Min man klarar av att sköta sitt arbete. Men han dricker i stort sett varje helg. Fredag, lördag och söndag. Kan ha druckit tidigt på morgonen. Så han är påverkad när jag vaknar.
Det har pågått länge. Jag själv är inte riktigt objektiv längre.
Vet inte riktigt hur jag ska förklara. Nu för tiden det jag bara hans alkoholproblem. Ibland undrar jag vad jag känner för honom. Vet att det här är fel. Men när det är som jobbigast vill jag lämna honom men jag är arbetslös och skulle helt enkelt inte kunna försörja mej själv. Det är svårt att brottas med dom känslorna. Vet inte hur jag ska tänka. Han kan vara elak. Han slår mej inte. Men han vet vad som sårar mej och gör mej illa. Men det kommer vara upp när jag tar upp hans alkoholvanor och hur jobbigt jag tycker det är.

Min självkänsla och självförtroende är väldigt dåligt. Är jobbigt att se dig själv som offer. Är ensam har inget socialt nätverk.
Är bara så svårt. Förväntar mej kommentarer ryck upp dej. Att jag är elak som stannar på fel grunder. Hans drickande är väldigt påfrestande. Han gör det inte lätt att älska honom. Usch han kan säga så sårande saker. Vet inte själv vad som är rätt eller fel. Är en mycket ensam människa.

misty65

Hmm kl 7.00 Jo då flytande frukost av alkohol. Tillbaka till gamla mönster.

välja att fira Valborg och ta emot våren någon annanstans? I trivsamt sällskap?!
Jag önskar dig ett lugnt och trevligt valborgsfirande ???

misty65

Han dricker väl som vanligt när han är ledig.
Jag vet inte längre. Är bara trött ledsen och uppgiven. Om jag hade haft ett tryggt socialt kontaktnät och jobb. Då hade jag inte tvekat. Svårt att tänka klart och förnuftigt. Är väldigt trött på det här bara.

misty65

Går nu hos kvinnofrid. Får hjälp med praktiska saker. Jag själv vill lämna nu. Ta en paus först. Han har blivit mer elak när han dricker. Ber mej far till helvetet.

Har ställt mej i bostadskö. Vi kollar upp om ekonomisk hjälp. Ska träffa en kvinna ifrån socialtjänsten. Det går sakta framåt. Blir nedslagen av negativa besked ibland.
Men går hos kvinnofrid 1 gång i veckan.
Känns bra. Dom tror på mej och hjälper mej. Känner mej inte trygg längre.
Har lyssnat på boken djävulsdansen. Skriven av Sanna Lundell och Ann Söderström. Den är bra och förklarar hur det är att leva i sådan relation.

Han har ju använt sig av psykisk misshandel. Tycker jag. Inte behandlat mej bra. Han har inte fysiskt slagit mej. Men tryckt ner mej på andra sätt

När det har pågått så länge och jag äntligen har bestämt mej så vill jag att det ska gå fort. Längtar till måndagar för att träffa hon på kvinnofrid. Hade jag haft någonstans att ta vägen och visste att allting ordnade sig skulle jag kunna lämna imorgon. Har varit mest ifrån honom på semestern. Men tänker ändå på honom dricker eller dricker han inte. Han vill dricka. Så är det. Har talat om för honom att jag söker annat boende. Men inte att jag går hos kvinnofrid. Vill ha ro vill klara mej själv.

Måste ha en paus.

Åh vad fint att läsa att du tagit hjälp av Kvinnofrid och att du har möjlighet till samtal och hjälp.
Det är verkligen starkt av dig att ta makten över ditt liv igen och börja göra förändrings som blir bra för dig.

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

misty65

Går hos kvinnofrid. Önskar allt gick fortare. Hmm Har lyckats övertyga mej själv att det är det här jag vill. Är inte med honom så mycket längre så jag vet inte hur mycket han dricker. Men förra lördagen när jag kom hem drack han. Svårt utan socialt stöd. Har inga av mina egna relationer som ställer upp för mej. Men där jag arbetstränar får jag fullt stöd.
Det känns läskigt men ändå rätt. Vårt förhållande är destruktivt.

Vad bra att du har Kvinnofrid som stöd! När det gäller dina egna relationer som inte ger dig stöd: vet dom hur du har det? Har du berättat? Upplevde själv att jag undanhöll saker för mina vänner för man skämdes över hur man hade det! Om du berättar kanske de stöttar mer! Känns som du har börjat gå din egen väg nu! Bra! Kram

misty65

Hej.

Jo dom vet att han dricker. Men väldigt mycket har ja hållit inom mej.

Hmm vet inte vart det leder. Pratade med en kvinna på Socialförvaltningen. Upplever det som positivt. Känner mej bra bemött. Hon får mej att känna mej trygg.
Hon ska göra en utredning om våld i hemmet.
För mej har det varit väldigt länge att han har fysiskt slagit mej.
Berättade hur jag har det. Hon sa du lever i våld. Psykiskt våld.
Hon ska kolla upp om lägenhet. Dom har en kanske kan jag få den.
Hmm vet inte riktigt själv. Men jag sa som det har varit. Han har ju fysiskt skadat mej. Så jag sa om det är någon som har det värre mej då vill jag inte ta den.
Men hon sa att jag har rätten. Men det beror på hur utredningen går. Men har skulle lägga in en förfrågan om lägenheten.
Känns ju bra att göra den utredningen. För om jag får lägenheten vet jag att det finns en bedömning där jag har rätt till den. Känns rätt.
Måndag ska hon göra utredningen. Hmm men det kan ta 6 mån innan besked.
Men det känns rätt att ta hjälp. Det svåra var att övertala mej själv att söka hjälp.
Hon hjälper mej mycket.
Har sagt att det gäller en paus i första hand. Att jag vill att han söker hjälp.
Men jag vet inte alls hur det blir om det blir skilsmässa eller om vi blir ihop igen.
Hmm jag hoppas ju att jag får lägenheten. Måste få en paus ifrån honom. Andas, tänka. Hmm hon kommer hjälpa mej med hjälp för att läka också.
Kanske är det hopp om en bättre framtid för mej också.

Så bra att du har tagit kontakt med socialen ?
Och att du fått så positivt bemötande ?
Min syster såg till att jag också fick kontakt med socialen i somras. Har fått så bra hjälp och bemötandet har varit toppen! Min mans drickande har eskalerat till ohållbart det här året ? Jag har lämnat in ansökan om skilsmässa, går på medberoende-möten (en gång/vecka) fått huset värderat, en egen lägenhet från november ???
Hoppas så att du kommer att få en egen lägenhet snabbt, så du kan tänka på hur DU vill ha DITT liv framöver ?
Många varma styrkekramar till dig från mig, och lycka till - GrönKatt ??

misty65

Hmm du låter toppen. Du har kommit lite längre än mej. Hmm medberoende mötena tycker du dom hjälper.

Hej misty65 ??
Ja, jag tycker dessa möten hjäper mig att stå kvar och följa MIN VÄG! Den känns RAK och RÄTT varje gång jag går därifrån ?
Bygger på 12-stegsprogrammet, som är helt nytt för mig. Har ingen uppväxt med alkohol eller annat missbruk i familjen eller i min närhet ?
"Min" grupp består bara av kvinnor i olika åldrar och med anhöriga män/barn/föräldrar som är beroende av olika drycker/droger m.m. Vi är anonyma i gruppen om vi vill ??
Fick tipset om mötena från min kontakt på socialen ??
Kolla om det finns något i din närhet, om du tror det kan hjälpa dig ?
Styrkekramar ?
GrönKatt ??

misty65

Hon har föreslagit sådan hjälp. Men vill ta steg för steg.

Känner mej inte trygg i min relation så försöker hitta boende så jag kan lämna honom för en paus ett tag.

Hon på kvinnofrid har hittat en lägenhet. Väntar på mail när jag får titta på den. Hoppas verkligen jag får den.
Det är svårt att få lägenhet. Har haft 2 st som jag trott att jag kunde få. Men har inte fått dom. Så vågar inte hoppas för mycket.

Den kommunala bostadsbolaget är det 4-5 års kö.

misty65

Vet inte hur ni reagerar på det här. Jag har letat efter något och ber honom hjälpa mej att leta efter dom. Känner hur han spänner till och väntar en stund på att svara. Och får väl hjälpa dej att leta.
Det är inget dyrbart så. Men min ekonomi är ju begränsad så jag är ju rädd om allting jag äger.

misty65

Har fått tag på ett boende. Tyvärr vet jag bara säkert i 8 mån.
Har bett honom söka professionell hjälp men han tycker inte att han har ett problem.
Vet inte riktigt vad som ska hända nu. Jag har hittat flera olika aktiviteter. Så jag har mer att göra.
Men vet inte alls vad som kommer hända med mitt äktenskap.

att du hittat ett boende !! Hoppas du kan boa in dig och känna att du tar ett bra steg för din egen skull. Ta emot den hjälp som finns på ex.vis Alanon eller liknande självhjälpsgrupper, det är bra att få lyfta bekymren i närvaro av folk som vet vad du pratar om.

Ta hand om dig !

misty65

Bott två veckor ifrån min man. Han tog kontakt i början. Första veckan hörde han av sig och förra helgen.
Men har inte haft kontakt sedan dess.
Faktum är att jag har blivit lugnare och mår bättre.
Har börjat sova igen.
Jag ska börja gå hos en terapeut för medberoende.
Men min man tänker inte söka hjälp.
Som jag känner kommer jag ansöka om skilsmässa.
Tyvärr har dom varma känslor någon gång haft för honom. Försvunnit bort.
Lördagen som han tog kontakt med mej tror jag han var full.
Jag mådde drastiskt sämre.
Det går nog inte laga vårt förhållande. Kanske lite tidigt. Men han visar ju inget intresse att ta tag i sina problem.
Så flaskan vinner igen. Är inte värt det. Alla bråk. Att jag mår så dåligt av hans drickande.
Känner mer lugn nu.

för dig att du får känna lugnet och så klokt att du väljer att få hjälp med ditt medberoende! Skönt att ha en egen dörr att öppna och stänga, välja in eller välja bort! Glad för din skull! Kram

misty65

Går nu hos en terapeut för medberonde. Hon har konstaterat att jag är medberoende.
Förut var jag negativ för han inte sökte hjälp. Men nu ser jag det på ett annat sätt. Jag vill gå anhörigprogrammet för att få verktyg för att hantera mitt medberoende också för att höra hur andra har det och hur dom klarar upp det.
Vill inte gå tillbaka till honom. Mår bättre nu.
Själv har jag inte druckit något alls sedan jag lämna.

misty65

Finns ingen tidsbegränsning på mitt boende. Så det är lugnt. Har varit i kontakt med min man kändes bättre. Klara av den kontakten.
Ska gå anhörigprogrammet. Men börjar först i februari.