Hej!

Reggade mig här idag, detta blir mitt första inlägg. Jag är en man i Stockholm, 36 år, varannanveckas-pappa till ett litet barn.

Nu börjar min resa. Jag har i många år funderat på att lägga ner alkohol helt, och den 4:e januari nu tog jag äntligen det beslutet. Nu börjar en kamp antar jag.

Jag har ända sen jag flyttade hemifrån i 20-årsåldern grundat, tagit det lungt med öl hemma först, för att sedan på fyllan och villan ramla runt på stan. Dvs, jag har aldrig haft ngt motstånd mot att dricka själv.

Alkohol har för mig varit två saker, dels en fantastisk resa att sitta hemma och lyssna på musik, se filmer och allt sådan blev fantastiskt tillsammans med alkohol. Nästa del har varit att träffa kvinnor, vara på krogen, vilket jag alltid behövt alkohol för att "klara av". Inser hur dumt det låter, men även idag är det största argumentet mot att sluta med alkohol att jag inte kan göra sånt på krogen som jag är "van" vid.

Dock har detta inte varit problemlöst de senaste åren. Kvällar på krogen har alltid slutat vid 7-tiden på morgonen, även fast jag haft familj. Jag har aldrig ngt problem att fortsätta dricka direkt på morgonen, eller vid 12 när jag vaknar igen. Har jag haft chansen så är 2-3 dagar inget konstigt alls med konstant ganska rejäl fylla. Första dagen är typiskt på krogen, dag 2-3 är hemma i sängen med musik och filmer.

Jag har aldrig blivit aggressiv eller så på fyllan, men en hel del konstigheter med att bli utslängd av vakter, en gång fyllecell, konstiga sms, och annat skit har förekommit.

Abstinens och bakfylla har blivit otroligt plågsamma de senaste åren. När jag gjort en av mina 2-3 dagars fyllor så tar den nästan en vecka av panik, ångest och svettningar, innan jag återigen känner mig stark och börjar bli sugen på "fest".

Dessa 3-dagars grejor har gjort att jag ibland tagit ledigt från jobbet, ofta planerat för dessa och avbokat grejor med vänner. Senaste året har jag skruvat på mig för all planering inför ledigheter för att jag istället tänkt på hur jag ska få till dessa dygn.

Dessa dygn är verkligen bland de bästa jag vet, när jag är där. Därav rubriken på detta inlägg.

Det händer även att jag druckit en del när barnet somnat, och nu när jag ensamt har hand om barnet är det ju givetvis helt galet. En av anledningarna till att detta måste upphöra.

Jag har flera gånger under de senaste åren trappat ner till ett måttligt drickande, men det har varat ett par månader innan jag är tillbaks till en 3-dagars grej igen.

Nån sorts vändpunkt kom nu kring nyår, då jag drack måttligt under hela kvällen med vänner, men när jag kom hem fortsatte jag i betydligt högre takt nyårsdagen, den 2:a och den 3:e. I ångesten och tankarna efteråt hittade jag denna sida, och efter ha läst ett par dagar här tog jag beslutet.

Nu slutar jag dricka helt.

Vet inte om det kommer vara hela livet, men på överskådlig framtid ska jag ej dricka alkohol. Jag läste någon här som sa att efter ca tre år upplevde hon att alkohol inte längre upptog något av hennes tankar. Dit ska jag.

Tack för att ni alla skrivit era berättelser, nu börjar jag också min resa.

Dag nr 11 idag.

400 dagar. Också en fin siffra.

Mycket dricka nu i min omgivning med julbord och glögg lite var stans. Inget sug alls, det känns inte lockande. Det kommer bli en fin vit jul. :)

Linlun

Åh grattis! Jag blir så glad att läsa sånt här att jag får tårar i ögonen. Att det kan gå så bra menar jag. Fantastiskt! Jag ska också!

Idag är det åtta år sedan jag tog mitt första beslut att sluta dricka, och några dagar senare skrev jag mitt första inlägg här. Åtta år har passerat.

Sammanfattningsvis så höll jag upp nästan två år först. Nog den viktigaste perioden, då jag lärde mig mycket om hur man har kul utan alkoholen, hur allt faktiskt kan bli bättre utan.

Men jag "lärde" mig också mycket om livet, framförallt att inte ta livet på så stort allvar. Det som händer händer. Detta tillsammans med min eviga akilles-häl, suget efter dekadens, ledde till en period med blandat drickande, och blandade uppehåll på ca 1-2 månader. Det fungerade tidvis bra, eller vad man nu ska kalla det, men ångesten i bakfyllan trappades upp och trappades upp.

Jag har ju alltid haft lätt att dricka flera dagar på raken, och bakfyllan blir alltid den klassiska. Ingen sömn eller aptit, långa nätter med svettningar, och den själakrossande ångesten. Känslan av att inte förtjäna att finnas till...

Men som sagt, åren gick, och jag gjorde många halvdanna uppehåll på nån månad i taget. Jag har även alltid haft varannan vecka helt vit, då jag har barn hemma.

Sen återigen, i slutet på 2017 så kände jag det var dags att sluta "helt" igen. Det har nu gått drygt 13 månader och jag är kvar i en mycket positiv känsla. Hela min livssituation med jobb, relationer, och träning underlättar något enormt med att leva nyktert.

Jag säger ej längre att jag skall klara det livet ut, jag fokuserar mer på nuet. Och min fiende görs sig alltid hörd, samma kombination som alltid. Längtan efter dekadens och känslan av att inget är så himla viktigt i slutändan... Dock är det en styrka också, om inget är så viktigt i slutändan, då kan man ju lika gärna göra det här livet utan en droppe alkohol också. :)

Li-Lo

Hej på dig och tack för att du delar med dig. Du är en sann hoppspridare! Åtta år, jag kom att tänka på symbolen åtta som står för evighet eller utan slut... och början kanske. Hamnade i lite sköna reflektioner och ville bara tacka för inspiration.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

och Gott Nytt År! Vi är ganska precis lika gamla här på forum och jag minns dig bra från min start här. Härligt att få läsa om hur du har det och att du har det bra! Det har jag och vi också! Vi fortsätter så? / mt

15 månader har gått... Två händelser är värda att nämna .

En kväll då det var mycket nära att jag tog en kväll med dekadens. Allt sammanföll, lugn period på jobbet, barnen borta, flickvän bortrest, stark och hälsosam i kroppen... Jag kände flera gånger under dagen att nu är denna nyktra period över. Jag kom så långt att jag var på stan, utan bil, och på en restaurang som serverar. Inte en endaste gång tidigare under dessa 15 månader har jag tänkt så.

Dock beställde jag aldrig in första glaset. Klockan var 17, och jag tänkte att detta "beslut" kan jag ta framåt 18, så jag drack cola zero till maten. Och vid 18 så tänkte jag att om jag ska dricka ikväll spelar det ingen roll om jag börjar kl19 istället. Lustig cirkus som slutade med att jag hade en trevlig kväll på restaurangen själv, med fyra st cola och två koppar te.

Aningens märklig känsla sedan på tåget tillbaka till kontoret där jag lämnat bilen... Och inga liknande tankar har kommit sen denna kväll för två veckor sen.

Andra händelsen var här om dagen, vi var sena hem till maten, jag var törstig och hällde upp en alkoholfri öl. Jag tog några rätt stora klunkar för att dricka mig otörstig och första tanken var att tusan vad "smakrik" det här märket på öl var... Sen kom smaken ikapp mig, det var starköl. Och fy satan vad illa det smakade, och jag kände mig nära att kräkas.

Den obehagliga känslan satt i några minuter, och sedan mindes jag första glaset efter min förra långa nyktra period. Det var exakt samma smak, det första glaset efter lång nykterhet smakar verkligen illa. Men jag mindes också hur fort det går över, det räcker med typ ett glas innan kroppen som inte är van vid alkohol direkt trubbas av och utan större problem kan hantera smaken på nästa glas. Sen någon månad efter det så smakar ett glas rödvin till köttet som en dröm.

Idag känner jag mig iallafall som vanligt, träning, familj och jobb är tillbaka i högre tempo vilket är min vanliga motivation till långsiktig hälsa och harmoni.

Hej Alla...!

Mitt första inlägg i detta forum var i början av 2011, dvs mer än tio år sedan. Under den perioden har jag haft två längre uppehåll, på nästan 2 år vardera. Och ett tiotal uppehåll på 2-3 månader. Ett tämligen tydligt mönster med andra ord.

Och det kanske bästa, varannan vecka har alltid varit helt vit, utan undantag, då jag har haft barnen hemma då.

Jag har under mina längre uppehåll lärt mig hur jag mår bra och har kul utan alkohol, så vardagen utan konsumtion är inte konstig eller främmande. Jag vet att jag mår bra över lag, men även hur när jag mår som bäst också får känslan av att jag borde festa.

Men som sagt, nu skriver jag här igen.

Mina perioder med alkohol handlar mycket om att gå på krogen och äta ute. Jag börjar tidig kväll med mat och öl, och fortsätter sedan till sen natt med olika barer och restauranger. Inga problem att gå ut flera dagar på raken. Jag hamnar aldrig i några problem, men bränner så sjukt mycket pengar på krog och taxi...

Men det är inte det värsta. Det är bakfyllorna och ångesten. Jag dras med sån galen bakfylleångest, svettningar, handlingsförlamning, osv. Det tar alltid 2 dagar av panik, och över en vecka att bli helt återställd efter en fylla.

Så, ett nytt uppehåll. Efter förra krogrundan fick jag den klassiska känslan "aldrig mer", och den sitter fortfarande i. Nu startar jag en ny period, och skriver här både för att få motivation, och få ventilera lite.

Dag 15 idag.

Kram och kärlek

@fredde-s Välkommen tillbaka! Du vet tydligt vad du vill uppnå, och jag tänker att den bakfylleångesten inte är värd kvällarna på krogen, eller? Du måste hitta andra sätt att ha riktigt roligt 🤩

Kram 🐘

@Andrahalvlek

Ja, precis så, det är inte värt ångesten, eller pengarna...

Fortfarande ingen dragning alls till alkohol eller krog-dekadens... Har dock inte kommit igång med hälsan ännu, äter skräpmat och inte kommit ut på promenader eller motion sen min Corona.

Dag 22!

Hej @fredde-s! En gammal bekant! Jag minns dig så väl, kom in hit ungefär samtidigt. Mitt liv är bra nu, har avvecklat mycket av mitt medberoende och mannen är nykter sen länge.
Allt gott med nya, friska tag till dig! / mt

Stort tack, och kul med gammal bekant. :) Härligt att höra det går bra för er!

Dag 29 här, och precis som det står i mina dagböcker, så är det nu vid en månad en sorts stabilare känsla infinner sig. Den första periodens nyhetens behag är över, och tankar om att allt känns mer naturligt tar vid.

Även här runt en månad så börjar dagarna i sig självt bli ett argument för att inte dricka, Liksom tänk på att inte slösa bort dom. Slippa börja om.

Det närmar sig två månader och allt är väl. Har kommit igång lite med träning och hälsa, och som vanligt gör det att jag inte tänker så mycket på öl eller krogen.

Ta hand om er!

Hej,
Jag har nog läst inlägg från dig tidigare, fint att du är tillbaka och skönt att checka på 100 dagar 🌟
En nyfiken fråga; tänker du ett längre uppehåll, ”aldrig mer” eller ”måttligt i framtiden” . Just det sista alternativet kanske inte.
Jag har snart varit nykter 1,5 år. Just idag känns det helt fjärran att jag någon gång skulle dricka igen. Forumet- dvs det fina gänget här- är min metod.
Sol!