Är så himla rädd :(

Har social fobi och hypokondri och depression och alkohol hjälper mig verkligen att våga mer och att vara mindre rädd för ”fel” i kroppen, men det har blivit för mycket nu och jag vill så gärna förändra min konsumtion. Är så himla rädd för att bli fysiskt sjuk av alkoholen. Känner aldrig ett sug efter alkohol, tycker inte ens att det är gott, så jag vet inte hur jag kunde hamna här :(

Började dricka alkohol när jag var 24 och är 33 nu. I början hade jag nog en normal konsumtion, så det är först de senaste åren som det har blivit helt fel. Jag känner mig uttråkad utan alkohol, och blyg, rädd och tråkig. Men jag kan liksom inte ta ett glas vin och känna mig nöjd, för efter ett glas vin eller nån klunk öl så kommer ett ”sug” och jag vill ha mer. Detta sker bara när jag är ensam. Om jag är med familj och släkt så är jag den som dricker minst, om ens alls, så ingen kan nog ens föreställa sig att jag skulle ha något problem över huvud taget. Och jag vill heller inte att de ska veta, känns skamfullt.

Inte ens min läkare skulle tro detta om mig. Han sa till och med att jag inte behövde fylla i formuläret för alkoholvanor eftersom "du skulle ju svara 0 eller lite på alla frågor". När han skulle skriva ut antidepressiv medicin till mig sa jag att jag inte vågade börja med den eftersom jag var rädd att alkohol förstört min lever och berättade hur jag drack, men sen var det inget mer med det.

Jag drack i måndags (fem st 50 cl 5% öl), tisdag (en liter 13% vin), onsdag (sex st 50 cl 5% öl) och igår. Igår drack jag nog 2,5 flaskor vin och är nu fullständigt livrädd. Förstår inte hur jag kunde dricka så mycket! Har ALDRIG druckit så mycket. Förstår inte hur jag ens kan stå upp idag. Varför är jag inte mer bakis? Är så himla rädd för att dö. Är så himla rädd att detta har skadat min lever eller bukspottkörtel, att kroppen är förstörd för alltid, att jag kommer få cancer och fettlever. Känns konstigt på höger sida högt upp i magen och får enorm ångest av det. Det är såklart levern. Ser katastrofbilder i mitt huvud om hur jag snart är på sjukhus, helt gul och får dödsdom.

Och vad gör jag när jag har ångest? Jo dricker alkohol.
Men jag vill ju inte mer nu :(
Jag vill minska min konsumtion avsevärt! Max dricka någon öl i månaden eller vid högtider. Jag vill inte dricka när jag sitter ensam hemma.

Men jag är också rädd för att min kropp ska ta skada av att sluta nu efter en sån massiv konsumtion som den här veckan. Veckan dessförinnan drack jag också några gånger. Dricker varje vecka, minst 1 gång, minst 1 flaska vin eller några öl vid varje tillfälle. Har ju druckit några gånger i veckan under lång tid. Hade 15 dagars uppehåll för precis ett år sen och det gick hur lätt som helst.

Kan det vara skadligt för mig att sluta tvärt?
Är det bättre att trappa ner? Hur lägger jag upp det?

Har läst att exempelvis bukspottkörteln reagerar först 48 timmar efter alkohol och den ångest jag känner när jag läste det är obeskrivlig. Är rädd för abstinens, för det har jag aldrig haft. Är rädd för att hjärtat bara ska stanna.
Ska jag ta MAX ett glas vin nu och mildra min ångest? Eller hälla ut resten av vinet som finns kvar sen igår och be till Gud att jag inte dör nu när som helst.

Är så himla ledsen efter att ha skrivit detta.
Kan inte sluta gråta.
Vill inte ha det såhär. Jag vill också vara ute i det fina vädret, inte sitta här och gråta och tro att levern är helt paj.
Förlåt att jag skrev så långt. Hoppas någon orkade läsa.

DetGårBättre

Varför vill du dricka en öl någon gång i månaden? När du kommit på ett bra svar där som verkligen håller så är du en bit på vägen.

Vad bra att du hittat hit?
Jag tror inte du behöver vara så orolig för din lever eller bukspottkörtel.
Levern är ju till för att ta hand om alla gifter så den är väldigt tålig.

Men på sikt om du fortsätter dricka samma mängder kan såklart skador uppstå.

Om du talar om för din läkare precis hur det ligger till med dina alkoholproblem så måste de hjälpa dig vidare.

Stå på dig och säg att du måste ha hjälp! Att du inte klarar att hantera det själv.
Vad jag förstår så bor du ensam?
Och det är bara hemma ensam du dricker?
Berätta gärna mer om du vill.

Kramar ???

DetGårBättre

Om du kan sluta tvärt... förmodligen är svaret ja där men har du druckit dagligen och ungefär samma mängder som ovan så skulle jag trappa ner. Man mår åtminstone lite bättre i helvetet under de dagarna.

Med största sannolikhet är inget skadat i din kropp. Den tål väldigt mycket. Men man kan inte misshandla den dagligen i 30 år och sen bli förvånad om den inte är i toppskick. Ångesten som du har får du försöka stå ut med. Risken är om du dricker för att minska ångest nu att du slukar allt du har hemma, eller åtminstone 2.5 flaska vin till. Sen är du på samma ruta imorgon. Det är lite som att man tittar på ett mjölkpaket i kylen och undrar om man ska dricka den eller slänga den, sen väntar man till morgondagen och så vidare till man kastar den fem dagar senare!

Flora

Tusen tack för era svar!
Det betyder otroligt mycket för mig att ni tog er tid att svara! <3

Känns skönt att ha hittat hit.

Ja, jag dricker nästan bara ensam. Går aldrig ut på krogen eller så. Inte heller festar jag eller går på middagar. Är väldigt ensam som människa. Men om jag är på fest eller middag (vilket sker otroligt sällan) brukar jag knappt dricka något alls och om tar jag ett glas vin vid ett sånt tillfälle kan jag nöja mig vid det glaset. Vet inte varför jag så ofta tappar kontrollen fullständigt när jag är ensam. Hur odisciplinerad kan en människa vara :( När jag druckit bland andra så är det dock för att bli mer social (är enormt blyg och osäker som person) så även då är det ju av fel anledning jag konsumerar alkohol.

Är som att jag hamnat i en ond cirkel, för jag självmedicinerar mig nästan med alkohol när jag får ångest. Och det i sin tur ger mig ångest… Usch :(

Jag dricker inte dagligen, men det blir nästan alltid två eller tre gånger i veckan. Och titt som tätt kommer såna här monsterveckor som den här. Begriper inte hur jag kunnat få i mig den mängden! Det här året har jag nog haft uppehåll som mest i sex dagar bara :(

Ska försöka trappa ner, exempelvis ”bara” dricka på fredag och lördag. Det har jag klarat för bara någon vecka sen och efter såna veckor känner jag mig alltid pinsamt stolt.

Än en gång tack så mycket för att ni svarade mig! <3

Dricklagom

Kör vidare på stoltheten när du klarat något. En seger i sig.

Och trappa ned, jepps. Finns massa trix att ta till om man väl "bestämmer" sig för ett glas. Håll inte handen på glaset hela tiden. Ställ undan grejerna så du måste resa dig för att fylla på. Späd ut drinken med 50/50 vatten. Bestäm dig för mat, tidigt. Ha ett extra glas vatten vid sidan om. Tanken är fördröja. För mig har det tagit udden av det värsta, inte säker på hur jag går vidare. Men det är slut med extremerna.

Jag la just upp en ny tråd om samma ämne innan jag hittade din.
Jag har exakt samma problem. Ingen skulle kunna tro att jag dricker men av en händelse hittade jag alkoholen och insåg hur den hjälpte min sociala fobi och GAD. Nu är det bara tvärtom. Drack två flaskor champagne igår, somnade kl 20 och vaknade med sån oerhörd ångest. Black out-funderingar. Kände efter i varje del av min kropp ifall jag var döende och behövde åka till akuten. Tydligen inte. Igen.
Tog min kvarting Xanor och svär över mig själv och min svaghet.
Jag vill inte leva så här.

pytte_7

Är också orolig över hälsan vad gäller levern... det är ju bara att inse att den tar stryk, så är det. Nu har jag varit nykter sedan den 1 juli men det finns hela tiden i mina tankar, det fanns speciellt mycket i tankarna när jag tog ett glas vin. Känner också ångest, typ hela tiden, det är väldigt jobbigt. Jag har ätit antidepressiva nu i ca 4 veckor och möjligen börjar det bli lite bättre nu men fy fan för livet just nu. Jag saknar också min kärlek så jävla mycket....

Hur har det gått för dig? Känner igen mig i mycket av det du skriver! Lider av hemsk hälso-ångest också och är stundtals livrädd för att mitt hjärta ska stanna? alkoholen gör det inte direkt lättare förutom i stunden.