Hur går man sin egen väg?

6 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Skräpet
Hur går man sin egen väg?

Hej. Jag är en 26-årig tjej som levt i ett samboförhållande i fyra år.
Min sambo är äldre än mig och han dricker sig full nästan varje dag i veckan.
Jag själv är numera helt nykter, efter att tidigare ha haft en (enligt mig) osund relation till alkohol. Min nykterhet är jag glad över och jag mår bättre i mig själv sedan jag slutat dricka.
Men varje dag blir jag mer och mer knäckt av min sambos gränslösa beteenden, jag har under våra år tillsammans förlorat mig själv helt och jag vet inte hur jag ska klara detta.
När han är full (vilket är mestadels av tiden vi spenderar ihop) känner jag mig bara som ett redskap. Jag förväntas finnas där för hans nöje, perversioner, ilska.
Så gott som varje dag under dessa år har jag stått ut med psykiska och fysiska övergrepp från honom och jag orkar egentligen inte en dag till. Säger jag ifrån, eller ens antyder att han skulle göra något fel, så exploderar han och glåporden haglar. Jag tystnar och drar mig undan, fylls av skuld och av rädslan för att bli ensam (ironiskt nog).
Mitt sinne känns klarare sedan jag tog beslutet att sluta dricka, och jag vet att det inte är såhär jag vill fortsätta leva. Men ändå tillåter jag allt det som min sambo gör, jag hjälper honom alltid ekonomiskt och ställer upp för hans barn (från tidigare äktenskap) när han varje månad super upp sina sista slantar. Jag ger honom till och med pengar till öl och sprit om han ber om det.
Är det detta som är att vara medberoende?
Jag önskar mig inget mer än lugn och sinnesfrid, ändå motarbetar jag mig själv såhär. För ett år sedan var jag säker på att den enda vägen ur detta var att avsluta mitt liv, jag vill aldrig må så dåligt igen.
Så hur går man vidare när man väl kommit till insikten om att en situation är ohållbar? Hur håller man ihop sitt psyke och tar sig någorlunda helskinnad ut på andra sidan?

Mvh Skräpet

Nordäng67
Skräpet....

Vad du verkar klok och mogen trots att du är så ung! Bra gjort att lägga ner alkoholen! Du verkar ha hamnat i klorna på en alkoholiserad psykopat tycker jag! Lämna honom omgående, rädda dig själv han är farlig för dig! Ta INTE mer våld från honom och ge honom inte ett öre till! Vänd dig till Vårdcentralen och berätta hur du har det och be om hjälp för egen del! Terapi kanske, någon att prata med och få stöd av! Och fortsätt skriva och läs här på Forumet! Man lär sig mycket, kan få stöd och pepp när det är jobbigt! Kram och massor med styrka till dig ❤️

InteMera
Välkommen hit!

Du har nog valt ett missvisande namn på forumet: du är inte Skräp utan en värdefull unik mänska som har rätt att vara, säga och känna exakt som du är och gör! Att du är skräp är något din fulla sambo lyckats tuta i dig att du är. Det betyder inte att det är sant! Han projiserar sitt eget dåliga mående på dig och försöker må bättre genom att trycka ner dig och intala sig han är bättre än du för att han har makt över dig.

Men vet du vad? I det du skriver hörs att du inte egentligen tror på det han säger! Att du är stark och klok nog att veta ditt värde, innerst inne även om han får dig att tvivla när du väl peppat upp dig själv. För honom är det ju bäst om du stannar där du är, hjälpsam och möjliggörare som du är. Men att du skriver här och det du skriver, vittnar om att du börjar se saker för vad de är. Ledsamt och sorgligt och skrämmande att inse att den man älskar och bor med inte är allt detdär man önskat sig. Men du kommer må så mycket bättre när du ser att det inte är du själv som skapar drama och oro och att du själv kan fatta beslut för din egen del att ändra på dina omständigheter. Du kan inte ändra på honom, men nog dig själv!

Vad kan du göra redan idag för att må lite bättre? Bara ta en promenad eller fika med en vän? Kolla upp var du kunde få kontakt med en terapeut, även om du väljer att inte genast ta kontakt? Små små steg för din egen väg och ditt eget välmående, där inte han är med och drar ner. I det långa loppet kanske du behöver lämna honom för att det är din enda räddning till ett lugnare liv men ta det i små kliv så känns det inte så läskigt! Kolla upp bostadsläget, ha koll på din ekonomi, planera..tänk igenom hur ditt liv kunde se ut om ett år, om så bara som en dagdröm till en början. Det ger styrka att inse du faktiskt kan välja själv! Du har modet och styrkan inom dig och du skulle klara dig mer än väl utan honom!

Fortsätt skriv av dig här och läs andras berättelser, du kommer att känna igen dig och förstå du inte är ensam! Styrkekramar!

Anthraxia
Jag tänkte samma sak...

Första steget blir att sluta kalla digsjälv för "skräp" - spelar ingen roll om det är på skämt, eller ett gammalt smeknamn; det går in i det undermedvetna ändå.

Byt användarnamn. Om du så måste kontakta admin eller göra nytt konto. Det blir första steget.

Sen tar du och inser att någon som själv lyckats bryta ett negativt beteende med alkohol kan fan VAD SOM HELST.

Du är alltså superstark och intelligent, och jag tycker personligen att det låter som att du är KLAR med "din" alkis.
Att du bara, på något sätt, vill veta om det är ok.

Såhär ser jag saken; många av oss kämpar för att hjälpa vår partner bli frisk. Jag är en av dem - men MIN absoluta gräns går där HAN skadar mig. Om han slår/förolämpar/utnyttjar mig - då är det slut.

"Din" har passerat den gränsen redan, och med tanke på din ålder så missar du just nu det som borde vara åren då du bygger upp ditt liv, lär känna dina passioner, träffar RÄTT partner - slösa inte bort allt det LIV du har på någon som förstör dig.

Du hör inte hemma i en bur. Att leva med en missbrukare är som att sätta SIGSJÄLV i en bur.

Ta dig ur den, omgående, och bygg det liv DU VILL ha.

...och fixa ditt användarnamn ;)

Kristina 2
Duktigt och starkt

Så duktigt och starkt av dig att lyckats sluta med alkohol. Det förstår vi ju alla som finns på det här forumet hur svårt det är. Precis som övriga kommentarer säger jag; lämna honom! Om man blir skadad på det sätt du beskriver är gränsen nådd och du vet om det, det hörs. Du är ung och är smart och stark nog att träffa en ny kärlek, slösa inte bort fler år på den som gör dig så illa.

Stå på dig och lycka till, tveka inte. Gå vidare i livet!

miss lyckad
Kloka råd..

Blev berörd av tråden. Ni som skrivit råd är också kloka och goda människor..Hoppas du trådstartare fortsätter skriva..Namnbyte kan du göra senare om det är krångligt..Att det finns så många personer med beroende som behandlar sin partner illa..Ofta börjar det försiktigt, för att bli värre och värre..Stor varm Styrkekram till dig🌺