Hej alla!
I natt bestämde jag för att sluta dricka (igen). Har gjort det förut i livet till och från men så fort något händer så åker rödvinet fram.
Var nykter i tio år när jag var yngre.
Kommer jag att klara detta?
Är så trött på att rökna dagarna tills jag "får" dricka igen. Dricker var tredje dag nu. Dagarna i mellan är bara väntan typ.
Jag vill leva. Är sjukskriven för utmattningsdepression.
Detta är dag 2.
Känner mig helt ensam i denna kamp.

Helli

Vi är många här som vet rätt så bra vad du kämpar med. Heja heja? Bra att skriva av sig här.
Kan även varmt rekommendera dig att gå med i AH's program, med personlig rådgivning här online. Det passar åtminstone mig jätte bra, jag får uppmuntran, pepp och det viktigaste av allt, jag blir sedd för den jag är. Och uppdragen/uppgifterna är riktigt bra.
Varma kramar Helli

Picklad

Tack Helli! Jag ska absolut göra det. Tack för tipset.
Jag tror inte att jag klarar detta tyvärr. Mycket runt omkring (jobbet å en kränkande chef) som gör det svårt att bekämpa ångesten. Hur gör man med den?
Nån som har tips på hur man får ner den utan alkohol eller tabletter.
Tacksam för alla råd. Alla

All form av fysisk aktivitet funkar för mig. Många mår också bra av mindfulness.
Lycka till och kämpa på. Och so sagt, du är absolut inte ensam!
Styrkekramar

IdaG

Hej
Du är absolut inte ensam, vi är många som känpar på ?
Jag har lidigt av ångest i hela mitt liv så jag förstår känslan. Som vinägermamman tipsar om att du bör röra på dig så tipsar jag också om det. Naturen har en lugnande inverkan så prova att söka dig ut i skogen, prommenera.
Jag har dock börjat äta medicin, jag kände att jag hade provat allt och för min del var det som en ny värld öppnade sig. Jag kan andas igen, känner inte den där känslan av att vara påväg att drunkna i min egen ångest.
En annan sak du kan prova är att skriva.
Köp en skrivbok där du samlar dina tankar, känslor. Skriv ner vad som kommer upp i huvudet bry dig inte om att det ska vara något bra flyt i texten. Bara skriv...

Du kommer att fixa det! Det kommer bli lättare efter en tid. Jag är säker på det. Du ÄR stark! ?

Stor kram, önskar dig en fin nykter Torsdag ??

Picklad

Gud så skönt att ni finns!
Kan inte gå ut just nu pga min utmattningsdepression men det är mitt mål att promenera. Snart.
Skriva kan jag ju däremot. Det ska jag absolut prova. Är lite rädd för vad det kommer att stå, men ska försöka att strunta i det.
Önskar alla en ångestfri och nykter dag.
Kram

Picklad

Orkar inte ens skriva. Är så trött på mig själv. Varför gör jg såhär mot mig själv och mina barn? Varför kan jag inte sluta. Dricker varannan dag. Alltså antingen full eller bakfull. Fattar inte hur ni lyckas sluta utan medicin. Ni är så duktiga. Jag är en kass skit. Orkar inte mer.

Västligvind

Picklad ❤️

Du är inte en kass skit. En kass skit hade inte skrivit här. Hade inte velat ta tag i sina problem. Du är tvärt emot en sån person.

Vet någon i din närhet om dina problem? Om inte, skulle du kunna berätta det för någon så de kan stötta dig? Det är tufft att gå igenom en livsförändring ensam. Om du inte har någon som du kan prata med tycker jag du ska be om hjälp hos en läkare. Det är inget att skämmas för. Vi alla behöver lite extra hjälp ibland.

Finns det något du vill göra själv eller med barnen? Kanske åka på en resa eller börja en ny hobby. En tanke kan vara att om du bestämmer dig för att varje nykter dag, ta de pengarna du annars lagt på alkoholen, spara dem och sen när du kommit upp en en summa (alltså då även dagar) gör nått kul och givande för de pengarna som du annars hade druckit upp.

Finns det en till förälder närvarande som kanske kan ta över merparten av ansvaret för barnen nu? Så om du får ett sug så kan du gå ut en rask promenad, läsa en bok, ringa en vän osv..

Angående din ångest, jag har själv ångestproblemstik och för mig funkar det bäst att hålla händerna sysselsatta när den kommer. Rita, sticka, diska.. Vad som helst bara händerna rör på sig. Då brukar hjärnan vara fullt upptagen med det.

Kram ❤️

Hel

Var inte så hård mot dig själv. Att klara av och förändra sina dryckesvanor och samtidigt befinna sig i en utmattningsdepression kan ju inte vara det lättaste. Jag har varit där och minns att jag inte kunde ta några beslut alls. Helt ork-och viljelöst lät jag dagarna passera medan jag grät floder. Så var så snäll mot dig själv som du bara kan. Försök ta dig ut även om det tar emot. Promenader är bevisat välgörande för kropp och själ. Medveten andning ett annat sätt lindra oron. Funkar iaf. för mig

Hel

Läste inte datumet på ditt första inlägg. Ett år sen du var sjukskriven. Kämpar gör du ju dock fortfarande. Hoppas du kan repa kraft och mod och välja att inte dricka idag.

Fibblan

..skriva här, även om du känner dig kass och orkeslös..?.
Jag kan såå, relatera till den känslan av men "alla andra" verkar så duktiga. Verkar klara det så lätt och så drar man ner sig ytterligare i de negativa tankarnas träsk..
Just nu, är jag kanske en av dem, som kanske om du läser de senaste 10 dagarna, verkar va så j-la hurtig och kanske t.o.m präktig! Typ, kul för henne att hon bara rasslar in den en dagen efter den andra. Kanske du inte alls tänker så, men så har jag känt emellanåt när kampen och ångesten rivit runt som mest, och så verkar alla andra fixa det med lätthet nästan.
Men tittar man i min tråd (ingen orkar läsa hela.. hahaha ?), så ser man att jag påbörjade kampen för lite mindre än 1 år sedan..och för dig är det också så, vad jag förstod på tidigare inlägg..(?) Oktober 2018. Dessutom har vi förmodligen båda, varit medvetna om och försökt dra ner, avhålla oss etc även innan vi skapade inlog här..

Det är en process det här! Och det tog tid att dricka sig till ett beroende, så det är inte mer än rätt att försöka ge sig lite acceptans och ro, i att det tar tid att bryta med helvetet också!
Jag har i tidigare försök haft hjälp av medicin. Ångestdämpande (oxsascand) att ta de första dygnen, mot den värsta ångesten och abstinensen och sedan naltrexon mot suget de första månaderna typ. (Antabus har jag aldrig vågat ta.) Nu tar jag inga mediciner, men Hursomhelst, det jag vill komma till är att denna resa mot ett liv utan alkohol, ofta är kringelikrokig, man faller, reser sig, faller igen. Provar det ena efter det andra. Terapi, medicin, självhjälpsforum etc., Och även om det känns tröstlöst, och som om man inte kommer dit man vill. Så gör vi det - bit för bit!
Du också?!
Hoppas mitt inlägg inte blev för tjäckt..önskar bara så att jag kunde förmå dig att se på dig själv och din sit. just nu, med lite mera kärlek ❤️!
A-?, livnär sig på självförakt och känslor av misslyckande, så ge fanskapet en match, genom att tänka snällare tankar om dig själv?!
Tar du några mediciner mot alkholbegär just nu? Oavsett - du kommer att klara det här?! Kanske kan du liksom västligvind är inne på, ta en funderare till kring vad som skulle kunna va till hjälp, för att ge dig själv bästa chansen att klara av detta svåra projekt
Massor med styrkekramar ?!
Kram
/Fibblan ?.

Fibblan

..käck menar jag förstås, och inte tjäck, vad nu det är, om det ens är ett ord..?..

Ta hand om dig Picklad❤️!
Kram
/Fibblan ?.