tråd också, så viktigt att förstå att vi inte är ensamma❤️❤️ Sov gott, det blir en bra dag imorgon!!?????

Beppis

Frukost!
Ett stort glas citronvatten med ingefära. En vana sedan länge, tidigare för att släcka bakfylletörsten och inbilla mig att jag levde hälsosamt, nu för att det är gott och får mig att vakna ordentligt. Tror nattens vakenhet beror på gårdagens sockerchock. Tidigare har jag nästan bara intagit kolhydrater i flytande form, på burk eller i flaska. Senaste dagarna har suget efter onyttigheter varit enormt, dock inget sug efter alkohol. Verkar som kroppen behöver sin beskärda del av onyttigheter. Ska ta tag i matvanorna idag, försöka äta som jag brukar. Och fortsätta med vatten och Ramlösa.
Ha en bra dag allihop!
Skönt att ha fixat helgen.

Beppis

Lite grumlig efter två glas rödvin... halkade dit innan jag nått 4 dygn... skit.
Idag åkte min älskade hund till sin nya husse. Ett beslut som tagits för länge sedan men som idag blev verklighet. Att driva eget företag, leva ensam och samtidigt ge min älskade hind det hon behöver blev till slut en olöslig ekvation. Hon lämnade med ny ägare vid lunch. Gick tidigare i eftermiddag ner till grannen för att berätta, vår hundar lekte ofta tillsammans. Utan att ha tillfrågats stod ett glas vin på bordet. Jag tvekade inte, valde att dricka och tänkt att ett glas gör ingenting. De fyllde på och jag drack glas nr två. Att inte ha alkohol hemma är inte tillräckligt. Är ju själva fan när det Är mer pinsamt att tacka nej än att tala om att man är nykter. Känner mig inte påverkad men har ångest över att vara på ruta ett igen. Och saknar min hund så jag går sönder???
Hoppas på sömn inatt.
Känns inget bra.

Bedrövadsambo

Förstår att beslutet att lämna bort hunden var nödvändigt, och du gjorde det av kärlek ❤️ Förstår också att saknaden är enorm just nu. Sparka inte på dig själv ytterligare pga två glas vin. Var istället glad att det stannade där. Sannolikt blev du överrumplad, och din sinnesstämning gjorde dig svag. Sånt händer. På att igen direkt bara.

Beppis

På banan igen. Berättade för grannen idag om att det blev fel för mig igår utan att direkt gå på djupet, sa att jag lagt om mina vanor och tar en vit månad efter semestern. Blev en skön cykeltur ikväll och nu sängen. Vinet igår irriterar mig fortfarande men oxå en lärdom om vad skört allting är. Nya tag!

Amanda..

Hej Beppis!
Ville bara höra hur det går och hur du mår! Jag hoppas det går bra!
Kram❤️??