av lillablå

hur mycket är för mycket?

lillablå
mån, 2010-06-21 - 18:46

hejhej!
Märta, hoppas att du känner lugn och ro nu efter lunchen... gick det bra?

en sådär dag idag... har fått någon slags allergisk reaktion på antingen nya arbetskläder, eller en kräm mot utslag... helt svullen, röd och guuuud vad det kliar på hela halsen... men det är ju övergående iallafall!

pratat med min bankkontakt idag, och där sprack alla mina drömmar!
"Riktvärdena i kalkylen har förändrat sig så..." inte råd med vare sig lägenhet i stan eller nåt hus av värde ute på landet... kanske en liiiiten rutten sommarstuga kan jag få tag i, men hur kul är det? där kom svaret på mina funderingar, behöver inte ta ställning just nu, med andra ord! så det blir nog att bo kvar svart i andra hand så länge jag kan, och sen lösa situationen när den uppstår... just nu har jag 63 intresseanmälda lägenheter! borde kanske flytta till en mindre stad? några tips på lämpliga orter?! =)

annars funkar det.
väntar fortfarande på att höra från dem på beroendemottagningen.
vackert väder ute är det iallafall, tog mig en kaffe på ett café på hemvägen, varmt och skönt och rätt avkopplande, och nu är jag åter hemma i min lilla etta!

i morgon blir det ett träningspass och sen kanske lite lugn i solen i nån park, är ledig två dagar nu, härligt men jobbigt också, dubbelt, precis som det mesta just nu!

skulle nog behöva krama om er alla i verkligheten idag, få ge och ta lite mänsklig värme!
ta hand om dig, de dina!
kram!!!

Märta
mån, 2010-06-21 - 23:20

lillablå

Sen kväll, min dotter var här och "pysslade" i eftermiddag och i kväll. Det var riktigt tufft på lunchen, så många känslor som kom upp till ytan. Insåg att jag inte längre vil veta något om X, det är bara plågsamt att påminnas. Just nu är jag bara så innerligt utpumpad och sliten, ska lägga mig och läsa och försöka sova. Förhoppningsvis har jag samlat ihop tankarna till i morgon.

Vad tråkigt att höra om drömhuset och ekonomin. Alltid är det något som sätter stopp för planerna, drömmarna, visionerna. Ibland undrar jag hur länge man ska orka längta, drömma, fantisera. En annan stad? Tja, flytta hit, vi har en fin park där vi kan äta dina kanelbullar i solen som vi pratat om tidigare... Skämt åsido, du kommer att finna ditt paradis och jag mitt. Jag tror på det, jag försöker verkligen peppa mig och tro på det som väntar oss alla kämpar. Vi har alla vår tid i livet, varför skulle vi annars finnas här. Sluta aldrig drömma, sluta aldrig fotografera lillablå. Jag ska aldrig sluta brinna för det jag tror på, engagerar mig i, är duktig på och som ger mig energi. Sov gott lillablå och alla andra kämpar här på forumet....

Kram Märta

Märta
fre, 2010-06-25 - 14:29

lillablå

Sänder en tanke till dig i dag på midsommarafton. Hoppas att den blir fin för dig och precis som du vill ha den. Själv är jag bjuden på den årliga festen med alla mina vänner men har tackat nej i år, klarar inte av all alkohol som står på bordet, alla höga röster, stress, oro i hela kroppen. Nästa år kanske :-) Jag firade lite i går med min vän Sara, bubbel, god mat och mycket skratt. Det känns så himla bra att lyssna på kroppen, magkänslan och stå på mig mot alla som försöker "övertala" mig. Just nu klarar jag inte av större sällskap och alkohol. Det är bara så, bara att acceptera.

Jag har en lugn dag på balkongen med en bra bok (hypnositören av Kepler), katten, blommorna och solen. Ska titta på fotboll om en stund, Brasilien spelar.

Glad midsommar och kram/ Märta

lillablå
fre, 2010-06-25 - 22:01

Hej Märta och kanske någon mer som läser... förundras över hur tråden får fler och fler visningar...

Kom precis hem efter en dag med lite jobb fram till tre (eller ganska mycket faktiskt, tänk att folk inte kan planera bättre utan måste till mitt jobb samma dag som de ska ut och resa och oj.....) och midsommarmat med mormor och min morbror som kommit hem efter ett par månader i utlandet. Ett lugnt och städat firande, kan inte bli mycket annat när åldern varierar mellan 34 och 93! Fast en liiiten snaps blev det, bara för traditionens skull, kunde lika gärna hoppat den...

men det var skönt att komma hem, jag har äntligen fått hem en soffa och fyra köksstolar, och köksbord kommer i nästa vecka! pappa skrynklade ihop ansiktet på karaktäristiskt sätt som alltid när nåt inte är riktigt bra, och undrade varför jag inte bett om hjälp med sofftransport tidigare... men nu är den här (med två nyinköpta underbara lindgröna kuddar från indiska) och med den kom lite hemkänsla! NU ska jag ta tag i alla julsaker och annat som jag tog med mig från honom, bort med kartonger och påsar och in med trivsel och kanske till och med lite ordning!

morgondagen bjuder på mys hos god vän med hennes familj hos hennes föräldrar, kanske ska dottern på 4 ta årets första bad, jag ska ta med kameran som orsak att inte göra det samma och dokumentera... =)

just nu mår jag rätt ok, jag försöker att njuta av de stunder av lugn som infinner sig, för jag vet ju att det går upp och ner... har undrat lite stilla hur deras dag sett ut, skänkt dem en tanke eller två, men sen räcker det. vår tid var då, min tid är nu.

och Märta, ditt beslut var nog klokt, jag hade inte heller fixat ett stort sällskap med midsommarens alla krav på flödande snaps, vin och öl... och bokvalet är bra, jag kunde inte släppa den, missade min hållplats på väg till jobbet tack vare den boken, och fick mig en skön promenad tillbaka! =) så ta hand om dig, klappa katten från mig!

många styrkekramar till alla idag, kanske behövs de mer än någonsin? ensamheten är extra tydlig och extra jobbig helger som den här, även om den råkar vara självvald!
så kram och godnatt, och dröm fina drömmar!!!
<3

lillablå
lör, 2010-06-26 - 08:20

måne min vän,
du vet det innerst inne, det är inget fel på dig...
djävulen på din axel är stark, och blir starkare för
varje droppe du får i dig...
var glad att din man blev besviken på dig, det visar att
han älskar dig och bryr sig... värre vore det med tystnad.
ännu en uppdatering, och du har av den blivit ännu en erfarenhet rikare...
ta hand om dig!!!

Märta
lör, 2010-06-26 - 13:08

hej lillablå

Det var skönt att sova länge och vakna i lugn och ro, ingen bakfylla, inga hårda ord, ingen oro. Jag vaknade vid 01.30-tiden i natt av att en man utanför skrek av smärta, uppröda röster, hundar som skällde. Oro, oro.... Kroppen gick upp i full beredskap igen, det tog timmar innan jag somnade om. Skön ändå att jag låg i min säng, i mitt hem, ensam och på en fredag utan att behöva fly.

Kaffe på sängen, forsatte med boken och med en spinnande katt bredvid mig. I dag är starten på ett helt nytt år utan mitt X (vi skulle ha firat två år i går). Jag har bestämt mig att det här ska bli ett helt nytt år där allt fokus ska ligga på mig själv, mitt välmående, min resa tillbaka till att bli hel igen. På något märkligt sätt, även då smärtan och sorgen kommer i vågor, känner jag att beslutet ger mig styrka, en orientering framåt igen. Motivation, vilja, kraft, åter styrfart, framåt..... ;-)

Hoppas att midsommarhelgen varit till glädje för alla här på forumet och att du får en bra dag med kameran

Kram Märta

lillablå
sön, 2010-06-27 - 10:20

Skönt att höra måne!
lite bättre idag, och ännu bättre i morgon!
unna dig lite extra gott idag, glass med jordgubbar och hallon,
eller nybakta kanelbullar, eller en stor chokladkaka... eller en
extra kopp kaffe med tillhörande god bok...
ta hand om dig!!!
Kram!!!

lillablå
sön, 2010-06-27 - 16:59

Jag gjorde det!
jag tog mig upp ur soffan och gick ut! =)
tänk att sånt som de flesta tar alldeles för självklart, att gå ut
i solen med en bok, eller gå ut med soporna, ta på sig strumporna,
eller boka tvättid, eller fixa de där sista fotona innan uppdraget är
slutfört, eller vattna blommorna kan vara så vansinnigt svårt?

men det var rätt skönt ute, faktiskt...
det värsta av allt, rätt patetiskt faktiskt, var att det som fick mig att
få ur tummen, var ett löjligt program från australien... deras version
av bonde söker fru... har varit där i ett år och pluggat, och att höra
det underbara språket och se vidderna där gav mig precis den lilla
energi som behövdes!! två timmar i solen med en bok blev det!

verkar som det har varit en tuff helg för många, på båda sidor om flaskan...
gör ont i mig när jag läser hur alla kämpar för överlevnad, inläggen bara
vibrerar av all ångest och kamp...

skulle ta fram några foton från ganska exakt ett år sen, när jag träffade
lilla tösen från igår, på samma ställe vid samma badvik... och i mappen
märkt med tösens namn låg tyvärr de allra första bilderna på honom...
han var solbränd, typ 20 kg lättare, lugn och glad och lycklig, och en
spegel på hur jag mådde då... lycklig och full av tillförsikt... trodde verkligen
att vi hade en framtid ihop då... trots att vi inte ens pussats! ack så fel jag
hade! vi skulle firat ett år om tre dagar...

märta, du är så klok och så underbar, jag hoppas verkligen att du får ett
fantastiskt och lugnt år med fokus på dig själv och de dina... skulle så
gärna göra en tur runt om i landet och hälsa på er alla, och tacka er med
en riktig kram!!!

mina tankar leker spökboll i huvudet, de hoppar upp och ner och springer
hit och dit och duckar febrilt för att inte bli träffade... märks visst på inlägget,
jag bara hoppar från det ena till det andra... så det får vara nog för den här
gången, jag har en känsla av att jag återkommer!!!

kärlek och värme till er alla!!!
/kristin

saga
tis, 2010-06-29 - 18:17

Lillablå, Märta å alla ni andra! Tack för allt ni skriver och delar med er av!
Känner så väl igen mig i er, om hoppet, kärleken, lögnerna och vissheten om alkoholen som smygit sig på mer och mer. Dessa lögner som knager hål på en. Hoppet och önskan om att han ska använda sin kraft och vilja att tillfriskna. Maktlösheten mot alkoholen... För ett år sedan var även jag nykär i denna fantastiska man och tänkte - å nu är det äntligen min tur efter alla år som singel... Men en efter en har lögnens svarta stenar plumsat ner i kärlekens ocean. Den börjar bli grund nu. Släpper taget mer och mer, lite i sänder... Verkar inte helt redo att lämna än. Hoppas fortfarande att han ska vilja bli nykter... Tur att vi inte har flyttat ihop... Skönt att jag har min egen ekonomi - det är väl inte så man ska tänka om kärleken? Sorg i hjärtat!

Märta
lör, 2010-07-03 - 12:47

Hej Saga

Nej, så ska det inte vara. Du och jag och alla andra vet innerst inne hur vi vill att kärleken ska innehålla. Tryggheten och tilliten är grundpelarna, utan dessa finns absolut ingenting att bygga på. Det gäller att orka stå på sig, att bejaka det trots att det är så svårt. Jag klarade inte av det, jag gick in i ett nedbrytande medberoende som knäckte mig till slut. Vi bodde inte ihop, vi har inga gemensamma barn. Jag kunde ha gått när som helst men gjorde det inte, jag lyssnade inte på min kropp, på alla varningssignaler. Jag lurade mig själv länge länge. Jag håller alla tummar för dig att du finner kraften i dig.

Kram Märta

Märta
lör, 2010-07-03 - 12:52

lillablå

Hej, hur har du det? Det var längesen nu. Jag har åter börjat med långa morgonpromenader med min goa vän och hennes ljuvliga lilla hund (en lurvig dvärgsnauscher). Nu när det är varmt är vi uppe redan vid 07.00-tiden, och sen blir det frukost vid 09.00. Hela dagen blir bra när den börjar bra.

Det går fortfarande upp och ner, men dipparna är inte lika djupa längre, inte lika ofta och inte lika långa. Det känns som att jag har nått ytan igen. Jag är fortfarande trött, behöver sova mycket, är skör för motgångar, har en kropp som (över)reagerar på mycket. Men jag börjar uppskatta mig själv mer och mer, känner mig starkare för var dag som går. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna så mer men så men det så är det.

Kram Märta :-)

lillablå
sön, 2010-07-04 - 19:58

Hej Märta!
Jodå, jag överlever! Sen jag fick hem en soffa känns faktiskt livet lite lättare... Soffan kanske representerar ett hem, eller också är jag bara lycklig över förändringen: inte ligga i sängen och stirra i taket, utan numer i soffan och stirra i väggen! Näe, så illa är det inte!

Har jobbat i helgen, och hälsat på mormor, och plockat fläder och gjort min allra första sats flädersaft någonsin! Är ledig måndag och tisdag och ska försöka aktivera mig och göra måbra-saker, typ träna, göra rabarbersaft (japp, försöker vara lite huslig och pysslig....) och åka ut till havet och kanske få några fräknar... vi får se hur det går, funkar det inte så funkar det inte!

Hoppas att du haft en underbar helg med vänner och värme!
stora kramar!

Märta
mån, 2010-07-05 - 13:37

Härligt att höra lillablå. Min dotter gjorde om min hall för ett par veckor sedan, det blev frid i bostaden i gen. Bara mitt, bara börja om på nytt, så himla härligt.
Helgen har innehållit ups-and-downs, precis som väntat. Underbara morgonpromenader, sol på hela kroppen, god mat och vila. Ett steg framåt, en dag i taget. Vi fixar det här ska du se. Ha det underbart i solen vid havet. Jag avundas dig ska du veta ;-)

Kram Märta

pyssel
ons, 2010-07-07 - 11:08

Lilla blå 13 juni 2010 "ska ut och njuta av min ensamhet idag... en filt, en bok, och en stor kaffe och jag SKA njuta... "

Kom ihåg att det är skillnad på att vara ENSAM och att vara SJÄLV! Som jag förstå har du vänliga och varma personer som stöttar dig. Du är inte ensam! Ordet kan förminska dig...använd ordet SJÄLV istället. (Det hjälper mig iallafall) "Idag väljer jag att umgås med mig själv, men jag är inte ensam. Jag har massor med fina vänner!"

Var trygg och stark i det beslut du tagit. Du är stark!

pyssel
ons, 2010-07-07 - 11:24

Lilla blå. Tro honom inte när T säger att han älskar dig. Att säga att man älskar någon är inte en quick-fix. Kärlek till någon visar man med handlingar. Att förminska någon gör man inte om man älskar en person. Du skriver att han är mysig ibland och att ni ibland har fina dagar/kvällar. Varför nöja sig med att det är bra ibland, men att det allt som oftast är klumpen i halsgropen/magen som ger sig till känna. Han älskar makten han har över dig mer än han älskar dig som person, annars skulle han aldrig kunna skada dig som han gjort. (Jag vet att det är svårt att höra, men det är ju oftast så det ligger till…)

Det är bra att du gått innan det är för sent! Tänk, på 8 månader hann T göra dig så illa. Om du går tillbaka, hur kommer de närmsta 8 åren se ut?!? Jag vill inte ens tänka på det!

Till er alla! Läs Mia Törnbloms böcker och jobba med er självkänsla!!! Det har hjälpt mig oerhört mycket! Idag vet jag att jag är fantastisk för att jag är jag, inte för vad jag presterar! "Jag-är-bra-boken" är ett bra verktyg att ta till hjälp för att åskådliggöra det som har varit bra under dagen. Ofta hamnar vi i en spiral där bara negativa saker lyfts fram.

Ni är fantastiska, smarta och helt underbara människor! Glöm inte det!!!!!

pyssel
tors, 2010-07-08 - 10:59

Lillablå

Läs gärna självbiografin "Så dumt!" också. Gärna först, då förstår man mer hur hon tänkt med sitt program för att stärka självkänslan. Att läsa boken gav mig en positiv kick. Jag tänkte "om hon haft det så jälvigt och lyckats då kommer jag också göra det, garanterat!" Rekommenderas!

Kram