Vet inte vart min andra tråd tagit vägen så startar en ny, behöver liksom skriva av mig i en stund som detta....när ångesten kryper på och jag letar fel. Fel på mig själv, fel som jag gjort under dagen eller kanske är de fel som jag tror jag gjort bara för att förvirringen är för stor så jag blir osäker på mig själv och kanske faktiskt inte finns?! I vilket fall är detta forum det som får mig att tillslut kunna sova när jag fått skriva av mig allt.....

Idag trodde jag va en dag när inte ölen skulle komma fram eftersom han brukar spela fotboll på tisdagar men jag hade fel och kanske är d därför jag ligger här o letar fel på mig själv, för att jag hade fel om det. Jag hade räknat med att få kunna slappna av även ikväll som igår men det rasade direkt när jag fick se garagedörren öppen när vi kom hem. Klumpen i magen kom direkt och jag kände mitt agg mot honom bolma upp inom mig och jag kunde inte va trevlig mot honom ens vid ett hej. Mitt hat mot denna människa när han står där med ölburken är enorm och vet snart inga gränser.....o d gör ont, så ont inom mig och ångesten kryper fram som en tyngd i min kropp och berättar för mig alla fel jag har!

I helgen började han prata om semester och hur skönt d vore att åka till värmen. Inom mig skrek jag nej och jag sa att det skulle d va, men from nu så existerar inget alkoholdrickande på våra gemensamma semestrar....då verkade d inte som att han ville fortsätta diskussionen. Han la sen till att när han va liten så kunde han ibland stanna hemma med sin pappa medan hans mamma o syster åkte bort och tvärtom, vilket kanske kunde va nåt om jag ville. Mitt svar? Nej, jag lämnar ingen av barnen själva över natt med dig så länge du dricker alkohol. Ingen reaktion då heller.
Ikväll när vi kom hem kom ämnet om en kompis exmake upp som också är aktiv alkoholist som min sambo tycker är en fruktansvärd människa just pga av det. Han menade på att den mannen hade förstört så mkt av sin familj eftersom han är en sån elak person. Mitt svar? Det enda fel han gjort och gör som splittrade deras familj så den blev trasig var och är alkoholen. Han slutade prata o gick därifrån. Den ignoranta jäveln, eller är han så medveten om sitt fortsatta och djupa missbruk att han bara skiter i det och låter d hända ändå?

Vi tar aldrig i varandra längre, är aldrig intima eller ens i närheten av det. Sista gången vi hade sex va under hans Antabus-period för exakt 21 veckor sedan.....varför jag vet så exakt? Jag är gravid i vecka 23, d är helt sjukt egentligen o saken är att d har inget med min graviditet att göra. Jag är inte attraherad av honom när han dricker. Jag hade i princip nästan börjat få tillbaka sexlusten på riktigt när han började dricka igen och lusten dog. Men d verkar kvitta för honom, den närheten eller all slags närhet med mig för den delen. Han pussar o kramar sonen istället....
Jag också, såklart! Det är min bästa kille i hela världen och det finns ingen som kan ta det ifrån mig.

Finns inga planer längre, planerar inget med honom utan tar i princip en dag i taget. Däremot planerar jag för mig o barnen. Vi ska åka utomlands nästa år tillsammans, bara vi tre. Eftersom d är ”alkoholförbud” på våra semestrar så kan ju inte han följa med ändå nånstans så då åker vi utan honom. Jag är uppväxt med utlandsresor o allt vad som hör till och d vill jag även att mina barn ska....kanske låter präktigt i vissas öron men för mig är d viktigt men också viktigt att dessa reseminnen ska vara positiva och avslappnande. Så har de ett minne där ”bara” vi åkte och hade kul utan pappa, då har de iallafall ett bra semesterminnen utan att ha ett där pappan visserligen är med till destinationen men full o frånvarande på plats.

Tankar såhär en natt, det släpper av att skriva här och jag är för evigt tacksam att detta forum finns. Även att jag hellre velat leva utan kunskap om vare sig detta forum eller alkoholmissbruk!

Nykteristen

Han ringde igårkväll, jag svarade och d första jag hör är -Jag har ringt beroendemottagningen, ska dit nästa vecka...det är antabus igen, finns inget annat alternativ! Jag klarar inte av att vara utan det om jag ska ha kvar er i mitt liv! Jag vill vara med mina båda barn o dig! Jag vill bli av med alkoholen....

Jaaaa, jag satt såklart paff o visste inte riktigt vad jag skulle säga mer än okej vad bra!?

Så vi får se vart det här leder.....o när/om jag kommer kunna lita på det igen!

Förhoppningsvis är det det, för hans skull och barnens. Och för dig om du vill och kan återfå tilliten. Ge dig tid och kom ihåg att ansvaret för nykterheten är hans. Lycka till med allt, ta hand om dig och håll fast vid hur du vill leva ditt liv❣️? / mt

Nykteristen

Tack snälla, måste smälta allt o verkligen se om han menar d här! Känns så konstigt när återfallet varat så länge (6 mån), men d kanske är vanligt innan de faktiskt inser vad som är bäst för dom, dvs att avstå helt för evigt?!

Mycket funderingar, men som sagt jag vågar ta steget om d behövs, nu känns d på nåt sätt inte så främmande eller skrämmande! Jag vet vad jag vill för barnens o mitt bästa.....hoppas bara han håller d så han också

Nykteristen

Tack snälla för dina ord,MT! Då kanske man kan försöka o se d från sin ljusa sida att d kan trots allt kan va det här som behövdes! Då första gången uppenbarligen inte gjordes ”på riktigt”

Jag får som du skriver ge d tid o försöka att va öppen i sinnet om att d ordnar sig oavsett vad och hur det slutar!

Anxiete

För oavsett vad du kommer fram till om att leva ihop eller ej så har han iaf börjat tänka i rätta banor och dina barn kommer förhoppningsvis ha en relation till sin pappa på ena eller andra sättet.
Fortsätt på din väg , kram

Nykteristen

Tack anxiete, ja...d känns just nu viktigast för barnens skull, oss tar vi som d kommer! Vill veta först att d han säger är sant...

Nykteristen

Allt han sa va skitsnack fullständigt skitsnack så nu står jag här igen o letar lägenhet...hade väl egentligen d på känn, kan verkligen inte lita på honom längre. D första han sa på måndagen efter att vi kommit hem va nä jag vill inte ta Antabus, jag vill göra d här helt själv men absolut inte dricka. D är min sista chans d här! Vem är jag att säga att han måste d så fine, klarar du d så kör på d då...men dricker du är du körd för mig. I förrgår stannade han på jobbet länge för att d regnade sjukt mkt kom hem full, han hade alltså suttit på jobbet o supit...så jvla tragisk! Igår stannade han kvar igen, ringer o han är full på jobbet (efter slut) det är svårt o sluta får jag till svar! Be om hjälp på....men för mig är du färdig, en chans till thats it sen va d kört hade jag ju sagt så ja här är vi nu o han låtsas som att allt är normalt eftersom han inte har alkohol hemma längre eller dricker hemma överhuvudtaget!

och så trist att bli besviken. Du verkar klar nu att du ska lämna, det är bra tycker jag! Han har haft chansen att visa hur långt hans vilja sträcker sig och det var ju just inte alls. Hoppas du snabbt får en egen lägenhet där du skapar ditt hem för dig och barnen. Lycka till och allt gott ?❣️ / mt

löften som inte infrias och så det där sveket som slår så hårt! Egen bostad så du får lugn och ro med dina barn låter som en nödvändighet! Håller tummarna för att du snart hittar något bra att börja erat liv i! Styrka till dig Nykteristen! Du har kämpat hårt för att han skall bli nykter! Ta de kraften som slukas av det och lägg på dig själv och dina barn nu!

Nykteristen

Tack! Det är så sjukt jobbigt men samtidigt så är jag så inställd på det här nu o jag ska kämpa så in i den för att vi ska få det bra jag o framförallt barnen!
Men bara o inse alkoholen vinner över allt.....hade nog varit lättare om man blivit lämnad pga nån annan kvinna tror jag, hade sårat så mkt mindre än det här!

InteMera

Vad tråkigt han inte kan hålla vad han lovar. Ja denna eländiga sprit...

Jag har inte heller lämnat än men det lutar allt mer åt det. Har nu semester med barn på annan ort, mannen hemma och dricker antar jag. Har ordnat alternativt boende så jag kan åka med barnen när jag vill, jätte skönt! Förra veckan drack han sig full på en måndag så han blev tvungen att cykla till jobb ännu dagen efter, bakfull som han var. Skrattretande tycker jag, och så blir han som förolämpad när man säger ” jag märker nog du druckit så du kan sluta springa i garaget och låssas Ingen märker” som om det då är jag som är dum i huvudet när jag påtalar det uppenbara.. Skulle det inte vara tragiskt skulle det vara komiskt, hur en vuxen annars förnuftig mänska blir så korkad när alkoholen kommer i bilden. Låter som din man också allt mer tappat förnuft och normalt drickande, om han stannar på jobbet för att bli full. Hoppas du snart hittar er ett boende, hans alkoholvanor ser inte ut att vara på väg åt rätt håll vad det låter och du orkar inte mer. Kom ihåg att du är viktig och ditt mående borde få all uppmärksamhet just nu!

Kram och kämpa på!

Nykteristen

Tack, hoppas också d kommer en lägenhet till oss snart!

Vad skönt att du fixat ett boende som ni kan åka till när ni behöver lugn o ro....låter som att du har d jobbigt fortfarande du också!

Nä denna eländig sprit, när de är så fruktansvärt medvetna om vad de förlorar med alkoholen i sina liv. Trots d så skiter de i allt o fortsätter dricka! Det är helt bortom mitt förstånd....tänkte ta ett prat med honom igen för o se om han inte ångrat sig gällande antabusen. Inte för att d egentligen har så stor betydelse för mig längre men för barnens skull. För min del skulle han fasen kunna fortsätta supa för drar d gör jag!

Nykteristen

Tack, hoppas också d kommer en lägenhet till oss snart!

Vad skönt att du fixat ett boende som ni kan åka till när ni behöver lugn o ro....låter som att du har d jobbigt fortfarande du också!

Nä denna eländig sprit, när de är så fruktansvärt medvetna om vad de förlorar med alkoholen i sina liv. Trots d så skiter de i allt o fortsätter dricka! Det är helt bortom mitt förstånd....tänkte ta ett prat med honom igen för o se om han inte ångrat sig gällande antabusen. Inte för att d egentligen har så stor betydelse för mig längre men för barnens skull. För min del skulle han fasen kunna fortsätta supa för drar d gör jag!

Nykteristen

Större idiot får man nog leta efter...ja kanske jag själv också som triggade medvetet idag! Jag blir så arg!
Då har han varit nykter hela midsommarhelgen o vi har kunnat prata lite mer iallafall!
Idag, onykter när jag kommer hem...vilket jag påpekar för jag tycker inte om när han dricker o har hämtat sonen själv!
Han flippar totalt o ja, jag svarar precis exakt som jag känner för....för jag orkar inte!
Sonen o jag bestämmer att gå upp i sovrummet. Han kommer in o skriker undertiden som vi fixar iordning oss....sonen går upp och jag får världens kommentar innan jag ska gå upp, så av ren frustration kastar jag hans oöppnade öl mot honom på golvet som går sönder o d bokstavligt talat pissar ut öl i hela köket.....jag skiter i vilket. MEN d han gör då är inte Ok nånstans o d är att han då springer efter med ölen upp i trappan där jag precis går upp för o möta sonen på övervåningen och vi båda blir nedskruvade av hans öl! Sonen börjar såklart gråt hysteriskt stackarn....d är nog d jag är mest ledsen över min lilla älskade 3-åring! Hur kan hans pappa hålla på så.....känns som att jag ska gå sönder snart, hur f-n ska jag hitta en lägenhet som vi kan flytta till? Jag vill d så gärna så gärna!

Men nu, nu ligger jag i sängen o stinker äcklig jvla öl! Som tur va så kom d inget på sonen!

När ska detta helvete ta slut?

saris

din son ska inte behöva gå genom det :( rädda dig själv och och honom genom att sticka! har inte läst hela din tråd nu men har du ingen kompis släkting du kan vara hos? vara vartsomhelst låter bättre än att vara där. hoppas verkligen det löser sig <3

Nykteristen

Jag är så psykiskt trött på det här och av d här just nu. Vet inte riktigt hur jag ska orka med allt i detta nu. Det är ju den hör tiden som ska va som mest fin, när d snart kommer ett nytt litet liv och ska bo här hos oss. Det är väl inte då man ska få höra att jag lurat honom till två barn.....varför i hela friden skulle jag göra det? Dom finaste barnen i hela världen som jag aldrig nånsin skulle få Flemming om att ångra bara för den saken.
Är rädd att grannarna ska börja ge upp snart o ringa polisen eller soc ärligt talat. Så som han står ute o skriker och gapar som en idiot! Usch, d är tur att jag inte träffar grannarna speciellt ofta. Nåt jag däremot ångrar är att vi har delad vårdnad om båda barnen nu....

Nykteristen

Ligger här, tre timmar senare....d är
Tyst (äntligen) men jag hör honom därnere men jag vågar inte gå ner! Fast jag är hungrig och har världens halsbränna....men är rädd för att om jag går ner så börjar d om igen med gap o skrik om att jag kan då äta o frodas medans han dö inte får öppna en öl när han har jobbat så mkt som han gjort och gör. Att säga till honom att han inte får dricka från ena dagen till den andra är som att säga åt mig att sluta äta. För d är d enda jag gör, äter o bara är tjock. Till saken hör den att jag tog tillslut tag i mitt matproblem o sökte hjälp. Det är borta även att jag såklart måste kämpa med d varje dag. Men hade jag inte gjort nåt och gått ner alla dess 50 kg så hade jag inte varit mamma idag eller den person jag är idag. Sen hör väl saken till att ja jag Frodas och d är jag stolt över för blir jag trind om magen så betyder d att bebisen växer
Som den ska. Men allt för o hävda sig mot alkoholen antar jag och för att ge sig själv den chansen att han är värd att dricka, han gör inget fel i att ge sig själv en belöning....för d är
Han värd!
Jag däremot eller hans barn ska bara hålla tyst o nicka gillande mot hans tortyr mot sin egna kropp o psyke