Jag tänker att kanske kanske får jag en extra motivation att förändra mitt drickande/sluta helt, om jag startar en egen tråd. Av allt vad jag läser hela tiden så verkar det vara så. Har tänkt så länge att när jag varit nykter ett par DÅ ska jag starta min tråd. Tyvärr har dom inte inträffat än så det är värt ett försök. Var nykter en dag för en dryg vecka sedan( minns inte när jag var det före den dagen)men då hade jag jobbat kväll och vi hade äntligen prövat att låsa in alkoholen så jag hade inget val Kunde ju inte ta fram bultsaxen sent på kvällen. Vilket ju var skönt. Har försökt hitta mitt mentala lås länge men det går inget vidare. Min man dricker som jag men eftersom han inte får någon ångest så ser han inte det som ett lika stort problem som jag gör.
För tre år sen ungefär, efter en kris i våra liv eskalerade drickandet. Innan dess hade både han och jag alltid varit glada i att festa och jag, som då jobbade natt kunde "unna" mig 1-2 glas vin ett par gånger i veckan för det var ju så mysigt..när jag ändå var ledig. Så många gånger jag har googlat på om vad som är för mycket att dricka eller vad som är normalt runt medelhavet att dricka..rätt skrattretande hur man försöker stilla sin oro..
Efter krisen för tre år sedan behövde jag i alla fall inte fundera på om jag drack för mycket. Vi drack båda två för mycket, varje dag. Har gått till jobbet många gånger med darrande händer och illamående. Efter den värsta krisen la sig har vi prövat allt möjligt. Bara köpa hem till helgen, mäta upp whiskeyglasen, inte ha starksprit hemma, låsa in alkoholen. Där är vi nu sedan ett par veckor, att låsa in alkoholen, med skillnaden att jag inte vågar släppa min "napp" som jag kallar den, mellanölen. En dag tyckte jag att jag var duktig och hällde ut den men tänka sig så lyckades jag ändå hälla i mig fyra lättöl på två timmar på kvällen. Så att jag har problem det är bortom allt tvivel. Att jag någonsin kommer att kunna dricka normalt tvivlar jag på även om jag önskar att jag även visste det bortom allt tvivel för kanske hade processen gått snabbare då. Nu söndag kväll så har jag nätt och jämt hämtat mig efter allt jag tyckte att jag kunde "unna" mig i fredags. Fyra till fem enheter av olika slag har jag ändå som vanligt fått i mig denna söndag och jag vet att jag som vanligt kommer vara trött och full av självförakt imorgon bitti. Så kanske kanske detta milslånga inlägg som start på min bekännelse kan bli mina första steg till ett friskt och fint och nyktert liv. Kram och godnatt alla kämpar.