av Livet är nu

Dag 1 här. Jag vill leva, jag vill må bra. Har alla förutsättningar runt mig för att lyckas men jag sabbar för mig själv. Har en hat-kärlek till alkohol. Jag tycker det är kul, mysigt och gott med alkohol men jag hatar att bli full. Tyvärr blir jag det för ofta och varje gång blir ångesten värre och värre. Jag får tankar att jag vill skada mig själv och att jag är helt värdelös. Är livrädd för döden men när ångesten tar strypgrepp så vill jag inte leva. Jag vet att jag kanske måste sluta dricka helt, men vet inte om jag klarar det. Hoppas på stöd och hjälp här...

Strulan65
tors, 2019-06-20 - 11:46

Sök nu hjälp, det är det som kommer bli din räddning. Att be om hjälp visar på styrka:/ kram Strulan

Livet är nu
tors, 2019-06-20 - 16:34

Var kan man söka hjälp? Vill inte gå på fysiska möten. Bor i en liten stad.

Rosette
tors, 2019-06-20 - 17:29

Du har varit här till och från ett tag på alkoholhjälpen om jag förstått rätt. Du har jobbat med att förändra dina alkoholvanor en tid och lyckats många gånger med det du bestämt dig för. Nu vill du upp på hästen igen och har tagit kontakt här som ett sätt att börja hitta vad som kan hjälpa dig denna gång. Du är målmedveten och ger inte upp, bra!

Det finns ett självhjälpsprogram här du kan anmäla dig till om du klickar på vår startsida, det kan vara en hjälp på vägen om du inte vill ha fysiska möten. Ut över det om du inte känner till det finns en Nationell stödlinje man kan få stöd ifrån, ett eller flera samtal; Alkohollinjen 020-84 4448 www.alkohollinjen.se

Det kan vara så att det finns telefonstöd i den stad du bor i, ibland i vissa kommuner kan det göra det, istället för ett möte ett samtal (kolla med den kommun du bor i, förslagsvis sök på alkohol/beroende eller liknande).

Om du vill prata med någon om hur du mår (men mer generellt) går det att ringa Nationella hjälplinjen (kostnadsfritt och anonymt) ibland kan ett samtal vara ett stöd oavsett vad det är för fölrändring man vill göra eller kris man är i.

0771-22 00 60
https://www.1177.se/om-1177-vardguiden/hjalplinjen--tillfalligt-psykolo…

Fortsätt såklart gärna skriva och läsa här på forumet! Vi hoppas kunna vara en del av det stöd du behöver.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Livet är nu
tors, 2019-06-20 - 18:35

Jag har anmält mig på startsidan.
Läser runt lite på forumet och det är en liten, liten tröst att man inte är ensam.
Jag har kommit på fler och fler idiotiska saker jag sa och gjorde igår. Känner hur det bränner i ansiktet och ångesten är vidrig. Jag sa så mycket dumt. Var jävligt oförskämd. Har skrivit till några och sagt förlåt. Bara en har svarat. De andra tycker nog med all rätt att jag är helt dum i huvudet.
Jag vill aldrig mer behöva säga förlåt för saker jag gör på fyllan. Jag blir gapig, dryg och odräglig. Det är inte så jag vill vara. Jag vill vara den lugna, schyssta tjejen jag är när jag är nykter. Idag hatar jag mig själv och skäms så fruktansvärt mycket. Har haft en hat-kärlek till alkohol i ca 25 år. I lagom mängd är det bra. Men oftast blir det för mycket och helvetet brakar loss. Jag vill bli nykterist. Jag har tappat kontrollen. Jag klarar inte att dricka lagom längre.

IronWill
tors, 2019-06-20 - 19:57

Heter medicinen, och den är inte receptfri.
Om du menar allvar med att sluta så gå på ett möte eller sök hjälp via vården.
Det kommer inte att ”lösa sig” av sig själv. Du måste själv ta tag i det. Men det kanske det är värt för att slippa ångesten och att eventuellt tappa vänner.
Ångesten går över... till nästa gång. Om du läser ditt inlägg #3 så kanske du känner igen mönstret. Gör det till sista droppen denna gång. Skriv ner vad du minns att du gjort och hur det känns, så du har det till hands när ”du nog kan ta lagom” igen.
Du fixar det här nu!

Crna macka
tors, 2019-06-20 - 20:10

Ta det lungt, inget att bry sig om, gjort är gjort. Däremot har du en gyllene chans att se till att det aldrig händer igen.
Min erfarenhet är att människor inte bryr sig så mycket om snedsteg på fyllan, de har fullt upp med sig själva.

Vet hur det var dagen efter ibland, fick jag inte svar eller koll på hur allvarligt läget var så upplevde jag en enorm ångest.
Under mina många år så var standard kommentaren, " Så länge det inte är med på text-tv är det lungt"

Bestäm dig att detta var sista gången, oavsett vad som händer. Jag har slutat dricka.PUNKT Skit i alkoholen, livet har så mycket mer att ge.

Mvh

Livet är nu
tors, 2019-06-20 - 20:16

Jag menar allvar, men är rädd för att misslyckas. Jag vill söka hjälp.

IronWill
tors, 2019-06-20 - 20:44

Fast det är nog bättre att misslyckas 10 eller 50 ggr än att bara fortsätta. Ju färre fyllor du utsätter dig för desto mindre blir ju risken.
Vad är det värsta som kan hända? Du blir full igen?
Ge dig en ärlig chans nu. Jag har precis som du haft den där ångesten. Den suger. Den suger hårt.
Var inte rädd för grupper, program eller vården. Du är inte misslyckad eller dålig. Du är ju stabil och schysst nykter. Alkoholen är bara inte din kompis. Överväg att bränna broar genom att berätta för någon närstående, så att du har någon som kan påminna dig. Finns andra mediciner också som du kan läsa trådar om här på forumet. Jag har inte tagit någon själv. Inte för att jag är bättre på något sätt. Men jag klarade bara inte av mer ångest och elände kopplat till alkohol. Det räcker fortfarande för att hålla mig nykter. Och jag har inga illusioner om att jag personligen skulle kunna ”bara lite”. Jag är fucked som kidsen säger. Men om jag trillar dit igen så blir det medicin.
Testade AA, var riktigt skönt ett tag. Fint mottagande och mycket vettigt folk. Men i slutändan fortsatte jag inte. Kanske går dit igen på sikt.
Men i ditt fall tror jag du behöver en påminnelse när ångesten lagt sig, och ”inget dyker upp på text-tv” som svarta katten skrev. Jag rekommenderar dagbok. Skriv ner i detalj hur jävligt det känns och beskriv hur gärna du vill slippa känna så igen. Skriv det till ditt ”bara lite”-jag. Läs om dina tidigare inlägg också.
Och som sagt var inte skraj för att misslyckas, alla minskningar och försök är bra på det stora hela! Jag tror på dig.

Edit: om du känner att du eg inte är beroende men inte klarar av att dricka normalt, testa att räkna fester där du varit nykter? Räkna dagar kanske känns fel om det inte finns risk varje dag.

Livet är nu
tors, 2019-06-20 - 20:53

Du är också en förebild för mig. Har läst många av dina inlägg.
Jag har sagt till min sambo att jag vill sluta dricka och att jag vill att han hjälper mig.
Jag har även skrivit och erkänt för fyra damer som jag har en typ ”hälsogrupp” med. Det kändes som ett bra första steg. De har lovat att stötta och peppa mig och vi skriver regelbundet i den gruppen.
Jag valde också att komma tillbaka hit för jag vet att det finns mycket kunskap, förståelse och inspiration här.
Imorgon ska jag hälla ut all alkohol som finns i huset. Kommer spy om jag gör det idag.

Livet är nu
fre, 2019-06-21 - 09:28

Vaknade nyss. Känner mig sorgsen och besviken på mig själv. Jag måste skriva hur jag mår för att inte glömma det när suget efter en ny fylla kommer. För jag vet att det kommer komma en dag när jag vill dricka mig full och skita i allt. Jag har börjat skriva en plan för hur jag ska undvika att hamna där igen.
Det är ju helt värdelöst att må så här pga några timmar där jag gör bort mig och sårar andra för jag är så jävla klumpig i mina kommentarer på fyllan. Blir generad bara jag tänker på vissa saker jag sa ?
Idag är det midsommar. Ska kliva upp ur sängen nu och hälla ut snaps och likör som finns hemma. Ska sedan handla mat och bubbelvatten.

Strulan65
fre, 2019-06-21 - 10:19

Det som är gjort går inte att ändra, bara nu och framtiden kan vi ändra. Lätt att falla igen om man ältar fram och tillbaka, lär av detta och gör annorlunda nu.
Man skall inte glömma men akta sig för att hamna i ältandet som gör en svag.
Så upp igen och fortsätt framåt, hoppas du får en fin midsommar// kram Strulan❤️

Livet är nu
fre, 2019-06-21 - 18:42

Svårt att inte älta. Men vet att du har rätt. Jag måste dock skriva ner hur pissigt det känns och hur jävla jobbigt det är med ångest. Jag vill kunna gå tillbaka och läsa hur det kändes om jag någon gång får för mig att festa loss igen. Jag har hamnat i det här ångestträsket fler gånger än jag vill räkna. Jag vill verkligen inte hamna där igen. Jag vill inte att folk ska tycka jag är den där jobbiga, dryga personen som jag blir på fyllan.

Uppskattar dina ord och önskar dig en riktigt fin midsommar. Här är det bubbelvatten som gäller ??

Trädlock
lör, 2019-06-22 - 00:27

Hej. Förstår dig fullt ut. Med allt. Jag tordes inte heller söka hjälp till en början. Men när jag väl gjorde det, var det som ett ton släppte från mina axlar. Går regelbundet på AA möten och har fått hjälp från VC med terapi. Vänner och familj stöttar väldigt mkt.
Men, det är här jag finner förståelsen.

Mitt uppvaknande var efter att jag förstört en väninnas dotters studentmottagning. Verkligen förstört. Dagen efter berättade hon vad jag gjort och sagt. Det blev spiken i kistan så att säga. Hon sa, med all rätt, vänskapen. Hoppas att jag får möjligheten att be om förlåtelse ordentligt när jag kommer till steg 8 o 9.

Önskar dig styrka och lycka till

issi
lör, 2019-06-22 - 05:34

Har efter denna dag insett att jag har problem. Har sån ångest, va gör jag nu? Vill inte ha det så här. Började med nåt glas vin ikväll o vaknade nu o minns inte kvällen.