Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Det är nu i semestertider allt ska hinnas med, och många vill visa sin lycka..Jag säger som min bror..Skit i andra, var dig själv..Du duger precis som du är..Han har en poäng..Om man omger sig med människor som vill varandra väl, så behöver man inte visa upp ytligheter eller lycka..Man bara ÄR och tycker om varandra..Vem vill du vara lim? Vad gör dig lycklig på riktigt? Mer sånt i ditt liv..Bada, sola, skratta..Varm Sommarkram från M/s Lyckad på sjön..

Dina reflektioner går som vanligt rakt in i hjärtat. Nu vet jag inte vad det var för bild du såg, men jag kan förstå känslan. Jag ser ofta bilder på sociala medier som gör mig ledsen. Kanske inte att jag känner mig bortvald, men jag blir ledsen över alla lyckliga kärnfamiljer som visar upp sitt lyckliga familjeliv medan min familj är splittrad. Vill bara berätta att du inte är ensam över att bli nere av sociala medier. Men, av vad jag kan läsa här, där man faktiskt kan släppa sin fasad och vara helt ärlig, så har du funnit en harmoni i ditt liv som jag tror är få förunnat. Hoppas du kan vara i den känslan och att du mår bättre idag.

Kram från ett land långt borta...

Dina reflektioner går som vanligt rakt in i hjärtat. Nu vet jag inte vad det var för bild du såg, men jag kan förstå känslan. Jag ser ofta bilder på sociala medier som gör mig ledsen. Kanske inte att jag känner mig bortvald, men jag blir ledsen över alla lyckliga kärnfamiljer som visar upp sitt lyckliga familjeliv medan min familj är splittrad. Vill bara berätta att du inte är ensam över att bli nere av sociala medier. Men, av vad jag kan läsa här, där man faktiskt kan släppa sin fasad och vara helt ärlig, så har du funnit en harmoni i ditt liv som jag tror är få förunnat. Hoppas du kan vara i den känslan och att du mår bättre idag.

Kram från ett land långt borta...

Lim

Tack miss lyckad och Jasmine ❤❤ ni värmde mitt hjärta oerhört med era svar. Jag kände mig liten och skör. Men det kändes så fint att läsa era omtänksamma svar. Tack!!

Imorgon är det min årsdag. Nykter 1 år och 5 månader. Räknade nyss och fick det till en månad mindre. Och löjligt nog kändes det inte så bra. För jag känner det som att jag borde vara nära 1,5 år nu. Min nästa mållinje. Eller mitt nästa delmål snarare. För jag är ju inte i mål, utan upptäcktsresan fortsätter.

Jag känner mig rätt så tillfreds. Det finns moln framför solen men det är saker jag inte orkar skriva så mkt om. Men jag kan ju skriva att jag är så tacksam åter igen över att jag är nykter med mina barn. Vad hade de haft för helgmornar egentligen om både jag och min man drack på kvällarna?

Jag har tittat på en dokumentär om alkoholism i olika former. Snacka om att man blir avskräckt. Och allra helst eftersom att två av beteendena som representerades har varit jag i olika perioder av mitt liv. Det börjar med glada skålar och slutar i ångest och tårar.

Det finns en person, som jag ser ibland där jag bor. Hon har druckit flera av de tillfällena. Det syns på henne att hon festar mkt. Och det syns att hon egentligen ser bra ut... men ansiktet ser ut sådär som jag upplever att mitt ansikte kunde se ut förr. Fast lite värre... men det kanske är pga rökning också. Utseende är inte allt och jag är absolut inte ytlig. Men när jag ser nåt jag känner igen som en följd av alkohol så kan jag inte låta bli att titta lite extra. Och tänka att om utsidan avslöjar drickandet sådär... Hur ser då insidan ut? Organen men också själen... hjärnan och hjärtat. Och de anhörigas hjärtan....

Kan en person dricka ihjäl sig även om den inte dricker varje dag? Men om den dricker för mkt varje vecka minst en gång och oftast oftare.... Och har diabetes och höga blodfetter och nära familj som haft stroke? Och röker. Påverkar alkohol så mkt att kroppen kan ge upp? Finns det nån läkare här som vet? ? Jag som enbart har kaffe som en "last" och dessutom är väldigt fysiskt aktiv kan ibland tro att min kropp ska ge upp pga stress eller liknande. Så hur kan en kropp leva med alla de faktorer jag beskrev? Kan den det hur länge som helst tror ni?

Kram på er!

Du har rätt lim..Utseendet förändras och man åldras av alkohol..Man struntar oftast i det, och märker inte så mycket förrän man slutar dricka..Annars går det bara utför om man fortsätter..Det är ju också skammen och skulden som syns på den som dricker..Jag träffade en kvinna för några år sedan som hade blivit jättefräsch, och som tidigare haft a-problem..Då berättade hon att hon slutat dricka.Vad bra gjort sa jag, du är jättesnygg sa jag..Efter ett tag började hon dricka igen..Hon dog förra året..Ett år äldre än mig..Hon blev 54 år..Så tragiskt..Lim du är en kämpe..Så duktig fast din man dricker..Hejja dig?Vi har massor av skäl att vara nyktra..Vilket skäl att vara full? Vad har alkoholen gjort för gott för våra familjer? Absolut motsatsen om du frågar mig..Bara en massa problem och oro..Skönt med 1,5 år..Bra jobbat!! Kram..

Lim

Jaa miss lyckad alkoholen ger ju enbart problem. Och vad hemskt att hon dog så ung ? pga alkoholen?

Jag kom på en grej idag. Insåg vid vilket tillfälle jag var på väg in i drickandet efter att jag varit nykter flera år förut. Kom plösligt på vad som kan ha gjort det.

Jag var mammaledig flera år och helt uppe i mina barn. Flyttade till en ny stadsdel och kände mig ganska låst och ensam sista halvåret innan barnen skulle börja förskola. Sedan kom jag in på högskolan till min stora lycka. Och där började ett nytt liv för mig. Plösligt hade jag tid för mig själv ibland och på väg hem från högskolan kunde jag köpa lite vin. Solen sken och jag var så lycklig över att jag börjat plugga. Jag drack ännu mkt sällan långt efter det här men jag tror att det startade nånting som ett par år senare blev ett beroende. Jag tycker det verkligen visar hur måttlighetsdrickande eller till och med under det kan leda till en överkonsumtion. Den där boken skriven av Allen Carr nånting... Som flera andra läst här på forumet... den beskriver ju egentligen exakt det här. Han liknar alkoholen med nektar i en blomma var det va? Och människor liknas väl vid bin som vill dricka nektar. Några sitter högt upp på kanten och riskerar inte att ramla ner medan andra är alldeles för långt ner i blomman. Men alla bin (eller vilken insekt det nu var, jag minns inte) sitter ju i blomman och kommer förr eller senare trilla ner. Jag minns inte exakt men nåt sånt stod det.

Oj alltså jag märker att jag skriver jätteotydligt och dåligt formulerat nu. Men jag är trött och jag vill få ner mitt aha-moment på pränt. Jag vill minnas att jag faktiskt var väldigt lycklig när jag inte drack förr. Men till och med oskyldigt drickande någon gång i månaden kan sluta i att man dricker alldeles för mycket.

Jag är lycklig nu över att jag inser att nu är jag där jag vill vara. Och jag riskerar inte att ramla ner i nån köttätande blomma eller att drunkna i nektar eller vad det var ?

Godnatt allihopa ❤

Jag är inte läkare, men tror att alkoholen kan bidra till att kroppen ger upp.. Men, för att alkoholen ska vara "ensam" orsak till en kollaps tror jag att man måste dricka stora mängder varje dag tills levern bryter ihop ;).

Och när det gäller måttlighetsdrickande som övergår i beroende tror jag det är ärftligt... vissa kan dricka måttligt hela livet utan att trilla dit, medan vissa andra går över gränsen. Jag vet att det finns flera i min släkt som haft problem med alkohol så jag borde ha varit mer vaksam, förstått att jag kunde "trilla dit" om jag inte var mer uppmärksam.

Hoppas att du är lycklig idag och kan njuta av solen! Ser redan fram emot ditt nästa inlägg. Många kramar!!!!

Sommarflickan2018

Heter boken av Allen Carr. Jag tycker den är super och läste den den första veckan av min nykterhet. Jag visste sen tidigare att hans sätta att skriva och argumentera talar till min logiska del av hjärnan, vilket den också gjorde. Just den där blomjämförelsen var intressant. Att ju mer man smakade ju mer ville man ha och ju längre ner i blomman kom man. Steg för steg. Och allra längst ner i blomman fanns det hur mycket nektar som helst så givetvis hamnade bina/flugorna där till slut. När de sen kände att nu fick det vara nog så var de så inkastade i nektar och deras ben satt fast och de hade ingen möjlighet att ta sig därifrån utan dog nere i blomman.

Grattis till 1 år och 5 månader. Det är väldigt bra jobbat men jag förstår om du känner dig lite snuvad på konfekten när du trodde det var 1 år och 6 månader. Men vet du vad, den dagen är snar här. Det är fantastiskt.

Kram

Lim

Ja precis sommarflickan, jag läste den för kanske två år sedan. Så därför mindes jag inte helt och hållet men på ett ungefär i alla fall. Det där med blomman fastnade. Och det var talande tycker jag.

Och Jasmine.. det är lika för mig. Visste att jag har alkoholism i släkten men trots att jag ofta tänkte på det så var det ju liksom inte förrän jag själv led av mitt drickande som jag fattade allvaret. Och alkoholnormen kan fånga in även de mest medvetna i fällan tror jag.

Jag dricker kaffe så det snart prutar ut ur öronen ??nåt vill man ju ha i solen haha. Iskaffe och vanligt kaffe ??

Kramar till er alla!

Lim

Hej allihopa i den kvävande värmen.

Här är det full fart de flesta dagar. Jobb och sedan försöka ha lite semesterkänsla. Det går bra men nu längtar jag till ledigt på riktigt. Men lite till kvar. Har nog aldrig haft såhär sen semester förr. Jag blir galen snart ? Har måndagsångest redan idag tyvärr. Men ska försöka skaka av mig den.

Vi har gjort roliga saker idag och dagen gick så fasligt fort. Längtar så mkt till ledighet när jag kommer hinna göra saker jag längtar efter. Känner mig sjukt avundsjuk på alla lediga haha.

Jag vill måla om, ut och springa och bada ute. Sova länge. Sola. Titta på filmer halva natten. Plocka blåbär. Iof gör jag mkt av detta nu med men det blir jobbigt samtidigt som jag jobbar heltid ?

Fattar ärligt talat inte hur jag ska orka jobba ännu mer. Känns som jag jobbat flera år utan ledighet nu.

Imorse tänkte jag hur det vore med en öl eller så. Men vet ni, jag orkade inte ens tänka klart tanken för jag har ju massa annat att göra än att dricka. När ska jag ha tid och ork att ens dricka en? Förr tänkte jag tvärtom. Jag ville ha öl för att tänka att jag skulle orka med allt annat. Nu är tanken på alkohol helt utmattande. Tur det för annars hade det kunnat bli massa alkohol den här perioden. Varm sommar, sen semester, trött.

Nu ska jag greja lite hemma. Fast egentligen orkar jag inte. Det är så vansinnigt varmt här inne.

Kram på er!

Ler

Lim .. tittar in o säger Hej , vad duktig du är som kämpar o jobbar i värmen .. Och den som spar han har ..Du har din härliga ledighet kvar ? Vilken sommar vi har fått .. skönt att ta vara på den och inte vara lullig eller bakis .. Stor kram till dig ?

Lim

God morgon ?

Tack Ler för uppmuntran ❤ och ja visst är sommaren underbar. Och som du skriver, att uppleva den utan att vara bakis eller berusad ??? kram till dig med!

Jag vaknade 5.15 idag. Helt för tidigt för min smak. Drack ett glas äppeljuice när jag klev upp. Och jag fick en sån flashback. När jag drack förr kunde jag bara dricka apelsinjuice på morgonen om jag vaknade bakis. Det var min värsta stund. Att vakna i ett sånt läge där jag inte kunde dricka vatten utan att må illa. Såna här detaljer och minnesbilder gör mig såååå tacksam över att jag aldrig nånsin är bakis längre. Aldrig. Jag behöver aldrig stå vid kylskåpet och hoppas det finns apelsinjuice. Tack gode Gud.

Minns en morgon när jag var bakis och hittade päronfestis i kylskåpet. Och hur en sån liten egentligen inte räckte för att släcka törsten. Men jag kunde bara dricka den för vatten gick inte. Usch, det var en mardröm att vakna sån där. Inte konstigt jag kände att jag behövde sluta dricka alkohol helt och hållet.

Ha en fin dag allihop. Nu ska jag iväg och jobba strax.

Kramar!

Lim

Det blev visst inte jobb idag. Väckte barnen och en av dem hade feber. Så nu ligger jag i sängen bredvid mina sovande skatter och dricker en till kopp kaffe. Katten bäddar och spinner intill mig. Det knakar i sovrummet. Älskar det ljudet för det låter som att det skulle vara små tomtar på taket som grejar här hemma. Kanske en liten familj ?

Min man har åkt till jobbet. Han hade alldeles röda ögon. Han drack i förrgår med grannarna till sent in på natten. Jag deltog inte men hörde alla därute.

Igår på kvällen var det festligheter ute igen. Jag stängde in mig på toaletten och grät en stund. Jag orkar inte se folk som har bjudit min man på sprit kvällen innan. Hade de inte gjort det så hade lördagkvällen varit en familjekväll utan alkohol. Vi började grilla själva och mitt i det hamnade min man hos grannarna. Jag blev ensam. Gick in och tittade på serier på hbo. De förstörde kvällen helt. Och sedan ska jag se dem på dagarna och vara glad och trevlig. Jag orkar inte riktigt. Orkar inte med allas lättja.

Han var så bakis igår. Jag tog barnen och åkte och badade. Vi hade en helt underbar dag. Alltså jag njöt varje sekund. Min man låg hemma och sov.

Tänkte på det igår också. När man lever och levt som anhörig till nån som dricker för mkt eller på ett destruktivt sätt... då är det faktiskt ett trauma inom en som då och då väcks till liv. Man kan liksom inte se på alla drickande sällskap på baksidorna utan att må dåligt. Det handlar inte om att acceptera att andra vill dricka och tycka det är okej trots att man själv är nykterist. Det är nåt djupare som finns inom en som faktiskt gör ont på allvar.

Jag gick med soporna igår ganska sent. Passerar alltid flera baksidor till radhus då och det är i princip alltid folk som dricker där på sommaren (särskilt denna?? Pga värmen?). Ett barn sprang runt och jag hörde ljudet av en ölburk öppnas (avskyr det ljudet). Jag kände då att helvete alltså. Jag orkar inte. Jag orkar inte respektera och acceptera att det dricks såhär. Jag vägrar tänka att alla dricker måttligt och kan hantera det för det är lögn. Det räcker att passera 15 baksidor en söndagkväll på semestern så ser man direkt att alla har alkoholproblem. Varenda en som sitter där och dricker.

Jag kan nästan lova att denna varma sommar som är underbar för många, inklusive mig, kommer att ha skapat många trauman hos både barn och vuxna. I spåren av sommaren 2018 kan jag garantera att "nya" alkoholister har skapats. Förhoppningsvis har ännu fler nykterister skapats. Men jag är helt säker på att det kommer finnas ett gäng som även i höst forsätter dricka som om det inte fanns en morgondag. För det är så de gör nu i värmen på altanen. Måttligt eller ej. Alkoholen vet vad den gör...

Vi som inte dricker har redan ett försprång. Varelse vi varit nyktra en vecka eller ett år. Vi är redan på rätt sida av vägen. Vi har tur! Vi missar ingenting. Det är de som dricker som missar nåt. Igår till exempel undrar jag om mina barn var de enda på hela vår gård som fick åka och bada. Och jag var den enda vuxna som fick bada. Resten hade förbrukat söndagen redan på lördagen. Inte barnen då men det hade ju föräldrarna gjort åt dem kvällen innan ??

En sak som är positiv för mig nu egentligen är ju att jag ens har möjlighet att tänka på andras drickande. Det handlar inte så mkt om min egen kamp längre. Jag är i land och jag är nykter och kommer att fortsätta så. Så på det viset är det ju faktiskt fantastiskt att jag kan bry mig om andra såhär. Förut när det handlade om mig var ju ångesten och paniken verkligen i mitt bröst hela tiden. Nu kommer den av andras drickande ibland istället och det är förstås inte roligt. Men den är ändå utanför mig.

Det är jag tacksam för.

Jag är tacksam för den fina söndagen vi hade igår. Utan min nykterhet hade den inte blivit så underbar.

Sommarflickan2018

Jag vaknade också tidigt idag och ligger sen en timme tillbaka i sängen med datorn och en stor kopp kaffe och läser och skriver på forumet. Jag är sjukskriven (iaf veckan ut) så jag ska verkligen passa på att åka till havet, havet och solen ger mig så otroligt mycket energi och jag är så glad över att det blev en solig sommar (även om jag samtidigt har dåligt samvete för att halva Sverige brinner. Kan det inte ösregna på nätterna eller iaf en dag i veckan?

Nu när jag är nykter så ser jag alkohol överallt, ser och hör hur ljudnivåerna höjs på uteplatserna runt omkring mig. Så skönt att jag inte är en av dem.

Förstår att det måste kännas som en stor besvikelse när din man går över till grannarna för att dricka, han påverkar ju inte bara sig själv utan er som familj. Samtidigt så är han där vi har varit och förhoppningsvis trillar poletten ner en dag. Grannarna må bjuda på sprit, det är ju så samhället ser ut, det är så man umgås men det är din mans val att dricka. Har de samma problem eller vet de att din man dricker för mycket?

Jag tycker i alla fall att du är stark och jag tror att dina barn mår så bra av att ha en stark och nykter mamma som hittar på roliga saker med dem. Det är något att ta fasta på och som de kommer vara så tacksamma för i framtiden, och även du.

Kram på dig mitt uppe i VAB:et.

Anxiete

I lördags kväll var jag ute och gick med hundarna. På vägen mötte jag ett par , de kom cyklande med varsin ölburk i handen. I barnsadeln på mammans cykel satt ett litet barn , 3 år max, jag blev så ledsen!! Inte säkert de har några problem, inte säkert de drack mer än en öl men...... kan man inte ut och cykla utan en ölburk i handen när man har barn med sej då är det ett problem! Samma på lekplatsen utanför vårt hus, nu på sommaren ser man dagligen någon, mest pappor, som har en ölburk i handen. Mammorna då? Inte så ofta , de är upptagna av sina mobiler istället. Barnen då? Tja, de påkallar uppmärksamhet allt vad de orkar....

Det gick som vanligt rakt in i hjärtat och jag inser att det där har varit jag... En mamma som sitter och dricker med grannarna medan barnen leker själva. Och det har hänt att jag inte orkat göra något speciellt med barnen dagen efter (ytterst sällan, men det har hänt). På min helt nyktra semester sa mitt äldsta barn att hen kommer ihåg att jag har varit full efter en del fester och att hen ibland var orolig inför en fest, orolig för att jag skulle dricka för mycket. Så sorgligt. Nu hände det ytterst sällan, men tänk de barn som upplever det varje helg (eller kanske flera gånger i veckan), en oro för att föräldrarna ska dricka för mycket. Så sorgligt....

Du är så stark som orkar leva ditt nyktra liv trots alla runt omkring dig som dricker. Jag är inte där ännu och jag skulle ha känt mig så bottenlöst ensam där inne när de andra satt utanför och drack. Jag är inte lika stark som du, men jag jobbar på det. För jag förstår att vinsterna är enorma, att alkoholen förstör så mycket som är fint. Många kramar och kärlek till dig!!!

Lim

Sommarflickan... nej jag tror inte de har alkoholproblem egentligen. Eller möjligtvis en av dem. Han har alltid massa sprit redo och tycker om att både dricka själv och supa ner andra. Då och då i förrgår ropade han på mig att ta in min man. Som att det var roligt att han var full och nu skulle frun få ordna upp det. Som en löjlig jävla fars. Nej tack sa jag. Och tänkte för mig själv att de kunde få behålla honom. Ja det är helt min mans egna val att gå dit och dricka. Avskyr honom för det. Att han väljer bort mitt umgänge så fullkomligt till förmån för alkohol och den säregna gemenskap den ger. Sedan blir det bara så att grannarna påminner mig om det när jag ser dem. Å jag håller med om att det är skönt att sommaren är så härlig (förutom bränderna givetvis... så hemskt). Men det gör allt lättare. Förra sommaren var min första nyktra sommar och den var rätt så regnig. Jag hade hoppats på mkt sol så att jag skulle kunna njuta av den istället. Men jag klarade det ändå tack och lov.

Anxiete jag kan se det framför mig. Det du beskriver. Hoppas de drack en öl bara men antaligen inte?

Jasmine, du är visst stark. Tro inget annat. Sedan går det olika bra eller lätt ibland. Men nog är du stark alltid! Du måste tro på dig själv ❤? Jag tänkte på mig själv som en vargmamma när jag tog beslutet. Jag ska vara lika naturligt fri från gift som ett rovdjur. Lika beskyddande mot mina barn. Lika klok och stark som en varg. Kanske låter löjligt men jag fick massa kraft av det. Som att det hjälpte mig att ta fram min urkraft. En varg med överlevnadsinstinkt behöver inte alkohol. Och eftersom att jag är varghona behöver inte jag det heller ? haha smart va?? Jag kände mig ensam i lördags men jag inser ju att alkoholen bidrog till det och jag vill ju inte ha med nåt sånt att göra. Men jag var rätt så ledsen. Men inte idag. Allt passerar.

Tack alla för era svar ❤❤❤

Ler

Lim .. Blir ledsen av dina rader ...så hemskt vad A gör mot oss och våra familjer .. och oskyldiga barn .. Kram kram kram till dig ❤️

Lim

Massa kramar till dig Ler ❤ ja det är sorgligt vad det gör.

Min man sa till mig häromdagen att han skulle vilja ta en paus från alkohol i ett år eller två (det har han gjort förut tro det eller ej... Och då var smällen HÅRD för mig när han började igen. Jag hade inte druckit på 3 år nästan då).

Det kändes skönt att höra att han faktiskt nånstans inombords känner att han behöver ändra på drickandet. Han sa att han tycker att jag är så duktig och att det är så bra för mig att jag inte dricker. Då pratade vi om hur hjärnan förändras av alkohol och om alkoholsug och att jag inte har det alls längre. Jag vågade inte prata för mkt. Men lite iaf om hur skönt det känns.

Törs inte tro nåt så jag hänger inte upp för mkt hopp på det. Men det var ändå skönt att höra honom uttala en önskan om att vara där jag är.

Men den enda jag kan styra helt och hållet är mig själv. Och jag är där jag är. Och det är här jag vill vara.

Däremot har jag börjat känna att jag nog dricker lite för mycket kaffe. Jag älskar kaffe och ritualen kring att sätta på kaffebryggaren. Men det blir ibland för mycket. Så de senaste dagarna har jag dragit ner lite på det... mest pga. Värmen som gör att kaffe känns lite för varmt ? men jag upplever en lättnad i kroppen när jag dricker en eller två koppar färre än vanligt. Jag skulle aldrig nånsin sluta dricka kaffe dock men man behöver ju inte dricka det så ofta att man får ont i magen ? idag har jag druckit tre mindre koppar totalt och det känns lagom. Kanske två vore ännu bättre. Jag har druckit säkert 6 koppar om dagen annars den senaste tiden. Vid poolen, med en bok på altanen osv har det blivit massor. Aj jag får magkatarr bara av tanken på kaffe nu ? men som sagt... tänker inte sluta med det. Det skulle lämna ett stort hål i mitt liv ?

Imorgon ska jag åka bort över helgen. Bara jag. Det är väldigt ovant. Om detta vore för 1,5 år sedan eller lite mer så hade det nog varit en del vin inblandat i resan. Och dålig sömn och lite illamående. Men nu kommer jag bara få massa ny energi ❤ tror rentav jag ska se till att ta en springtur på söndag morgon!

Jag älskar att vara nykter på sommaren. Det är så skönt att vara i sin bästa mentala och fysiska form under den här tiden på året. Jag behöver inte tänka att "i höst efter semestern ska jag ändra på det här och det här"..... Jag har redan ändrat på det som verkligen behövde ändras. Och goda vanor är lätta att anamma när jag inte dricker. Allt är lättare.

Kram till er alla!

När du åker bort..Ta hand om dig och njut..Du är verkligen värd att ha härlig egentid..Jag njuter också av sommaren. Vet att det är synd om många i värmen..Men naturens makter och vädret får vi bara acceptera, och göra det bästa av..Jag har en underbar sjö på gångavstånd..Ingen annan har hittat dit, finns ingen bilväg..Sjön har blivit till från ett grustag. Universum har hört min bön om en sjö..Fast den har ju funnits en massa år utan att just jag kände till den..Tog bilder i det kristallklara vattnet..Folk undrar var jag är? Hemma säger jag..Alla är lika förundrade över sjön..Visste ju inte att den fanns när jag köpte huset..Hoppas du lim och familjen tar tillvara sommaren på bästa sätt..Kram