av Sinnituss

Jag har precis bestämt mig (igen) för att avsluta en 20årig överkonsumtion av framförallt vin.
Jag har försökt förut, varit här inne och läst, tänkt att det inte är ett problem och det är aldrig ett problem att sluta. Problemet är att inte tappa fokus och starta igen.

Jag slutar nu för att alkohol ger mig ångest och sömnproblem. Jag är trött på att vakna mitt i natten med den där känslan att något som jag inte riktigt kan sätta fingret på är helt fel.
Jag är trött på att köra barnen till skolan med en intensiv önskan att det inte ska vara någon nykterhetskontroll på vägen.
På senare tid tycker jag mig ha fått kommentarer från omgivningen om min alkoholkonsumtion. Grannen pratade om att alkoholister förnekar sitt missbruk tillochmed för sig själva. Och visst förnekar jag 8 glas vin en tisdag kan te sig normalt för en del men det är nog inte det egentligen...
Dax att bryta alltså och denna gång ska jag vara ärlig mot mig själv. Det är lätt att sluta problemet är att inte börja igen.
Kortsiktigt mål är att klara helgen. Idag är dag 5, efter helgen är det en hel vecka.

Sinnituss
sön, 2017-08-20 - 00:00

Idag har jag glömt att ta medicinen jag fick utskriven för några veckor sedan och jag mår mycket bättre. Nu blir det ingen mer medicin. Bra mat motion och ingen alkohol. Jag hänger lite på min bror. Hoppas att han orkar bära mig en bit så får jag bära honom när han är svagare. Vi ska ta oss ur alkoholträsket tillsammans. Ingen av oss ska fastna.
Ikväll är jag hemma själv. Duvorna och fasanerna i barndomens skog kommer inte att hålla mig vaken i natt.

Sinnituss
tis, 2017-08-22 - 13:52

Mitt blodprov för några veckor sedan visade ingen överkonsumtion av alkohol så nu kan jag få hjälp via psykiatrin för ångest.
Det är lite ironiskt för just nu känns det inte som om jag vill ha hjälp. Jag vill bara vara. Äta ordentligt, motionera och ta en dag i taget. Jag vill inte prova mediciner som ingen vet om funkar eller inte. Jag vill inte utmana mig själv med KBT eller annat. Jag vill bara vara, stabilisera mig, inte utmana det sköra lugnet jag är i just nu. Inget alkoholsug.

Sinnituss
fre, 2017-08-25 - 16:48

Idag ville jag skriva ett tjihoo vad bra det går inlägg. Hur glad jag är att jag inte dricker och hur mysigt rosenskimrande allt kan te sig men grejen är ju den att jag inte riktigt känner så. Det är ok, det känns naturligt att inte tänka på alkohol hela tiden. Jag behöver inte dricka, känner inget sug efter alkoholen känner inget rosaskimrande glädjerus. Jag irriterar mig inte på andra som dricker i min närhet då suget är obefintligt. Kort sagt så finns det egentligen inget att skriva om.
Funderar lite på om min beroendehjärna försöker få mig att lämna forumet. Att inte läsa om andra som kämpar för att sluta på olika nivåer eller som upplever det rosaskimrande som jag inte ser skulle kanske göra det enklare att falla tillbaka. Jag bestämde mig från början att mitt avslutaförsök skulle få ta ett år. Ett år har inte gått så jag hänger kvar. Kanske ser jag rosa skimmer i morgon :)

Manda
lör, 2017-08-26 - 16:25

Stanna kvar Sinnutuss, du är värdefull för många här och inte minst dej själv. Beroendehjärnan är lurig. Det är lätt att glömma allt det negativa med alkoholen. Antagligen du hade mått ännu sämre om du fortsatt att dricka för mycket. Men jag hoppas att du mår bättre nu och att dagarna skimrar! Kram ?

Sinnituss
sön, 2017-08-27 - 08:16

Tack Manda, ibland är det skönt att känna sig lite sedd.
Igår var jag på kräftskiva hos människor som inte dricker. De hade de bjudit hem oss och några andra vänner som vi träffat tidigare. Det bjöds på vin och jag drack och det blev som vanligt. Med vin så tar jag över festen. Jag pratar FÖR mycket och jag dricker FÖR mycket. Inte så att jag somnar, mår illa, eller glömmer vad jag gör utan "bara" för mycket.
När jag kommer hem analyserar jag sönder allt och skäms. Jag borde inte druckit men jag hade inte satt upp någon guard. Jag trodde inte det skulle bli vin. Jag är så trött på mig själv. Varför kan jag inte bara inse att jag inte kan dricka längre att jag bara blir högljudd och dryg? Så trött på detta! Jag lär mig ju aldrig!
På det hela blev det nog 4 eller 5 glas vin. Vännerna drack ungefär lika mycket och jag hade trevligt. Värdparet drack inte och drog sig efter en stund tillbaka till tv-rummet och spelade spel med våra tonåringar medan vi andra pratade vidare. Maken tycker att jag överdriver, att jag inte pratar för mycket, eller tar för mycket plats.
Dagens projekt är att hitta en kurs att läsa på universitetet till våren. En av gästerna igår läste idé historia och religionshistoria. Det vill jag också göra. Fantastiskt intressant!

Manda
sön, 2017-08-27 - 22:14

Det går inte att luta sej tillbaka, jag gjorde samma fel i fredagskväll. Men det är nog som många skriver, en lång process. Vi måste ha tålamod.
Låter intresserat med religionshistoria. Lycka till med allt! Kram

Sinnituss
mån, 2017-08-28 - 22:13

Trött och arg. Var onödigt hård mot en överordnad idag. Tur att det är bra arbetsläge just nu...
Funderade på att köpa hem vin idag eller ta lite whisky, men det fick bli lite glass istället.

Sinnituss
tors, 2017-08-31 - 07:51

I går bestämde jag mig för att dricka vin. Redan i bestämmandet vet jag att jag inte vill ha ett glas vin för att det är gott. Jag vill ha tillräckligt med vin för att få ett lugn i kroppen. Jag vet redan när jag dricker det att det kommer att göra att jag sover dåligt och kommer att vakna med ännu värre ångest vid 2-3 tiden. Ändå tar jag vinet.
Förra året gjorde jag så här nästan varje dag. Nu är det fler dagar jag inte dricker än dagar då jag gör det. Det måste ses som en förbättring. Idag ska jag på jobbresa med en massa människor. Tror att det var den sociala fobin som fick mig över kanten igen. Önskar att jag vore en lite mindre kännande människa.

Bedrövadsambo
tors, 2017-08-31 - 20:37

Likväl som du bestämmer att du ska dricka vin kan du bestämma att du INTE ska dricka vin. Faktiskt. Skriv plus och minuslistor över att dricka vin!

Sinnituss
ons, 2017-09-06 - 18:18

Jag bestämmer själv vad jag ska dricka och om och när. Jag är inte redo att sluta dricka helt. Jag är inte redo att sluta äta choklad heller. Däremot funderar jag fortfarande mer på vin än på choklad.
Jag försöker hitta en balans så att jag inte låter vinet styra över mig. Så länge det faktiskt är jag som bestämmer är det ingen fara, faktiskt. Det är när vinet bestämmer över mig som det är farligt.
Sprang tjejmilen i söndags på drygt en timme. Jag har bestämt att detta är lågvattenmärket vad det gäller fysiskt förfall. Provade att springa en sväng på lunchen idag. Kanske kan det bli en ny vana.

Sinnituss
tors, 2017-09-07 - 22:27

Jag mår bra just nu. Måste bara skriva det så jag kan läsa tillbaka om jag tvivlar. Jag har tränat idag, handlat och skjutsat barnen hit och dit. Snart ska jag hämta maken vid tåget. Det har varit en bra dag. Nästa vecka har jag utskrivningssamtal på beroendecenter. Mina provsvar har visat att jag inte längre överkonsumerar alkohol. I veckan var jag och provade ut ett kedjetäcke som förhoppningsvis hjälper mig att sov lite bättre. Just nu ser framtiden ljus ut. Jag fixar detta, jag blir starkare och starkare."

Manda
lör, 2017-09-09 - 14:24

Vad härligt att du mår bra! Att du sprang tjejmilen på drygt en timme, var ju jättebra! ? Själv hade jag exakt samma tid som året innan (ca 75 min). Men det var inte sämre iaf, och jag är nöjd. Jag har ju åldern också, emot mej.. Men jag tragglar ändå vidare med träningen för att kunna bli lite bättre. Man mår ju så bra av det i längden. Ska vi satsa på bättre tider nästa år!? ?? Sköt om dej. Kram

Sinnituss
ons, 2017-09-13 - 12:07

Så var jag utskriven från beroendevården igen. Funderar på om jag egentligen fått någon hjälp därifrån. Kanske med att hålla fokus men annars inte. Kanske är det så att det helt enkelt inte finns någon hjälp att få.
Mår ganska ok annars just nu

AlkoDHyperD
ons, 2017-09-13 - 22:01

...inte så mycket mer, är det vi som ska hjälpa dig fortsätta hålla fokus. Eftersom den hjälp du förmodligen fått där var att du blir sedd.
Den viktigaste hjälpen efter det akuta är ju att ha vittnen till sina fortsatta framgångar och någon som hör (eller ser) orden som man behöver uttala (skriva) för att få distans till sina tankar.
Precis som när det gäller fysisk sjukdom eller kriser av olika slag brukar det finnas gott om stöd när det är akut. Efter ett tag förväntas man må bra igen och klara sig själv. Fast behovet kanske finns kvar.
Inget dåligt med att friskförklaras, någon gång ska man ju resa sig ur rullstolen. Hur ska man annars kunna veta att man kan gå?
De flesta behöver kryckor ett tag, men förväntas ändå kunna springa utan stöd med en gång. Här finns många kryckor. Mer eller mindre stadiga, brutna och ihopfogade igen på flera ställen. En hel bunt borde hålla även om alla inte är lika starka, eller hur
Jsg är gärna din krycka, Sinnitus.

Sinnituss
fre, 2017-09-15 - 06:47

Jag gillar kryckorna här! De lite sammanfogade och sneda och alldeles fantastiska. Jag tar stöd av dem och tar mig framåt.
Eftersom jag inte riktigt har den kommunikativa gåvan blir jag ändå mest missförstådd inom vården (och ibland missförstår jag själv)och därmed ofta puttad i helt fel riktning. Den problematiken finns inte på samma sätt här.

Sinnituss
tis, 2017-09-19 - 21:51

De senaste nätterna har jag sovit jättedåligt. Jag förstår inte varför jag har denna jobbångest när jag har ett hyfsat stressfritt jobb, kollegor som behandlar mig väl (ibland speciellt vid 2 på natten tänker jag annorlunda men det är inte sant)
Dagtid mår jag iallafall hyfsat bra, men jag skulle behöva några timmars mer sömn...

AlkoDHyperD
tis, 2017-09-19 - 22:28

Inte avfärda det du känner med att det är konstigt, för du har bra kollegor och hyfsat stressfritt. Du känner ju det du känner. Se om du kan komma ihåg hur dina tankar går, de som du benämner jobbångest...

Bedrövadsambo
tis, 2017-09-19 - 22:34

Jag har haft svåra sömnproblem. Och det i sig leder till ångest, hjärnan får inte den vila som är nödvändig. För mig är det viktigt med nedvarvning innan läggdags, inte träna senare än kl 20, inte dricka kaffe senare än kl 16, och en låtlista med soft yogamusik har hjälpt mig massor. Samma lista varje kväll, och andas in och ut lugnt. När ångesten gör sig påmind mitt i natten kan man få ångest för precis allt, så det behöver inte alls hänga ihop med jobbet egentligen. Men tid till reflektion och eftertanke är förstås bra, för att hitta grundorsaken. I mitt fall var det ett långt förhållande som hade gått i stå, och som jag tog mig ur för fyra år sedan.