Jag har försökt i flera år att sluta dricka alkohol. Nu är jag sjukt trött på att vara full, bakfull, trött, vimsig, sur, äcklad mm.

Nu har jag sagt till familjen att jag vill hålla mig nykter eftersom alkoholen blivit ett problem.

Jag har bett om stöd när jag börjar svaja. Jag vill stå ut första 2 veckorna.

Vid middagar och bjudningar kommer jag vara ärlig och säga att jag inte vill dricka mer eftersom det blivit destruktivt.

Jag vill vara nykter.

Kära JoYo❤️ Fy fan rent ut sagt, jag känner din ångest ända hit just för att den är alltför välbekant.... Vad är det vi gör mot oss själva? Visst, det drabbar även de i vår omgivning och det är ju också där den värsta ångesten kommer ifrån. Om vi var helt ensamma och vår fylla enbart drabbade oss själva undrar jag om ångesten blivit så stark. Som du vet lever jag också med en man som dricker. Det är svårt och de perioder min nykterhet varit som lättast är när jag psykiskt distanserat mig själv ifrån honom. Men följden av det är inte rolig.. Att känna förakt och avsmak för den man lever med är knappast något att rekommendera. Vad säger din man om det hela? Ser han problemet eller gör han som min, sticker huvudet i sanden och vägrar släppa taget om sin snuttefilt?
Fortsätt skriv här, jag kan inte berätta för dig hur du ska göra men jag och många andra finns här och vi förstår. Ibland räcker det en lång bit på väg❤️❤️??‍♀️

Jag har sån ångest och självförakt nu. Har förstört en relation till en släkting. Egentligen ville ja ändå bli av med personen, men inte såhär. Nu är det ju jag som betett mig illa så personen blockerat mig totalt. Jag vill bara bli av med ångesten och alkoholproblemet. Har lyssnat på hypnoser, mediterat ock tränat men alkoholen trycker sig in i mitt liv. Hur kan jag vara så egoistisk att jag inte sätter mina barn främst? De mår inte bra av en alkoholiserad mamma. Jag är så rädd för alkoholismen. Funderar på om det kan hjälpa att erkänna för folk. Säg att jag är alkoholist. Men det innebär att jag inte kan dricka mer alls. Varför vill jag ens det? Jag vill ju inte? Åh, jag vill vara stark i det här nu. Jag vill vara nykter.
Min man tycker att jag borde sluta dricka eftersom jag blir så påverkad på alla vidriga sätt. Men han tycks inte fatta att själv ha nolltolerans.
Jag har sån ångest som bara alkohol får bort men jag måste stå ut med den nu. Imorgon mår jag kanske bättre.
?

Vad du verkar ha det jobbigt just nu. Denna skitalkohol som bara vill förstöra och förgöra. Låter som du nått en gräns. Förhoppningsvis kan du använda detta som en trigger och start. All lycka!

Nu måste och vill jag det här. Önskar jag vågade skrika ut mitt beslut i sociala medier för att alla ska veta och då måste jag hålla det. Jag vill inte ha några fallluckor, risker.
Nu måste jag ta tag i det här!

Fy, vad jobbigt du har det. Hur vill du gå vidare? Läser tillbaka lite om när du tog ETT glas och genast letade efter mer. Hög igen känning på den. Har man tur blir huset städat på köpet efter jakten på någon flaskgömma. Nej, det bästa är förstås att inte ta det första glaset. Det vet vi och ändå är det så svårt.

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Hoppas i alla fall att det löser sig och att du får lite medvind snart. Det är fu värd. Även om man har ett eget ansvar och kämpar som en tok, behöver man lite flyt ibland. ♡

Flickansom

JoYo

Kämpa på <3
Jag gjorde dylikt häromdagen.
Satt full och skrev elaka saker till ett syskon och dennes sambo.
Inte elaka i sig, men skrev bland annat att jag får magont av att umgås med dom och allt sånt.
Inatt skrev jag elaka saker till en kompis angående hans syster.. seriöst.. -.-
Jag vill inte trådkapa, men vill bara berätta att jag förstår känslan när man vaknar och märker av detta! <3

Och sociala medier är nog det värsta som finns under en sådan fylla.
Jag är så glad över att jag inte skriker ut saker och ting där mer.
Hur har det gått för dig? <3
Ska vi kämpa tillsammans? <3

Sökt hjälp. Fått Antabus och Naltrxon. Inte druckit på ca 2 veckor.
Även tidigare haft panikångest som kunnat drickas bort tillfälligt. Känner mig nu ”hyprig” och det kryper i kroppen.
Längtar efter att få må bra.
Behöver i alla fall inte vakna bakis så det är ju en liten tröst.
Skulle dock nångång vilja ha känslan av att må riktigt bra och känna genuin glädje.
Nåja...en dag i taget.
Vad gör ni om dagarna för att motverka rastlöshet och ångest?

Tack för era kommentarer!
”Flickansom” - tack för ditt svar! jag kämpar gärna ihop här! Jag har ännu inte läst din tråd men välkommen att hoppa in här! ?

”Litenpåjorden” - tack för att du delar med dig. Och grattis till din nykterhet! Härligt! Jag hoppas att du får må bra snart! Utan alkohol och utan mediciner!
Det här är en lång resa! Det tog lång tid att bli alkoholist. Nu ska vi tillbaka!

Idag är jag insiktsfull. Jag är nykter! En lördag! Jag var nykter igår också! En fredag!

Känns sjukt bra! Suget är där. Men jag kör en strategi: så fort hjärnan börjar argumentera ”jomen ett glas vin..” så svarar jag snabbt ”NEJ” och tänker på nåt annat. Låter helt galet men jag måste testa denna egna KBT. Jag byter ut tanken till nåt annat och hoppas att det till slut sker automatiskt. Snacka om desperat. Jag måste skratta åt mig själv!

Jag kan även tipsa om en ny bok jag läser: ”Friska fåglar flyger”.

Kämpa!?

Inte alls galet tänkt? Har faktiskt frågat en av mina föreläsare, KBT kan man lyckas med på egen hand. Programmera om hjärnan ”bara”, det går! Fortsätt med dina NEJ, det kommer funka! Många kramar?❤️??‍♀️

Så härligt med dina svar Amanda! Tack för din pepp! ?? Då kör jag på med ”nej”. Hur går det för din del?
Det är såå skönt att det är söndag och jag slipper alkohol pressen! Helgerna är värst!
Nu ska jag ut och jogga en sväng!

Knaskatten igen

Känner igen mig så mycket i det där ”nu har jag bestämt mig!” och peppen och motivationen som följer - och sedan trillar man tillbaka ner i hålet igen.
Jag vill så gärna tro att det är annorlunda den här gången. Är tillbaka här för femtielfte gången (känns det som) sedan jag hittade hit (under namnet Knaskatten) förra året. Har blivit så otroligt mycket mer medveten om att jag har ett problem och att jag inte är så annorlunda än alla andra här inne. Jag behöver vara nykter, punkt slut. Dag 1 idag, en smula bakis men väldigt peppad.
Duktig du är som lyckas stå emot när din man vill få dig på andra tankar. Så otroligt svårt! Det visar bara att du är stark och att du har det i dig att komma ur alkoholens grepp. Ser fram emot att följa dig.

Hej Knaskatten!
Tack för din kommentar!
Det där med att vara så jävla taggad inför nykterheten för att sen falla. Den känslan triggas jag inte av mer. Jag är sjukt sugen på vin just nu. Men tänker ”nej, inte just nu. Vem vet, kanske faller jag imorgon, men just nu är det NEJ.” Jag har varit som förälskad i den nya nykterheten när jag slutat tidigare, men som en kick-sökare vet jag att det inte håller. Måste ha nya kickar. Eller försöka leva i nuet och vara lugn i det.
När jag inte dricker letar jag dopaminkickar varvat med att komma på mig i sökandet och istället vara i känslan.
Känns som att jag vill hoppa ur min kropp och springa fort och långt. Så känns abstinensen just nu. Jag dricker cola light, äter lakrits och joggar, läser, tänker hysteriskt snabba tankar. Försöker sysselsätta mig men är rastlös, timmarna står stilla. Jag har supit bort de senaste åren! Varenda ledig lucka har hastigt gått förbi i min alkoholdimma. Det är en härlig känsla att verkligen SE och uppleva allt nykter. Trots det jävla suget (förlåt men jag måste svära ur mig). Igår kväll tänkte jag, ”jaha, är det såhär en lördag kväll hemma är, ena sonen spelar spel med kompis, andra pysslar med sin hobby och tredje stackars minstingen leker med dockor.” Jag har bara existerat kring dem? Nu gick jag istället in till sonen och berättade ärligt och nyktert att jag är stolt över hans fotbollsspelande, tittade på dottern som lekte och fanns till hands för min familj. Vad har jag annars gjort? Gömt mig vid disken eller i telefonen eller tvätten för att ingen ska känna hur jag stinker och beter mig vingligt.
Det är underbart att uppleva varenda sekund nykter. Jag har som många alkolholister så överväldigande känslor som väller fram både svart och vitt och till slut så mycket att jag måste dricka. Så hur håller man de där känslorna i balans? Joggar, mediterar, fortsätter säga ”NEJ” till tankarna på A. Fortsätter kämpa med er som förstår! Tack till er!??

Tack för ditt inlägg- det är precis så där det är att vara beroende av alkohol.... Tänk vad mycket vi kommer att uppleva nu när vi kliver ut ur dimman?

Knaskatten igen

Det är precis så jag har varit. Som nyförälskad i nykterheten (som sen varar kort). Är också en kicksökare och din kommentar är en ögonöppnare. Jag får inte se nykterheten som nästa kick, för då går den över.
Tack!

Igår hade familjen en heldag tillsammans. Vi umgicks ute, spelade spel och åt gott. Vi föräldrar var helt nyktra, ingen öl till lunch, inget vin på eftermiddagen eller till middagen, sen kväll tillsammans med bubbligt vatten och mysigt snack.
Jag var så stolt över den här egentligen helt normala företeelse. Jag hade sån lust att påpeka för barnen ”ser ni att vi är helt normala”!! Såklart sa vi inget! Men det är oslagbart att vakna (imorse) efter en sån kväll. Idag är jag ännu nykter! Och så glad! Men ska inte bli förälskad i nykterheten. Nejnej, fyller livet med annat. Alkohol är väl en onormal bisak? Intalar mig det.

Jag räknar inte hur många dagar men är nykter än. Orkar inte bli besviken. Bättre att hålla mig i nykterheten än pressen med antal dagar. Just nu. Kanske jag blir så stabil att jag vågar. Är ännu nykter. Såååå sugen på vin. Men tog en bit choklad istället. Kände knappt smaken, tryckte ned den. Så som jag brukar hälla i mig vin. Snabbt! Snabb tröst? Som en napp. In i munnen, inte gråta.
Jag tycker att världen är enormt vacker ur nyktra ögon sedd. Jag har alltid trott att den var så vacker tack vare vinets förstärkande (förvridande) effekt av känslor. Men idag har jag upplevt naturen nykter och närvarande. Det är supercool att vara nykter! Synd bara att suget jävlas med humöret emellanåt. Måste se till att inte vara hungrig eller törstig. Annars blir jag lätt lurad att tro att min kropp behöver alkohol. Jag behöver inte alkohol. Jag behöver balans, äta, sova, njuta, träna, arbeta, vila, lida, njuta...etc. Balans - surfa på känslovågorna.