av Mirabelle

Jag har hållt till i min tråd i forumet där man reder ut ifall man dricker för mycket eller inte, och det vet jag nu att jag har gjort. Igår kväll fick jag grepp om mängderna. Jag räknade ut att jag har druckit dubbelt så mycket som jag trodde under senaste tiden! De där boxarna är livsfarliga... Jag är iaf inne på min 14:e nyktra dag nu, och redo att hålla det här, på allvar! Kram

Mirabelle
fre, 2018-04-27 - 17:50

Alltså... Jag har en sådan klok och inkännande chef. Absolut inte mjäkig och kravlös, utan riktigt tuff när omständigheterna kräver det. Men hens grundläggande människosyn är helt fenomenal. Likaså hens förmåga att se individer och "chefa" på ett individanpassat sätt. Igår peppade hon mig igen till att verkligen ta vara på möjligheten att gå till psykologen och jobba med mig själv. Och hennes observationer var ju bara så mitt i prick. Hon har redan sett hur jag går upp helt i det jag gör, hamnar i ett intensivt flow och bara kör järnet, rakt in i kaklet. "Du mår ju så bra när du är där i ditt flow, men du missar signalerna kroppen och hjärnan ger dig. Dem måste du lära dig att tyda och vara uppmärksam på. Och sen måste du få verktyg för att lyckas bromsa. Det är inget man bara gör på kommando, utan något man måste lära in. Jag kan lova dig att du inte löser det själv. Det är nog nästan omöjligt att göra utan hjälp."

Jasmine
lör, 2018-04-28 - 07:51

Det där har jag aldrig varit med om... även om jag har jobbat väldigt intensivt i perioder. Var rädd hen- det finns inte så många sådana chefer. Och, viktigast av allt- var rädd om dig själv. Men, det verkar som om du är på väg mot ett bättre mående, diagnoser eller ej.. Önskar dig en fin dag i solen (om det är soligt där du bor..) <3

AL
lör, 2018-04-28 - 09:39

hon var mkt yngre än mej .... fördomarna slog till direkt MEN hon var såå bra och det jag fick öva på där använder jag fortfarande....
Så jag håller med din chef. Man kan också se det som fortbildning ?

Mirabelle
lör, 2018-04-28 - 10:31

Jag blir så sjukt less på mitt vimsiga huvud som tappar bort viktiga grejer. Igår kväll skulle vi fått en matleverans. Jag informerade maken om att han måste ha koll genom fönstret, och släppa in leveransen i den låsta porten. Sen stack jag på andra ärenden. Jag kom tillbaka och ingen leverans hade varit här. Ok. Jag började fixa med massa annat. Och glömmer givetvis helt att ha koll. Den väntade leveransen försvinner poff ur mitt huvud. Mobilhelvetet låg givetvis urladdad i fickan. Först imorse vaknade jag med ett ryck. JÄVLAR! Leveranskillen hade ringt tre gånger. Nu jagar jag kundtjänst för att se om det går att få allt levererat idag. Kanske har de kastat vår order i soporna :/ Den som lever får se. Det roliga är att jag har fått ett veckoschema av psykologen. Min hemläxa är att skriva ner allt jag gör dag för dag och gradera mitt stämningsläge. Det är för litet utrymme att skriva på. Fast jag skriver pytte-pytte-myr-text, och bara stödord, så får inte allt plats. Matleveransen var en sådan detalj som inte fick plats. Min hjärna vägrade tydligen acceptera att den osynliga posten ändå skulle utföras.

Jasmine
sön, 2018-04-29 - 08:57

Helt normalt att glömma när man har så mycket omkring sig! Det är inte din hjärna som är vimsig, det är du som överpresterar;) (Tror jag iaf....). Kom ihåg att skriva upp när du badar! Och kom ihåg att skriva upp allt... låter som att den där uppgiften blir ett extra stressmoment;). Jag har en väninna som gick till en KBT psykolog för att hantera sin stress, men hon slutade för att alla "uppgifter" gjorde henne bara ännu mer stressad:). Kram till dig idag!

Mirabelle
sön, 2018-04-29 - 09:50

Uppgifterna från psykologen blir ytterligare ett prestationsmoment. Jag ska minsann fylla i mina uppgifter så jäkla bra så jag får medalj! Jag är en mönsterpatient. Jag botar mig själv medans läkaren tittar på... Suck.

Mirabelle
sön, 2018-04-29 - 10:09

Tänkte det är lika bra att rubriken säger som det är. Jag körde ner i diket med buller och bång. Med berått mod. Här handlade det inte om någon radiostyrning mot systemet och hoppsan. Nä, det var medvetet och planerat. Maken var ute på ärenden, messade mig och frågade om jag ville ha vin till kvällen. Ja. Det ville jag. Jag tänkte på det där vinet hela dagen sedan. Ville bara att kvällen skulle komma. Klockan gick alldeles för långsamt. Men det blev wine o'clock till slut. Vi delade på en flaska. Lugnet och fuck-it känslan spred sig i kroppen. När flaskan var slut räckte det inte för mig. Vi öppnade en till. Jag vet exakt vilket glas som tog mig över gränsen till "för mycket". Jag visste det just då när jag drack det också. Fullt medveten bestämde jag mig för att dricka för mycket. Skit samma, testa och se vad som händer. Naturligtvis hände inget roligare än att jag började kräkas. Och kräkas. Och kräkas. Så sjuk har jag inte druckit mig sedan... Ja när? Idag känner jag mig lättad. Jag har alkoholproblem. Jag behöver inte dricka mer. Ser du problemet nu? Frågade jag maken. Japp. Sa han.

Mirabelle
sön, 2018-04-29 - 19:59

Att jag behövde bevisa för mig själv att jag inte har alkoholen under kontroll. Idag har jag mått pyton, men haft en massa åtaganden som ändå måste gå av stapeln. Så jag har verkligen fått lida för mina synder. Det är bra. Orden "aldrig mer" ekar i huvudet. Nu är skutan på rätt köl igen.

John-Erik
sön, 2018-04-29 - 20:05

Alkohol är ju en sak. Men när du kräks så kan det ju vara en histaminreaktion. Många klarar inte av röda viner.
Var det rött som ni drack?. Italienska viner sägs vara värst allergimässigt även om det är gott.

Mirabelle
sön, 2018-04-29 - 20:23

Jag är allergisk mot väldigt många olika födoämnen, så jag borde nog hålla mig undan så starka allergener. Jag fick fruktansvärt explosiv diarré också. Det sprutade ur alla ändar samtidigt... Ursäkta detaljerna :P

AL
sön, 2018-04-29 - 20:27

Hoppas det värsta har lagt sig. Imorgon en ny ren dag uti vårsolen glans ?

John-Erik
sön, 2018-04-29 - 20:57

Detaljerna hör till livet... hehe.
Men du.. Det finns histaminpiller att köpa.Ifall du ska dricka rött men som jag inte tycker att du ska göra iofs.
Vad är du allergisk emot i övrigt? Tror att jag kan tipsa i viss mån.Berätta..

John-Erik
sön, 2018-04-29 - 21:22

Då förstår jag.
Skulle önska att få kontakt då man kan komma fram bättre.. verbalt.
Lycka till!

John

Mirabelle
mån, 2018-04-30 - 19:00

Tack och lov har vi kommit över den fasen i familjens liv då man är så illa tvungen att stå och frysa ändalykten av sig medans man är skräckslagen för att de sjövilda ungarna ska elda upp sig, eller varandra... Nu väntar nya nagelbitare... Äldsta barnet på vift i Stockholm, och övernattar hos en kompis på andra sidan stan dessutom. Myndig som hen är så har hen ju all laglig rätt i världen att vara på vift, dricka alkohol, bli misshandlad och rånad, förstöra sitt liv med spelskulder och sms-lån, ligga runt och skaffa könssjukdomar... Hen verkar iofs inte särdeles intresserad av något av mina katastrofscenarier. Verkar väldigt klok när vi pratar. Men ändå... Varför ska ungar växa upp för? Det är mycket bättre när de är hemma i tryggheten med mamma. Fast nog är jag glad att hen vill vara ute och umgås med vänner nu, som en normal, frisk ungdom. Jag är bara inte van... Sedan hen blev sjuk i 13-årsåldern har det bara varit hen och jag mot världen. Nu är hen frisk. Allt är som det ska. Det ska vara så här, att hen är där ute och lever sitt liv, lär sig av de misstag som hör ungdomen till, medans jag vakar över mobilen med bilnycklarna i ett fast grepp. Redo att stå på gasen komma till undsättning. Inte ett dugg svårt att hålla sig nykter under omständigheterna :) Trevlig Valborg på er!

Jasmine
tis, 2018-05-01 - 10:44

Läste först nu om ditt "bakslag". Även jag fick ett bakslag och drack igår.. och kom till samma slutsats. Åh, vad vi är smarta;), konstigt bara att vi inte har fattat det där tidigare... att det inte är värt det, att det inte får oss att må bättre annat än för en liten stund.

Tänk att jag kunde gissa att du ska vara bäst på dina KBT uppgifter. Fina Du, hoppas du har en skön ledig dag idag (fast KBT uppgifterna kanske man inte är ledig ifrån på röda dagar:))! Jag hoppas även att du är tillbaka i nykterheten... Kram <3

Mirabelle
tis, 2018-05-01 - 11:21

Det fick vara As sista återbesök. Efter nästan fyra månader nykter slutar det ändå illa. Jag ville testa om det var så att A har tappat sitt grepp om mig nu när livet är relativt hanterbart, jag har ”avgiftat” mig redigt och tagit tag i psykiska ohälsan. Men nä. Någonstans passerade jag en gräns. A kommer alltid att få övertaget till sist om jag ger mig in i brottningsmatchen. Så jag lämnar ringen och börjar ägna mig åt något mindre äventyrligt. Knyppling eller nåt.

Jag mår hyfsat idag, om än tröttheten är bedrövlig. Jag försöker finna lugn i att så är det just nu och det får vara så. Orkar man inte stå upp så får man sitta ner. Orkar man inte sitta upp så får man lägga sig ner. Skulle man råka knoppa en stund så är väl det himmelriket. Fler röda dagar åt folket!

Vinäger
tis, 2018-05-01 - 11:33

Tack och lov att du inte föll tillbaka, vilket jag inte heller förväntade mig att du skulle.

Ta det lugnt, knoppa en stund stående, sittande eller liggande. Skit samma. En kortvecka väntar, tre dagars arbete vore lagom.

Tack för peppande rader hos mig. De har varit guld värda. ♡ Kram

Mirabelle
tis, 2018-05-01 - 11:52

Skit samma. Allt får gå som det går :)

Japp, testat med groteska resultat... Då vet vi att det är inte värt det. Härligt att du är på banan igen! Du är en klart lysande stjärna i mina ögon ❤️