Ja, jag är tillbaka här igen. Lägger mig platt nu, inga krusiduller. Jag kan inte dricka alkohol. Och jag ska inte dricka alkohol. Jag ska göra allt jag kan för att klara det här.

nydag2018

Tog lång tid innan jag sökte hjälp, tänkte som du när jag var nykter, att jag inte behövde hjälp. Jag valde att söka hjälp när jag var onykter. Gick på alkoholmottagning och antabus ett tag men drack då och då ändå. Slutade sedan att gå till mottagningen och drack vid ett fåtal tillfällen till efter det men har nu varit nykter ett par månader. Att söka hjälp tycker jag absolut att du ska göra, mitt tips är beroendemottagning där du kan träffa läkare och få hjälp genom bland annat medicinering och samtal. Att du går dit innebär inte att du automatiskt kommer att sluta dricka, och det är förmodligen ingenting som dom förväntar sig heller. Dom är erfarna och vet hur sjukdomen funkar, du kommer att få stöd att sluta, men det är ingen som kommer att tycka att du är dålig om du hamnar i återfall. Viktigt att veta.
Dessutom så verkar du ha stöd från din familj, även om de förmodligen inte själva har en aning om hur dom ska hantera situationen.
Jag tror att det finns massor av stöd och hjälp för dig att hämta, och jag tror att det är extremt viktigt att du tar tillvara på den. Jag vill så hemskt gärna att du ska få må bättre och komma ur denna skit. Jag hoppas och ber att det kommer att bli bra ❤️

Går sådär kan man säga, perioderna är kortare och inte lika intensiva, tror det har med att jag börjat käka antidepressiva igen, mår lixom bra psykiskt även fast jag är bakfull.

Varit nykter i 21 dagar, behövde ta en paus efter en intensiv sommar. Det är skönt att vakna upp utan bakfylla och ångest. Hoppas jag trivs med nykterheten ett tag till

Li-Lo

Tre veckor, wow. Om du redan nu skulle nämna, ja säg.... tre saker som gör att du trivs med nykterhet. Vilka skulle det vara?

Nyfiken i en strut ....

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag trivs med att vakna på morgonen utan att försöka gissa hur dom sista timmarna dagen innan slutade,

Jag trivs med att kunna besöka min familj en lördagskväll, att se glädjen i deras ögon över att ikväll är inte kvällen då jag super jag inte ihjäl mig.

Att kunna jobba pigg och kunna prestera.

Ler

Instämmer på dina 3 saker ? Sån lycka att vakna pigg och inte behöva klura på hur kvällen slutade .. nykter lördagkväll med nära o kära .. pigg o leverera på jobbet .. och sen ändå ha tid o ork för ett pass på gymmet ? Hoppas också att du trivs med nykterheten ett tag till .. Livet kan bara bli bättre ..

Li-Lo

så kopplade till det som skapar mening för många av oss.

Blir rörd.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

1 månad nykter, valde att ta ett (återfall)? Eller vad ska man säga. Valde att dricka igen, jag ska bryta nästa måndag. Jag orkar inte hålla på att ljuga för mig själv längre. Jag är periodisk missbrukare. Och jag vill inte sluta med det, (tydligen)?

21år alkoholberoende, livet har knappt börjat, och det enda jag vill är att det ska ta slut

Li-Lo

Vi finns här. Idag, i morgon och alla dagar efter det. Du har erfarenhet av att bryta, skriv gärna något om vad du gjort tidigare. Vad, vem, var finns det stöd du behöver nu?

Varma hälsningar Li-Lo

Li-Lo, har läst dom orden om, och om igen, blir tårögd av att läsa dem

Har läst mycket om att folk med samma problematik som oss vill bryta hela sin missbrukspersonlighet. Det vill inte jag, jag vill bryta mitt alkoholmissbruk, att vara en missbrukare, är den jag är, det är den som har tagit mig uppför karriärstegen, det är den som gör att jag tränar mycket. Att jag ska lägga ner hela min identitet för att sluta dricka är inget allternativ, då kan jag lika gärna lägga mig ner och dö.

Vågar fortfarande inte ta steget att söka hjälp. Men naltrexon är beställt så jag har när jag tar ett återfall igen. För det jag har kommit på är att alkoholruset ger mig egentligen ingenting, jag blir depressiv när jag dricker, men jag har ingen kontroll efter första glaset, då är det alkoholen som bestämmer.

För suget efter alkohol när jag är nykter finns inte, det är sug efter sällskap och festligheter. Men när jag är nykter vågar jag inte gå på dom för ifall jag är nykter så är jag annorlunda, bryter emot det sociala. Dricker jag så slutar det i katastrof, därför hoppas jag att naltrexonet ska hjälpa mig, så jag kan dricka en öl och va nöjd sen

AlkoDHyperD

Förmodar att du bryter mot sociala regler även när du är berusad, men inte känner lika mycket skam över det just då?
Isåfall är det skammen (eller vilken känsla du nu får i de sammanhangen) som behöver förstås och få finnas.
Jag har också svårt för sociala regler, men försöker kompensera genom lättsamhet och självdistans.
Har sällan märkt att de jag ser som mina vänner, vars åsikter om mig betyder något, tycker mina övertramp är något att fästa sig vid. Snarare så att det verkar uppskattas. Annorlunda behöver inte vara fel, utan vändas till en fördel.
Kram

Stillhet

...nu har jag läst hela din tråd och kastats mellan hopp, förtvivlad, glädje, vrede, sorg, tröstlöshet, hoppfullhet, skam, förståelse, oförståelse, lycka, nedstämdhet, ångest, frihet...en kemikalisk soppa som är du...och jag...och alla vi andra, i olika former, tappningar och stöpningar...

”Ensam är stark? Gode Gud hjälp!”

Hur ska vi ha det när vi är hjälplösa, hopplösa och små på jorden? ...när vi i nästa stund är ”kaxiga”, klarar oss själva och står emot...

Jag tänker att ”livet handlar inte om att stå emot”. Fy faan vad tråkigt, svårt, omöjligt, sen tänker jag att ”livet handlar om att vara”, lite så enkelt (skitsvårt) är det bara. Att vara människa är komplext, vår livsprocess så fylld av kontext. Tittar på min katt, som njuter i fulla drag, av att vara mätt, varm, trött och hon tvättar sig omsorgsfullt och somnar i min fåtölj.

När vi är hungriga och fryser har hon och jag samma ”problem” 1) Hitta mat! Söka skydd! När vi är mätta och varma är hon NÖJD och har 0 problem...jag vad har jag? Jo tusen problem, tankar om livet, livet, livet, alla måsten, jobb, ekonomi, kropp, själ, relation, pension, renovering, byta däck och klippa häck, krav, borden och döden, döden...och kampen om ”lyckan”...

...eller så har jag inte det, om jag verkligen inte vill, utan vågar stanna upp ett tag. Vad är ”livet” och vad är ”livssituationen”? Är vi ännu vid liv, kan vi påverka omständigheter och vi kan förändra förhållningssätt...sägs det ?

Jag har barn i din ålder och jag vill så innerligt gärna att du söker och får hjälp! Jag vill inte att du dricker mer, jag vill att du ska se fram emot det du ser som livets höjdpunkter och fest, utan att avsaknaden av alkohol gör dem meningslösa och livet fyllt av tristess. Jag vill att du är rädd om dig och ditt liv, så att du får vara med om det, hela tiden, i varje stund, vit som svart, som regnbågsglatt eller grått. Livet, det enda vi fått.

Jag har inte läst hela din tråd, men jag förstår vad du menar med att inte våga gå till festligheter eller liknande sammanhang utan att dricka alkohol eftersom man bryter en norm. Jag har börjat beställa alkoholfritt utan att säga något till de andre, du vet alkoholfritt vin/öl/drink ser likadant ut som detsamma med alkohol. Då slipper jag frågor/funderingar. Om jag måste säga något så har jag sagt att jag sover dåligt av alkohol eller att jag är inne i en intensiv träningsperiod. För jag antar att du inte behöver alkoholen för att "släppa loss", i så fall skulle det ju ändå inte räcka med en öl?

Du är ung och har livet framför dig- det finns så mycket annat än att dricka alkohol (önskar jag hade förstått det i din ålder..).

Kram??

Provade naltrexon idag, tänkte se hur jag skulle reagera på den tillsammans med alkohol hemma först innan jag prövar den när jag ska ut.

Jag tog pillret, väntade en timme. Tog en öl. Fan tänkte jag då, den funkar inte, jag kommer dricka mig full ikväll. Tar en öl till, när jag drukigt ungefär halva så börjar det bli äckligt på något sätt som är svårt att beskriva, kämpar i mig sista halvan. Det blev ingen 3dje öl. Jag mår nästan illa när jag tänker på att ta en till.

Tror den här medicinen kan vara väldigt hjälpfull för vissa, för mig fungerade den klockrent

Betyder det att du tog dig mod och sökte hjälp?
Med tanke på att du har fått Naltrexon.
Vet din oro kring körkortet.

Kram

MM

Anthraxia

Åh, Anxiete tipsade mig att läsa din tråd - jag är en stark förespråkare för Naltrexone och Sinclair-metoden, det har fungerat hyfsat bra för min pojkvän (hyfsat och hyfsat; han har gått från en halv dunk vin varje dag till en fylla varannan helg!)

Så glad att fler upptäcker det här :)

Jag rekommenderar att du läser "the cure for Alcoholism" av Roy Eskapa om du inte redan gjort det - bara ta ditt piller en timme innan och tillslut kommer det försvinna - så glad för din skull! Rent ut sagt överlycklig!

Har inte tagit något piller idag, men är ändå inte sugen på alkohol överhuvudtaget.

Dricker din kille sig full även fast han tagit tabletten?
För som jag kände igår fanns det inte på kartan att jag skulle kunna dricka mig full. Låg tvärt om och längtade till alkoholen gått ur kroppen så jag kunde köra bil igen.

Anthraxia

Enligt vad jag läst mig till så svarar vissa snabbare än andra - det KAN ta över ett år för vissa - alltså, det fortsätter dricka varje dag, i över ett år, medan mängden sjunker gradvis - andra funkar det på på en gång. Vissa funkar det aldrig på.

Om det funkar så bra för dig så är det bara att vara glad. Dock, en annan grej jag LÄST mig till på C3 Foundations forum, samt Optionssavelives, är att vissa kan ha en "smekmånad" också - att de känner som du första gången, men sedan lite tappar den effekten. Då tappar många hoppet och slutar ta sitt piller - men det faktum att du kände som du gjorde första gången är otvetydigt Bevis för att du kan botas. Så ta ditt piller en timme innan varje gång (om alls) du får för dig att du vill dricka - så länge du gör det så kan du se fram emot ett friskt och fritt liv :)

(Köra bil är förövrigt det bästa jag vet - pojkvännen tar om sitt snart - det försvann i en rattfylla för en bunt år sedan - och jag hoppas att körkort och Naltrexone tillsammans kommer motivera honom mer)