Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Lim

Tack snälla pimpim ❤ och emma79 ❤

Jag brukar inte jobba på helgen och har bestämt vägrat göra något jobbrelaterat när jag är ledig men den här helgen kommer jag tyvärr behöva göra litegrann. Inte alls bra för mig för jag är redan väldigt stressad av mitt jobb. Men! Det är sådan enorm tur att jag lever som jag gör. Jag kommer att kunna göra jobbet. Och det är för att jag inte har tid avsatt till att dricka, återhämta mig och skämmas. Istället för att vara bakis kan jag jobba lite. Jag föredrar förstås att vara helt ledig men när jag jämför det men hur det kunde se ut förra året så är det ju en klar förbättring.

Sist jag var på stan med mina barn så gick vi in i en mataffär för att köpa hem mjölk och nåt gott till kvällen. Jag stannade vid nån slags tedryck och läste på flaskorna (för att se om det var värt att betala 49 kr för en liten flaska). Då frågade mitt ena barn om barn fick dricka det och jag sa japp! Och sedan sa han att jag bara dricker sånt som barn får dricka och så frågade han varför. Det gjorde mig så stolt att veta att mina barn verkligen vet att jag aldrig dricker utan att vi ens brukar prata om det. Nu är det ju tur och bra att min man brukar dricka ute så det förekommer hemskt sällan A här och de ser honom sällan påverkad (det var längesedan nu). Då är jag glad att de slipper se mig dricka hemma. För hade jag druckit så hade jag ju gjort det hemma.

Jag svarade bara att jag tycker inte nåt annat är gott och att det är bättre att dricka sånt som barn får dricka. Och att jag vill dela med dem. Jag gör ingen grej av det alls för jag vill inte att de ska börja fundera på sånt redan. Men jag tror ändå att även om de inte förstår så mkt av detta så känns det nog bra för dem att veta att jag bara dricker barnvänligt. Om de växer upp med den vetskapen behöver de aldrig oroa sig. Inte för mig i alla fall. Och de kommer alltid kunna prata med mig och få vettiga svar, dygnet runt. Aldrig nånsin kommer de behöva tolerera en berusad mamma med röriga svar och opålitliga råd.

Jag vågar knappt skriva att det var länge sedan min man drack här hemma. Men jag tror att det blir pinsamt för honom att göra det. För nu förstår han ju att jag aldrig kommer göra honom sällskap. Och jag kan tänka mig att det känns rätt fånigt då... Och tråkigt...

Nu är det sovdags för mig. Godnatt allihop därute. Fortsätt vägra alkohol ❤

Lim

God kväll allihop.

Den här helgen har varit otrolig. Solen har varit framme och det har varit helt underbart. Jag har suttit i bara vanliga kläder och druckit kaffe. Metervis med snö runt oss men vi har skottat fram plats att sitta på. Helt fantastiskt. Jag känner solen i ansiktet ännu, flera timmar efteråt.

En annan nästan lika fantastisk sak som solen självt är att jag inte blev triggad till att vilja ha A. Detta väder var förut en stor (!!!) trigger för mig. Nu kunde jag fullt ut njuta av vädret utan att vilja åka iväg och köpa nåt (och därmed också bryta den magiska och härliga stunden för mig och för barnen som lekte så kul med sina kompisar ute).

Jag försökte liksom pressa fram ett sånt där fakesug och tänkte att jag skulle kunna köpa en öl. Men tanken rann av mig direkt och jag glömde bort att jag ens tänkt det. Det känns väldigt positivt och hoppfullt för mig att möta ytterligare en vår nykter och att den inleds såhär lätt.

Jag får en väldigt lugn känsla inombords när jag på riktigt suttit ute både en lördag och söndag helt ledig i solen med en skön nästan semesterkänsla utan att vilja ha "nåt mer". Det känns som att cirkeln är sluten på något sätt. För ett år sedan hade jag varit nykter lite över en månad. Jag kände det redan då att det var ett beslut som skulle hålla. Jag visste att jag skulle klara det. Inte utan att få kämpa ibland förstås men jag kände att det var nu eller aldrig. Valet var att sluta eller att sjunka ner till nån botten av självhat och självmordstankar. För det var dit jag var på väg.

Jag är så glad att jag upplevt den här dagen utan att förhandla med mig själv om jag ska eller inte ska dricka. Jag minns fortfarande hur utmattande det var att dividera kring att dricka eller inte. Det förtog hela glädjen av den soliga dagen, varelse jag bestämde för att dricka eller inte. Jag var aldrig lugn inombords. Möjligtvis efter en öl. Men vet ni.... Nu har jag det lugnet hela tiden. Det lugnet jag sökte efter i alkoholen. Lugnet finns inom oss men alkoholen lurar hjärnan att tro att bara A kan ge oss det.

Nu känns det som att jag bara skrivit en massa surr men jag skrev det jag tänkt på efter den här helgen och jag vill bara få ner det på pränt innan det är dags att sova.

Godnatt ❤

Mirabelle

Ditt surrande var precis vad jag behövde läsa :) Jag vill verkligen hamna i det där naturliga lugnet du beskriver. Din skildring ger hopp och tro på att det är dit jag är på väg. Lugnet väntar bortom det inre dividerandet. Önskar dig en fin vecka!

Emma79

”Lugnet finns inom oss men alkoholen lurar hjärnan att tro att bara A kan ge oss det.”

Det är så sjukt det där, hur 17 kunde det bli så?

Och nu ( jag är en månad in i nykterheten ) : Lugnet.

Jag brukade yoga på söndagskvällar. I en och en halv timme låg jag i avslappnade positioner och fnulade på hur/vad/vart det skulle drickas på kvällen. Får nästan andnöd när jag tänker på det.

☀️

Jag kan se dig framför mig lim..Du sitter på en stol och blundar och njuter av solens strålar, runtom gnistrar snön vit..Att förstöra en sån fin stund med alkohol är bara sunkigt ..Snart blir solen starkare och vi också i vår nykterhet...Kram

Lim

Hej alla! Och heja dig mirabelle, du kan nå till lugnet bara du håller i nykterheten.

Och Emma79, jag känner verkligen igen den där beskrivningen av att du nästan får andnöd när du tänker på hur det var. Det är samma för mig!

Och Miss lyckad, jaa hjälp vad alkohol enbart förstör såna fina stunder ❤ de förgyller ingenting.

Jag har varit på resa och det har varit fantastiskt. De vuxna i sällskapet drack vin på kvällarna och även dagtid nån gång. Jag blev inte frestad. Tvärtom. Väldigt osugen. Jag har dessutom blivit väldigt känslig för alkohollukt. Vid ett tillfälle hade jag gått ut en sväng och när jag kom in kände jag direkt att nån drack alkohol. Då drack en person vin och den andra kaffe. Den som drack hade druckit lite innan och hela hallen avslöjade det. Han var inte ett dugg synligt påverkad men mitt luktsinne har blivit som en blodhunds när det kommer till alkohol. Jag blir INTE sugen och det är så skönt!!!!

Idag ska jag storstäda och så har jag köpt tulpaner. Jag har hunnit dricka en kaffe i solen.

Livet är så skönt när man inser att en semesterresa faktiskt kan ge ny energi när man inte matar kroppen med vin och öl under tiden.

Hoppas alla kan få möjlighet att uppleva det. De som ger det en ärlig chans kan ju det...

Kramar!!

Lim

Ja Lerigen jag mår väldigt bra! Och det är helt klart nykterhetens förtjänst att mitt mående är så pass stabilt.

Igår tog jag en a fri öl som sparats ett bra tag pga att jag inte varit sugen. Det tog mig flera timmar att dricka halva. Sedan hällde jag ut resten. Kunde liksom inte med känslan av att den landade i magen. Trots att den var a fri. Tänker på hur jag drack öl förut. 50 cl burkar i ett svep. Nu klarar jag knappt 17 cl a fri på flera timmar.. Tala om att det var alkoholen jag ville åt! Nu är det verkligen bevisat.

Kram till er alla!

Lim

Jag känner mig tacksam, vemodig, rörd, sorgsen och glad på samma gång. En känsla som kan vända till dödsångest om jag fastar i vemodet. Så jag tänkte ta mig ur det genom att skriva lite.

Jag lyssnade nyss på musik från min barndom och vemodet blev enormt. Och fint. Och gjorde så att jag höll andan.

Såhär blir jag ofta när årstider skiftar. Jag ska försöka att bara låta det komma utan att det blir för jobbigt i bröstet. Det är som att mitt liv passerar revy när det blir ljusare eller mörkare ute och en ny årstid tar vid. Detta är inte alkoholrelaterat MEN samtidigt ändå. För jag kan känna en extra kontakt med min barndom som jag blir vemodig över.... för nu är jag lika ren och klar i sinnet som jag var när jag var barn. Och då blir jag ännu känsligare. Men det är en ynnest kan jag nästan känna att jag får vara vuxen och känna så mycket. Inte bedöva detta med A. Då hade alla skiftningar i känslorna jag känner nu enbart resulterat i en ren ångest. Nu finns det så mycket mer i känslorna som är ganska häftiga att känna.

Vad mycket man missar av sitt eget känsloliv när man dricker. Det är förstås inte kul att ha dödsångest men om jag får det ju så genomlever jag den och känslan klingar av och blir till en annan känsla. Den passagen missar man om man dricker. Eller jag iallafall. Drickandet gjorde allt till en sörja och i slutändan var det bara självförakt och ångest jag kände.

Jag önskar så mycket att alla jag håller av fick känna det här. Jag vet inte om en enda vuxen i min närhet har den här rena kontakten med sina känslor. Kan de ha det? Det kanske de kan... men jag känner EN STOR skillnad. Och jag älskar mig själv! På riktigt alltså. Så känner jag ikväll. Och så blir jag rörd. Och åter igen vemodig. Och lycklig. Och gråtmild. Ovj får lite dödsångest. Och så går känslorna runt i mig. Och imorgon är jag kanske mindre sårbar och djup. Men jag är säker på att det är meningen att jag ska känna allt detta nu. Inte döva!

Skönt att skriva ner det här flummiga otydliga.

Godnattkram!

Vackert, naket och ärligt. Du berör! Kanske är det något vi som bedövat våra känslor under lång tid känner mer än andra. Något vi omedvetet längtat efter. Det oskuldsfulla och oförstörda barnets sinne.

Kram! ♡

anonym17136

Ja Lim .. känner igen mig i det du skriver .. vemod o ledsen .. verkligheten från förr kommer ibland ifatt mig ... Men min Vita verklighet idag är annorlunda .. a är ute ur mitt liv och jag bestämmer själv hur jag ska leva det .. Lycka ❣️ En riktigt skön o Glad Påsk till dig Lim ??? kram Lerigen

Lim

God kväll denna fina skärtorsdag!

Ja Vinäger så kan det absolut vara!! Och det är så fantastiskt att våga känna utan att längta efter bedövningen. Känna utan att bli rädd och tro att de tyngre känslorna aldrig ska gå över. Ellerhur!

Och ja Lerigen. Nu bestämmer vi själva hur vi ska leva våra liv. Det är inte alkoholen som ska få bestämma över det enda liv vi har. Vilket slöseri. Jag kan ibland tycka att vi sover bort mycket av livet men tänk då om man dricker.... då både sover man och dricker bort livet. Nu är vi åtminstone vakna på riktigt när vi är vakna.

Idag är det en riktigt vårig kväll (trots en hel del snö kvar). Vi har grillat. Min man dricker öl men en god vän ute på gården. Jag sitter inne och dricker kaffe och surfar på telefonen. Barnen leker med kompisar och jag har målat dem till påskgubbar och de har ritat påskkort och gått runt bland husen och önskat glad påsk. Jag har förberett deras påskägg med godis och en varsin slant.

Förut var just såna här kvällar en kväll då jag hade druckit. Vin antagligen. Och såna här kvällar om jag haft en nykter period hade jag varit väldigt sugen och kanske rentav brutit nykterheten och bett min man köpa rosé till mig.

Men. Ikväll. Inget sug.

Jag tycker det är förargligt att min man och hans vän dricker sig in i dimman. Imorgon när jag vaknar och jag sätter mig med en kopp kaffe i solen så kommer båda de ligga svettiga i sängarna och vrida sig i ångest och illamående. För jag tror att de efter alla dessa öl kommer att ge sig ut på nån krog. Inte för att ölen de redan druckit inte kommer göra dem bakis. Det är redan för sent att ändra på det. Lika bra att dricka sex timmar till väl?

Jag menar inte att vara respektlös... Inte ens hånfull. Men det är dessa sanningar som måste sägas, skrivas och tänkas av oss som inte dricker. Om så bara för vår egen skull. Vi vet ju sanningen och ska inte förtränga den igen.

Imorgon om solen skiner ska jag ta med mig barnen ut till nån härlig park om de vill.

Hoppas ni andra känner att nykterheten är så självklar som jag känner den. Tänka sig att jag förut drack så ofta! Och nu känner jag såhär! Det är häftigt att bli frisk.

Kramar!

Lim

God morgon.

Min man och hans kompis gick aldrig ut nånstans igår. De satt ute och pratade länge på altanen. Och tack och lov var min man inte så berusad som jag förutspådde. Skönt.

Idag fick jag en skön sovmorgon. Solen skiner idag igen.

Ha en fin vit solig dag!

Emma79

...det där du skriver om att iaktta någon som dricker. Som fortfarande har kvar den där vanan man själv också hade för inte så länge sen.

Jag skulle aldrig pracka på min nykterhet på min man men jag ser ju nu hur han dricker. Vid varje litet tillfälle som ges. Och äter och äter som om det inte fanns någon morgondag.

Men det finns det! Och han verkar ta det bra, vilket jag inte gjorde. Kom aldrig ur sängen, irriterad lättretad rastlös.

Nu: kaffe, solen i fejset och ett stort jävla lugn.

Önskar dig en fin påsk också ?

Lim

Emma79 jag känner också igen det där... särskilt när det dricks... hur mkt det samtidigt kan ätas! Och rökas till och med. Jag tänker ibland på hur olika vi behandlar våra kroppar. Jag varken röker eller dricker och jag är relativt nyttig i allmänhet. Rör på mig mycket också i vardagen. Så jag hoppas att min kropp ser bra ut inuti... i lungor, hjärta och lever osv. Och så tänker jag på min mans leverne och att han dessutom har två sjukdomar som egentligen kräver ett hälsosamt liv.

Igår var det påskafton som bekant. Min andra nyktra i rad. Firade med släkten och det var så trevligt och roligt. Lätt att vara nykter i det sällskapet för det är många som inte dricker just dessa sammankomster. Några pga att de kör bil, andra har små barn och sedan tror jag faktiskt att i just min släkt så smittar nykterhet av sig. Eller så är jag bara självgod nu och tror att jag startat en ny trend ? Det fanns vin att ta men jag tycker jag märker att det tas mindre och mindre av det. Eller så har jag helt enkelt slutat kolla åt vinet så jag märker inte när någon tar av det. Jag har ju även firat påsk då jag druckit och haft stenkoll på vinet och börjat oroa mig för att det ska ta slut innan jag hinner ta ett till glas.

Jag fick ett lyckorus på väg till middagen igår. Gamla fylleminnen passerade och jag kände sån oerhörd lättnad av att jag är fri från den skam jag bar på JÄMT förut.

Jag tänkte också på det här med att titulera mig som alkoholist eller inte. Och egentligen gör jag inte det för jag känner att jag stoppade innan jag hann bli det. Men å andra sidan gör ju det ändå att jag är alkoholist? För om jag vet att jag hade "blivit" det om jag fortsatt dricka så är jag ju redan det på nåt sätt. Och det är okej.

Hoppas ni andra har en skön påsk ? Kramar!

Lim

God kväll.

Jag står i köket och ska laga lite lätt kvällsmat.

Jag har haft en liten oro i mig idag. Lite smått rastlös. Uttråkad kanske. Samtidigt vill jag inte jobba igen på tisdag. Har en allmän söndagsångest.

Det är skönt att jag vet att det här går över och det tillhör livet. Men den här känslan drack jag ofta bort förut. Eller jag sköt upp den till morgondagen snarare. Och så blev det värre sedan.

Nu är jag klok nog att leva i känslan och inte göra den värre. Men det är en trist känsla. Jag är ju så glad att våren är på ingång. Men som jag skrivit förut så blir jag lite låg av årstidernas skiftning. Nåt blir fel i mig. Men trots det är jag så lycklig över solen.

Hoppas ni har en fin kväll.

Kramar!

Vad bra att du vet vad som gör dig låg och att du vet att det är övergående..Ljuset på våren är jobbigt för många..Vi vill ha sommar snart med bad och sol, eller hur? Det kan komma snabbt detta år med tanke på den långdragna vintern..Ta hand om dig på bästa sätt och låt mannen göra sin del i hushållet..Varm kram till fina lim?