Bra jobbat, starkt att ta dig ur suget! Jag ligger bara lite före dig nu, men har tidigare varit nykter över ett år. Motivationen räckte länge och väl, men avslappningen och det sociala nöjet som alkoholen utlovar gav ständiga utmaningar. Jag hade nytta av mindfulness, med daglig meditation, samt att träna efter program där jag skulle uppnå något, som t.ex. springa halvmaraton eller bara gå ned några kilogram. Då blev känslan av att alkohol skulle fördärva allt jag jobbat för betydligt starkare. Sedan fungerar smakrika, alkoholfria öl väldigt bra för min del att slappa och njuta av.

anonym24098

Tack! För några år sedan yogade jag vilket hjälpte mig ur en då stressig period. Borde nog börja med det igen eftersom jag gillade det och det hjälpte mig att slappna av. När jag är stark och motiverad så är nykterheten hur lätt och självklar som helst, men när jag är trött och utarbetad så längtar jag mest efter avslappningen och belöningskänslan som vinet skapar.
Har ett krävande jobb med personalansvar (som jag verkligen älskar) och det blir oftast mer än 40 h/v

anonym24098

1 månad... Inte så mycket kanske men för mig känns det som en milstolpe. Vissa dagar (ffa kvällar) har det varit en kamp med gråten i halsen då det svåraste har varit att jag inte hittat något substitut till avslappningen som vinglaset ger.
Vad jag lärt mig: Att jag använt A som rogivande medicin i en stressig vardag.
Hur går jag vidare? Just nu är huvudfokus att få in träning och fysisk aktivitet som en naturlig del av vardagen. Det är min nya kamp. Är inte där än...
I kväll är tonårsbarnet på fest hos en kompis. Orolig för vad som kommer att drickas där. Jag hämtar såklart och kör säkerligen hem fler av kompisarna också. Känns bra! Nya Sofia är här för att stanna. ❤️

Sannah

En månad är länge!! Både utan A och snus! Imponerande bra gjort!!
Yoga är en träning som skänker frid till både kropp och sinne?

Danielitokyo

Nu har jag klarat två månader utan alkohol och det fungerar bra. Jag kan bli väldigt rastlös och behöver göra saker hela tiden, jag känner att jag har så himla mycket tid.

Jag drömde en mardröm att jag hade druckit och blev så lycklig att det bara var en dröm, vilket fick mig att inse hur viktigt detta är för mig.

Danielitokyo

Jag känner igen mig i hur du beskriver gällande sysselsättning.

Jag blir enormt rastlös och måste göra saker hela tiden.

För mig passar inte träning men någonting som funkar bra är att tänka på min kost. Äta ordentligt, vilket jag inte gjorde innan. Jag har tid att laga en ordentligt frukost, jag äter nyttig lunch och kvällsmat. Bara sedan jag slutade dricka har jag gått ber fyra kilo.

Maten är som ett projekt som tar en del tid.

Något som funkar för mig

anonym24098

2,5 månad! Kämpar fortfarande... Haft ett "återfall" på en 40-årsfest när någon vänlig själ gav mig ett glas Prosecco istället för a-fritt bubbel. Jag kunde bytt glas. Jag kunde sagt ifrån. Men jag gjorde inte det... Drack det där glaset och det var ljuvligt. Resten av kvällen var mitt fokus 100% inställt på hur jag skulle kunna få fler glas utan att min man märkte nå´t. Gick dock bra. Jag fyllde inte på. Jag blev inte berusad, men mitt fokus hela resterande kvällen var på A i stället för att njuta av mat och vänner. Ångesten slog till som en bomb morgonen efter. Mådde piss...

Acceptans. Att dricka A funkar inte för mig. Det går inte. Jag vet det. Jag vet också hur superlätt det är att trilla dit. Nyttig erfarenhet.

Vet precis hur det känns, Sofia?
Men det är bara att bita i det sura äpplet och ta nya tag.
Tur att det kommer nya dagar att få vakna till utan bakfylla och ångest..?
Kämpa på!

Kramar
???

anonym24098

Har ni lyssnat på Alkispodden? Såå bra. Jag plöjer just nu flera avsnitt/dag.
Kanske kommer det en dag då jag också vågar säga: ”Nej, tack. Inget alkoholhaltigt för mig. Jag är nämligen nykter alkoholist!”

Skammen är nog det svåraste. Skam över att jag är en av dem. De som inte fixar att dricka normalt.

Podden lyfter just sådana frågor. Viktigt och hoppfullt! /Sofia

anonym24098

Har ni lyssnat på Alkispodden? Såå bra. Jag plöjer just nu flera avsnitt/dag.
Kanske kommer det en dag då jag också vågar säga: ”Nej, tack. Inget alkoholhaltigt för mig. Jag är nämligen nykter alkoholist!”

Skammen är nog det svåraste. Skam över att jag är en av dem. De som inte fixar att dricka normalt.

Podden lyfter just sådana frågor. Viktigt och hoppfullt! /Sofia

anonym24098

Skön söndagmorgon. Jag vill så gärna säga till mig själv att jag aldrig mer kommer att dricka A. Säger det också och hoppas av hela mitt ❤️ att det ska vara sant. En dag i taget var det visst. Det klarar jag lätt. Just idag...
Älskar mig själv i nykterheten. Rannsakar och njuter på samma gång. Skäms och är stolt på samma gång. Skäms för att jag i så många år har dykt in i A:s falska njutning. Stolt över att jag inser det nu. Stolt över att jag gjort något åt problemet.
Idag är en bra dag! Tack, vänner på forumet för att ni finns och delar er berättelse. Det hjälper mig oerhört.
Jag heter Sofia och är alkoholist. Jag heter Sofia och är, trots det, en bra människa! ❤️

Babar

här också Sofia!
Det du beskriver stämmer så himla bra in på mig också.
Jag vaknade idag upp nykter och var pigg och mådde bra igen. Idag kliver jag in på dag 88 i mitt nya nyktra liv.
Blir så glad att du också känner dig stolt för det ska vi verkligen göra.
Ja en dag i taget är det som gäller. En del dagar är lite jobbigare än andra men det funkar bra.
För mig har det hjälpt att erkänna min sjukdom som alkoholist. Sjukdomen är ju med rätt vilja och hjälp synnerligen behandlingsbar.

Så Sofia stort tack för ditt och alla andras inlägg på forumet.
Vill önska er alla en fortsatt skön söndag!???

anonym24098

Såå glad att jag ramlade över den. Boktips är också Rebecka Åhlunds bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med”. Helt fantastisk läsning!

anonym24098

Såå glad att jag ramlade över den. Boktips är också Rebecka Åhlunds bok ”Jag som var så rolig att dricka vin med”. Helt fantastisk läsning!

Babar

Jag kan tipsa om Robert Lauls "Alkisbarn" och Camilla Kuylenstiernas "ansvars FULL".
Fantastiskt bra böcker också!

anonym24098

God morgon! Idag är det 155 dagar sedan jag slutade dricka A. Då kom jag fram till att jag nog inte var alkoholist, utan ”bara” en riskbrukare som så många andra. Självklart sprack den planen efter några månader. Det gäller ju bara att planera, tänkte jag. Två glas vin på AW:n. Två glas vin på fredagkvällen. Det är heeelt normalt... Började jag tänka... och längta...

Självklart funkade inte den planen. Efter det där berömda första glaset (som smakade ljuvligt) gick botten ur och allt mitt fokus riktades mot nästa vinglas. Utåt sett ser allt normalt och trevligt ut. Men jag börjar direkt att i smyg fylla på mitt glas. Igen och igen. För det funkar inte att dricka normalt för mig. Jag vet det nu. Jag visste det då...

Tackar Gud av hela mitt hjärta att jag snabbt lyckades vända. Att återfallet blev kort. Väldigt kort. Men det skrämmer mig hur otroligt snabbt jag lät mig förföras av den lömska ormen.

Nu vet jag att jag är alkoholist. Jag är tacksam för att jag inser det. One day at a time. En dag i taget. Idag är det dag 5 av mitt nya liv. Vill aldrig tillbaka.
Kram på er alla ni som verkligen förstår. Tack för att ni hjälper mig. Önskar er en fin dag. /Sofia

Insikten om att låta bli första glaset kommer du långt med. Kämpa på.

anonym24098

Dagens insikt. Egentligen borde beslutet vara hur enkelt som helst. Det gäller ju bara att aldrig någonsin dricka det där första glaset. Inte ens om jag blir bjuden. Inte ens om ingen ser mig. Inte när jag är bortbjuden. Inte när vi har gäster... Hur svårt kan det vara?

Gillar liknelsen med att A för mig är som en allergi. Dricker jag ett glas så aktiveras en mörk kraft inom mig och alla kloka, nyktra insikter blir som bortblåsta. Varje gång jag börjat dricka A igen efter mina nyktra perioder har föregåtts av några dagars inre övertalning om att jag nog inte har några problem. Att jag ”bara” är en riskbrukare nån gång då och då. Att det bara blir lite för mycket ibland...

Det är svårt det där med oss välfungerande. Vi med de polerade fasaderna. Vi kan lura alla. Vänner, familj, tom oss själva.

Men återfallen lär oss hur det faktiskt är. Att det där med att bara ta ett par glas för att koppla av aldrig bara blir ett par glas. För mig blir de två tänkta glasen alltid en hel flaska... Alltid. I smyg, hymmel och hemlighet. Det är inte friskt.

Tack alla ni för att jag får dela min nakna berättelse med er.