Startar ny tråd med målet att flytta tråden eller börja skriva i det vidare livet då min gamla tråds rubrik känns för frågande och inte tillräckligt beslutsam. Tror det kan hjälpa mig att mentalt inte traggla vidare med återfall i långa perioder och det känns som det är dags att lägga mina gamla anteckningar bakom mig för en fräsch start. Känner mig lättare bara av att skriva det här inlägget. Men innan jag vågar flytta till det vidare livet ska jag bevisa för mig själv att det är klart nu, kanske flytta tråd när jag haft 90 eller 100 vita dagar. Har inte druckit på ett tag men för enkelthetens skull kallar jag idag för dag 1.

Liten stor

Gäster avstod också vin igår :) mitt alkostopp smittar av sig. så var bara min fru som drack. Var lika trevligt ändå.
Tror det är dag 11 och ska träna och umgås med barnen. Sov äntligen djupt och 10 timmar. Så skönt.

Liten stor

Forumberoendet består men så får det vara. Jag pratar öppet nu till även ytligare bekanta om att jag slutat dricka och hur mkt bättre jag mår utan. Kan rekommenderas till andra som kämpar. Det känns som det underlättar enormt och man slipper förklara sig varje gång frestelser kommer eller parmiddagar etc.

Axlarna känns som de sjunkit en meter och ryggen känns rakare.

Min vilja att träffa kompisar har väckts igen och har tagit upp kontakten med fler som jag inte orkat tidigare.

Känns verkligen som livet öppnar sig igen. Det finns verkligen inget bra med a. Saknar det inte alls idag.

Liten stor

Några saker jag tänkt på

1. Min fru drack fredag o lördag, inte mkt men jag märker hur barnen inte får ”kontakt” med henne på samma sätt. Där har jag varit och säkert lite till. Vill aldrig vara där igen och ge barn minnen av att pappa inte hörde och inte var 100 procent närvarande

2. Rätt skönt att få hela långa kvällar med lite ensamtid efter 22 då fru somnat i soffan.

Idag blir det mer träning och jag börjar se mitt gamla ansikte med konturer krypa fram i spegeln.

Tofslan

Du verkar vara inne i en bra fas just nu, försök stanna i det där i tankesättet även om det är så jäkla svårt. Jag är på dag 1 nu... kanske borde man inte ens räkna dagar längre. Fast det kan ge en motivation.

Liten stor

Dag ett är jobbig, eller dag 1-5 känns som ett år! Men håll ut.

Man funkar ju olika men för mig har det känts lättare att inte räkna denna gång. Har bara bestämt mig liksom. Behöver inte vela, räkna, tänka på ”när kan jag dricka igen”. På ngt sätt har att räkna dagar tidigare haft något undermedvetet som känt att det nästan blir att räkna ner istället till att jag kan belöna/unna mig en drink.

Ikväll kom en våg av ”fas två suget”, inte för att dämpa stress eller ångest för jag mår bra nu efter vad jag tror är två veckor. Men mer som stämningshöjare och mys. Men jag behöver bara läsa mina äldre inlägg för att fatta att det ju bara väcker sug, ångest etc.

Har börjat längta till en vit jul också så jag kan ta in hela kvällen och njuta med familj och barn.

Känns som jag återupptäcker den riktiga världen.

Liten stor

Börjar dagen med att läsa om faran med att skada levern. Herregud vad onödigt med a. Tror jag ska läsa om det varje morgon bara som extra säkerhetsåtgärd.

Och idag kom första kommentaren att jag såg ovanligt pigg o fräsch ut. :)

Tofslan

Ja, stackars levern. Det borde man läsa om lite oftare... om vi kunde se vår lever framför oss och hur den påverkades av alkoholen kanske det skulle vara lättare? Nu är den liksom gömd där inne och man kan låtsas att allt är okej. Inte för att jag tror att du och jag har några större leverskador men ändå.

Liten stor

Räknade bakåt och idag är dag 14 (fast jag ska ju inte räkna dagar) :) min berömda gräns jag alltid trillat dit på tidigare. Inte ett dugg orolig och har inget sug denna gång.

AlkoDHyperD

Om det nu skulle börja kännas svårt.
En milstolpe som kan ge dig extra ego-boost. Ge fingret åt beroendet.
Jag tänkte så inför förra helgen. Vacklade ju en del senaste månaden och gick in och ut ur farozonen för regelrätt återfall. Klarade en vit helg alldeles i början och trodde då att det räckte för att bryta, men sedan följde flera helger som blev både längre och blötare.
Bröt igen, nykter en helg, och jobbade samtidigt mycket med mig själv.
Innan förra helgen kände jag hela vägen in i alla skrymslen av hjärnan att jag var färdig. Och helgen blev åter vit (blev skriver jag, men egentligen blir det ju inte bara, jag gjorde den vit)
För mig var det milstolpen som talade om för mig själv att återfallet var över.
Egentligen är risken lika stor att dricka varje helg eller varje dag. Men det vi säger till oss själva genom våra handlingar betyder väldigt mycket för hur vi väljer framåt och hur vi ser på våran egen förmåga till förändring och uthållighet.
Tvåveckorsstrecket för dig kanske är en sådan milstolpe som kan skapa en annan berättelse om din förändringspotential
Kram

Liten stor

Tack alkodhyperd, det känns stärkande att gå förbi 14 dagar och det blir absolut ytterligare en milstolpe. Den riktiga milstolpen var nog när jag kände på riktigt att det var helt slut på a - inte bara uppehåll.
Tror mitt rekord är en månad, klarade hela juli under semestern vit.

Gick förbi ett av systemen jag brukade slinka in på alltför ofta idag och den tidigare magnetismen som drog in mig fanns inte kvar.

Känner mig överlägset starkast nu av alla mina försök.

Längtar till familj och mys med barnen ikväll igen. Saker som ger lycka på riktigt och långvarigt.

Jag och barnen är så mkt mer harmoniska nu.

Liten stor

Men nu räknar jag igen?!

Plus - sover djupt
Minus - oj vad svårt att komma upp ur sängen när man sover djupt.

Hatar verkligen hösten och mörkret!!
Minnen av att bota hösten/vintern med brasor, whisky och glögg fladdrar förbi men jag stannar i minnena en stund tills jag blir äcklad av alla minus sen släpper jag iväg dom.

Inte på topp idag, men det är ju bara att acceptera och göra det bästa av dagen. Kvällen kommer ju.

Har inte vägt mig men har nog tappat massor av kilon. Byxorna sitter knappt uppe så närmar mig smal-garderobens kläder.

Liten stor

Ja så är det Dionysa :) och större på insidan/mentalt :)

Liten stor

Och jag ska sluta räkna igen ju. Fara att räkningen blir ett steg närmare ”äh! Ett glas skadar väl inte efter 50 vita dagar”.

Svårt med sömnen igen. Mycket problem på jobbet som snurrar i huvudet. Bit ihop och beta av. Det är faktiskt bara ett jobb. Fokus på allt bra och viktigt i livet - och vit dag.

AlkoDHyperD

Räkna dagar kan ju vara ett sätt att hålla motivationen uppe.
I början är varje nykter dag en seger och belöningen är att ha klarat en dag till. Sedan kommer uthålligheten. Man fortsätter mer i det tysta.
Även i medgång behöver vi ju bli sedda. Den där till synes betydelselösa siffran kan vara ett sätt att ge belöning dag för dag.
Och när du har 50 dagar behöver det inte bli så att du tänker som du skrev ovan. Tvärtom kanske du tänker ”nu har jag samlat på mig så här lång tid, då kan jag 50 dagar till”
Kram

Liten stor

Men tappar ju mer i vikt och sug finns inte på kartan med feber.

Liten stor

Tom på ämnen att skriva om. Har tankarna kring a släppt nu? Tillfälligt eller för en längre tid?

Liten stor

Mitt fokus på hälsa växer och läser mycket om kost och träning. Det är redan enorm skillnad på hur jag ser ut i kroppen nu mot för några månader sen men börjar nu visualisera i vilken form jag kan komma till sommaren som kanske kan bli ett delmål.

Liten stor

Mitt fokus på hälsa växer och läser mycket om kost och träning. Det är redan enorm skillnad på hur jag ser ut i kroppen nu mot för några månader sen men börjar nu visualisera i vilken form jag kan komma till sommaren som kanske kan bli ett delmål.