Just nu är nätterna och sovtider jobbigast... soverjag så drömmer jag, drömmarna handlar alltid om konflikter, fester, och vin.. sen är jag alldeles för pigg på kvällen- speedad, det kryper i kroppen, svårt att komma till ro.... tankarna bara snurrar... igårkväll blev jag medveten om en känsla jag går med: - jag väntar..... vad väntar jag på...?
Är det att de här 3 månaderna ska gå, så jag får dricka igen!? Jag kan ju inte ta nåt förrän då, det har jag lovat barnen. Ett löfte är ett löfte och man håller sina ord! Jag måste jobba bort känslan att vänta. För det var väl inte mitt mål att dricka, det var ju att klara av att inte dricka.
Ha en bra dag, kämpa på!