Har under det senaste två åren känt att jag dricker för mycket. Två tre glas varje kväll i princip. På helgerna mer. Sitter kvar uppe när familjen gått och lagt sig, kollar tv och dricker vin. Skönt avslappnande, ” mysigt” har jag intalat mig själv. Någon kväll då jag inte druckit har kvällen känts ”tom” och tråkig. Mina föräldrar påtalade för något år sedan att jag tål mycket alkohol utan att bli påverkad.. Har mest druckit i min ensamhet, sambon reser mycket vilket ger mig tillfällen, ”bara ett glas”... Som blir två, tre och till sist”det där lilla är inget att spara på”. I kombination med drickandet kommer chips och annat onyttigt. Är inte överviktig men vill gå ner några kilon, ingen bra kombo direkt...Men då kan man ju kräkas upp maten och dricka ännu mer...
Nu i juni tröttnade jag på mig, A, och min vikt. Kontaktade vårdcentralen och fick Campral utskrivet samt tid till terapeut i aug. Campralen funkade fint i början, men sen gick det att dricka på som vanligt trots att jag tagit dem. Och började sluta ta dem för att kunna dricka, suck. Har druckit vin, vin och vin fram till 3 dagar sedan. Läste då sommarflickans hela tråd och kände att jag också ville ha 25 dagar. Är nu på dag 3... Och det känns bra. Sover dock lätt, vaknar flera gånger på natten och konstigt ( vet inte om det har med A att göra men) är väldigt sugen på sex, helknäppt. Har undvikit närheten förut, för att min sambo inte ska känna lukten av A, kanske är det det, vad vet jag?
Cyklade med min son igårkväll, ganska sent, i vanliga fall hade jag ju inte orkat efrsom jag vid det laget skulle ha druckit, kändes jättebra!
Väldigt rörigt skrivit, ville bara börja sortera mina tankar.
Än en gång, TACK Sommarflickan för att du fick mig hit!!!