Hej. Jag har läst här i 1,5 år snart. Jag är runt trettio år och jag minns hur jag som yngre verkligen kämpade emot alkoholkulturen. Jag vägrade börja dricka och slutade umgås med de som drack i tonåren. Jag hatade när vuxna drack trots att inget allvarligt hände, men jag hatade personlighetsförändringen hos de vuxna när de drack. Åren gick och att vara nykterist i gymnasiet gjorde mig så utanför så i slutet av gymnasiet slutade jag kämpa emot och började dricka. Gick ut varje helg och drack måttligt. Kände mig äntligen normal fastän varje festhelg gav mig ångest. En kemisk ångest antar jag. För i övrigt gjorde mitt drickande att jag passade in och jag hade många vänner.

När jag gifte mig drack jag väldigt sällan men pga mycket ensamhet i relationen började jag dricka allt mer. Fastnade i en hemskt dålig ovana och drack för ofta och för mycket och var bakis på jobbet.

Sedan blev jag gravid. Jag minns hur jag upplevde det som att det räddade mitt liv. Jag drack inte på tre år och jag mådde så bra. Fick ett till barn och drack väldigt sällan.

Men de sista två- tre åren har något hänt. Jag har långa perioder då jag inte dricker men så faller jag in i ett dåligt beteende där jag dricker för ofta. Och jag hatar det!!! Hatar hur jag mår av det. För ett år sedan trodde jag att jag var deprimerad och jag slutade dricka. Ganska snabbt kände jag mig glad och nöjd och insåg att det var alkoholen som gjorde mig sjuk. Ändå dricker jag igen! Inga stora mängder (kanske) men ändå för mycket och för ofta periodvis.

Jag tror att min egen far är sk. periodare (inget han erkänner) och min farfar var alkoholist. Och jag tror det är därför jag varit så emot alkohol större delen av mitt liv. Men kanske är det också det jag "drabbats" av? Jag känner mig som en nykterist och alkoholist i samma kropp?!

Jag är så trött på att falla igen och igen och nu bara måste jag lyssna på mitt inre som säger åt mig att inte dricka- nånsin. Men jag vet inte om jag klarar det. Jo, jag klarar det alltid ett par månader när jag väl bestämmer mig, men faller alltid tillbaka igen. Och jag orkar inte mer. Jag och alkohol passar inte alls ihop och har aldrig gjort det. Jag får sådan ångest av det. Jag vet inte om jag dricker mkt jämfört med andra men egentligen spelar det väl ingen roll eftersom exakt varje glas får mig att må dåligt...

Nu tänkte jag i alla fall att det kanske hjälper mig om jag skriver här. För jag vill så gärna sluta dricka! :-( För alltid.

Lim

Idag är det dag 888 alkoholfri för mig. Lite coolt ? Jag har semester och upplever den både som mer effektiv och avkopplande i år tack vare att jag verkligen valt det här vita livet och vet att jag inte ska någon annanstans.

Sover inte bort förmiddagarna och dränker inte eftermiddagar och nätter i gift.

Trejde nyktra fria sommaren och nu känns det att det här är min vana. Suktar inte efter annat än vatten, kaffe, cola och ännu mer kaffe ♥️ Visst är en månads semester ganska lång men dricker man bort halva den tiden så blir det väldigt mycket kortare.

Tacksam för att jag stått på mig och är där jag är. Tacksam varje dag för just det. Saker runtom kan storma men jag klarar allt iklädd min vita dress ?

Oj, va mycket pepp!
Tack för att du skrev ner den 888 dagen!

Grym du är! (är på min 223 dag, känns som långt tid, jag har lärt mig en del, tacksam, nu längtar jag efter min 888 dag jag med när jag läste det här!)
Fortsatt mod och styrka till dig, tack igen, precis va jag behövde for tonight!

Dee.

Vad jag blev glad av en hälsning från dig.
Har tänkt massa på dig men vart ganska
säker på din nykterhet.

Funderat lite på din relation, hur det gått med det.

Enligt numerologi står änglasiffrorna 888 i kombination för:
- ambition, styrka och oändlighet.
- En fas i livet avslutas och att man ska börja förbereda livet därefter.

Kan vara värdelöst vetande men det passade in.

Kram till dig och fin njutbar sommar .....

MM

Härligt att höra om alla dina dagar ? !
888, vilken underbar siffra?
Ha nu en fortsatt skön semester⛱️☀️?

Kramar
???

Jag tror att nummer 8 är evighetens siffra..Det passar ju med tre stycken då..Både livrem och hängslen..Du är grym?..Stor varm Kram?

Lim

Dee, Monday, FinaLisa och miss lyckad: kärlek till er ♥️♥️♥️???

Dee, 223 (plus någon mer nu ?) ÄR mycket när man kommer ur ett beroende eller riskbruk ? såå bra jobbat. Bara fortsätt på den vägen så kommer du definitivt vara på dag 888 sedan. Och ju längre tid som går desto lättare blir det.

Det var kul att Monday, FinaLisa och miss lyckad hade tankar om siffran 888. Passar ju sååå bra med oändlighet. För det är så jag planerar att min nykterhet ska fortsätta.

Monday, min man dricker fortfarande. Det har blivit väldigt mycket under sommaren men hans semester är slut nu så då dämpas det. Jag har ofta en inre stress kring detta eftersom han kommer hem mitt i natten (på morgonen nästan) och jag inte vet om han ska störa mig eller inte.

Han dricker inte hemma just nu och jag har bett honom att åtminstone låta bli det för min skull. Så just det känns bra. Men det betyder inte att jag inte ser honom full ibland eller att vi inte drabbas av hans bakfylla när han sover hela dagarna.

Jag tror ärligt talat att han kommer att dö ganska ung. Så känns det när jag tänker på hur hans ohälsosamma leverne. Det gör mig ledsen och arg. Men de gånger då han beter sig illa när han druckit så blir jag bara avstängd och bitter.

Jag har ett årtal bestämt för mig själv då jag kommer att avsluta relationen om han inte blivit nykter. Kanske avslutar jag den ändå... Jag kämpar inte för att han ska sluta. Peppar honom inte ens längre till det. Jag tror att han aldrig kommer att sluta. Men gör han det så är det väl en glad överraskning. Och jag kommer alltid vänta på återfallet... Det är inte så skönt det heller. Och besvikelsen när återfallet kommer är väldigt tung att känna.

Nåväl. Nu låter allt deppigt men det är det inte. Jag är piggare än nånsin och har under min första semestervecka gjort så mycket roliga saker men mina barn och andra. Tror hittills att detta är den bästa sommaren jag haft faktiskt. Att ha vår hund som får upp mig en bra tid bidrar nog mycket till det. Att sova ut är skönt men att sova för länge tar mycket tid av dagen. Tid jag vill spendera på stranden eller någon annanstans. Som nykter har jag ett ganska stort behov av att göra saker (på gott och ont). Men idag ska jag få in en lugn dag hemma.

Inatt kl 2.30 gick jag ut med hunden. Samtidigt kom grannar hem. De hade suttit hela eftermiddagen och ätit ute med gäster. Så de var väl antagligen ute på krogen. Just de kanske inte ens druckit.. Det kan jag ju inte veta (bara gissa) men oavsett så tänkte jag att gud sån tur att jag inte varit ute och druckit. Imorse på morgonpromenaden kände jag samma sak igen... Tänk om jag hade kommit hem 2.30 inatt efter en vinfylld kväll. Men så var det inte och jag tog vår promenad och gick sedan hem och drack kaffe.

Nu ska jag ta en påtår och bädda sängen ♥️

Kramar till alla ♥️

Hej, jag har varit här på forumet några år, men jag tror inte jag läst hela din tråd innan! Men en så inspirerande tråd! Och du skriver så bra! :) Jag har haft ganska exakt samma alkoholbeteende som du. Den där periodiska alkoholismen, där det kunde gå månader utan alkohol, inget sug, men när jag väl drack så gick jag all-in under några dagar eller veckor. Du skriver att du har skaffat en hundvalp! Och du är tacksam för att du inte hade hund under perioden du drack. Det fick mig att tänka på mitt eget beteende... Jag har också en hund, och dessvärre hade jag det redan då jag drack. Och jag kan bara hålla med dig, det är inte så kul. Inte nog med att grannar har sett och pratat med en när man varit full eller lullig. Min hund är lite större, och inte alltid helt lydig... :) så hur många gånger hon dragit omkull mig vet jag inte. Den sista, och det som gjorde att jag på allvar kände att nu får det vara nog, så skadade jag mig så allvarligt att jag var tvungen att åka ambulans till sjukhus och sedan opereras. Mina grannar fick hjälpa mig, tog hand om hunden, ringde min dotter och min syster, som kom och fick se mig i det här skicket. På sjukhuset fick jag inte ens något smärtstillande eftersom jag ansågs för berusad... En av mina mest svarta stunder jag varit med om. Mitt stora ärr över axeln är en ständig påminnelse om att jag inte klarar att dricka. Så trots allt har det ju fört något gott med sig.
I början, efter olyckan , tyckte jag det var lite jobbigt att gå ut med hunden och möta grannar. Jag kan ju bara ana vad de säger till varandra eller vad de tycker om mig. Men jag har kommit förbi det nu. Jag bryr mig faktiskt inte. De har inget med mitt liv att göra, så jag beter mig som vanligt, hälsar glatt eller stannar och pratar en stund när tillfälle ges. Olyckan hände för två år sedan, och inte en enda gång sedan dess har någon behövt se mig onykter ute på hundpromenad!

sweatpea

Jag har läst din tråd och den är väldigt inspirerande och hoppingivande. Snart tusen dagar nykter. Om du tänker göra verklighet av din plan att lämna din man, försök att skaffa ett fuck off kapital redan nu. Det är inte lätt, men betyder jättemycket den dag din flytt blir verklighet. En del av mina väninnor blev kvar länge i ett mkt osunt förhållande för att hon inte hade råd att i det fallet fly.

Lim

Hej allihopa.

Tack Maran och Sweatpea för era inlägg till mig. Å Maran det är exakt det där jag gissar hade hänt mig om jag hade hund innan min nykterhet. Kanske inte bli omkulldragen då jag har en liten hund men jag hade garanterat tappat kopplet så att hela grannskapet hade fått se mig jaga hunden berusad eller nåt liknande.

Vad skönt att du kan strunta i andras eventuella åsikter om dig. Men å andra sidan har två år gått och du beter sig som vanligt så de har säkert också gått vidare. Så bra att den mörka händelsen lett till något så bra som ett vitt liv ♥️

Sweatpea, tack snälla. Jag ska försöka göra som du tipsar om. Åtminstone i en liten skala som jag klarar av för tillfället. Jag tror dock att jag kommer att ha en bättre ekonomi som ensamstående i framtiden när inget av hushållskassan ska gå till alkohol och diverse böter min man drar på sig. Och jag kommer nog få färre sjukdagar också.

Igår köpte jag två alkoholfria öl. Hahahaha jag insåg nu att ingen av dem är uppdruckna men båda är öppnade. Jag har blivit dålig på att dricka till och med alkoholfria öl ? Det var ett onödigt köp. Bara att inse att kaffe och cola är det jag gillar.

Ska snart packa iväg mig och barnen och åka och bada. Passar på medan solen är så här underbar. Ni kan ju gissa vad min man ska ägna sig åt? Justdet. Sova ruset av sig ?‍♀️ Som han kastar bort sitt liv. Sådär var jag aldrig när jag drack men jag är ju också kvinna och vi lyckas ju till och med i aktivt beroende ta vårt ansvar för barn och hus osv. Hade jag lämnat barnen med min man idag hade de inte ens fått i sin lunch kan jag säga.

Ha en fin dag mina vänner. Vi gör rätt val varje dag ??? för oss och för de vi älskar.

Lim

Nu har jag haft semester i två veckor. Jag har två kvar. Jag har haft det helt underbart. Är utvilad och lugn men gör roliga saker varje dag.

Det är som att när jag gör allt för tredje gången helt nykter som det blir bäst. Jag trodde jag var lika nöjd förra sommaren men jag märker en skillnad. Det är som att minnet av att man kan dricka på semestern har suddats bort nu för det var så länge sedan jag gjorde det. Ingenting jag gör associeras till alkohol över huvud taget. Eller kanske nån gång men inte på ett sätt som handlar om att jag skulle dricka. Snarare som en tanke kring alkohol bara för att jag ska få möjligheten att jämföra livet nu med livet då och känna tacksamheten.

Jag hittade ett badlinne som förut satt väldigt tight på mig men nu sitter det perfekt. Har inte tagit fram det på några år för jag har sett så alkoholplufsig ut (det är inte samma pluffsighet som när man går upp i vikt av andra orsaker tycker jag). Det kändes lite kul att sätta på mig det och direkt se kopplingen till att jag inte dricker under bikibisäsongen längre. (OBS. jag bryr mig INTE om vikt men jag ser en skillnad i min kropp på många sätt där alkohol ger en otrevlig uppblåsthet som alltså inte är samma sak som vanlig viktuppgång. Det syns även i ansiktet när jag tittar på gamla bilder).

Vill inte låta fåfäng men både mitt inre och yttre är ju ljusår från förut.

Kram kram

Man får vara fåfäng och njuta av sig själv i spegeln. ?
Ditt nya fräscha yttre är ju bevis och belöning på att du har valt rätt väg i livet!!
Så sträck på dig Lim, och var stolt!!?

Kramar
???

Jag har varit härinne till och från i ett par år nu och du har länge varit en sådan inspiration och hjälte. Jag längtar tills jag är där i min nykterhet där du är, men jag är fortfarande på minus - börjar (för sista gången, har jag bestämt mig för) på lördag.
Vill bara skicka kärlek och styrka och beundran - och framförallt tacksamhet för att du finns på andra sidan och visar att det går att komma dit.
?

Lim

Finalisa och knaskatten- tack fina ni ♥️♥️♥️

Jag har lite ångest ikväll. Pga min relation. Jag känner att jag sitter fast i ett äktenskap där ENBART min mans behov blir uppfyllda. Det finns ingen omtanke för mig eller knappt barnen längre. Men han har det bekvämt. Han är omhändertagen och lever dessutom lika fri som en ungkarl.

Han är ute och dricker. Jag har en klump i magen av ovissheten kring när och hur han ska komma hem. Jag är så trött på att inte kunna slappna av inombords här hemma. Längtar tills nåt händer som gör att vi bryter upp från varandra. Jag har ibland stark tilltro till att det ska hända. Men ikväll känner jag mig rädd för att det aldrig kommer ske. Jag har blivit expert på att hålla husfriden i shack. Jag ger honom inga anledningar att vilja lämna mig...

Jag vet att jag kommer lämna en dag men just ikväll känns det som att jag är i ett fängelse. Det är bara när barnen är tillräckligt stora som jag kommer våga röra upp husfriden. Just nu klarar jag inte ens av att vara osams med min man för jag orkar inte med påfrestningen. Och dessutom leder det ändå aldrig till att jag blir fri. Inte än i alla fall.

Jag är så sjukt glad över att jag bygger upp mig själv däremot hela tiden. Vad tragiskt det vore om jag drack under den här tiden för att försöka må bättre. Vilken misär det hade varit. Jag kan åtminstone rent logiskt se mitt värde och veta att jag förtjänar bättre. Om jag drack nu skulle jag förlora det. Då skulle jag förlora mig själv. Barnen skulle förlora allt vad trygghet innebär. Och jag med. Fast när jag tänker efter är det trygghet jag saknar. Lugn. Förutsägbarhet och rutiner som fungerar i en familj. Jag är så ensam. Ensam om att försöka skapa en normal ö i ett hav av öl och bakfylla.

Jag älskar min man allt mindre för varje dag som går. När vi är nära varandra och jag ligger i hans famn känner jag att jag behöver det men samtidigt tänker jag för mig själv att jag hatar honom och att han förstör mitt liv. Samtidigt som han pussar mig så tänker jag att han skiter i mig. När han kramar mig gör han det för sin egen skull och inte min. Så är det med allt. Allt är för hans egen skull.

Mycket går att stå ut med. Så länge alkohol inte är i bilden. När min man var nykter för länge sedan nu så var jag lycklig och lugn. Jag älskade honom varje dag och blev glad av att se honom. Nu ser jag en stor mansbebis som behöver mig till allt men samtidigt aldrig vill umgås med mig eller lyssna på mig när jag pratar om något. Jag är ointressant för honom. Jag är nykter, sansad och ansvarsfull. Tråkigt va? (önskar jag hade en så tråkig man isåfall).

Sorgligt inlägg ikväll. Men det är så jag känner just nu. Såhär känner jag varje gång han är ute och dricker. En stor klump av ångest och svärta inombords. Jag hoppas han aldrig kommer hem igen. Så känner jag just nu.

Den eventuella dag han blir nykter är det nog redan försent. Det har gått för långt när man börjar hoppas på att ens egen man inte ska ta sig hem efter en natt ute. Sånt går inte att reparera. Just nu är allt en väntan för mig på rätt tid. En evig väntan känns det som just nu.

Hoppas ni andra mår bättre än vad jag gör ♥️ Ett ljus i allt är att jag aldrig nånsin skulle få för mig att dricka bort det här. Jag har lärt mig till 100 procent att det är okej att känna alla känslor. Man överlever alla känslor och tack vare att jag inte dricker så kommer jag att må bra imorgon igen och ha en fin dag trots att jag är ledsen just nu. Det går snart över. Med alkohol går inget över. Med alkohol tillåter man all skit i livet gro fast och inget blir löst och bearbetat. Min man till exempel ältar mkt gammalt. För han känner aldrig färdigt något. Jag är i nuet och tänker framåt. Och imorgon är en ny dag ♥️

Lim

Nu har det gått någon timme sedan jag skrev.

Jag gick ut med vår hund på en promenad och kastade soporna samtidigt. Kände mig plötsligt så himla bra och stolt. Här går jag med 902 nyktra dagar i ryggen. Jag!! Som medicinerade ångest med öl var och varannan dag för några år sedan. Som inte kunde se en nykter framtid hur mycket jag än desperat önskade mig en.

Jag kan möta folks blickar till och med en sommarkväll under semestern kl 22.30 utan att behöva dölja något. För här går jag och lever varje dag och natt fri från gift.

Lite längre bort hörde jag hysteriska gapskratt från någons baksida. Vuxna människor som har sovande barn där inne. Jag är så stolt över att jag inte gör så längre. Så lättad att slippa all skam och allt självhat.

Jag tycker det är så häftigt att tänka tillbaka och liksom inse vilket jobb jag gjort. För jag menar, jag FÅR ju dricka. Jag har en inkomst, jag är över 30. Alkohol säljs. Jag hade ett beroende jag kunde fortsätta med för evigt. Men trots det gör jag det inte. Ingen har ställt ultimantum till mig. Ingen i hela världen vet om att jag hade ett beroende utom ni. Min egen vilja och insikt räckte för att jag skulle klara det här. Därför tror jag att alla på det här forumet som kommer till den punkten där de VÅGAR se sanningen i vitögat kan sluta om de vill. Men som många andra som varit nyktra länge så tror jag att man absolut måste ge upp alkoholen helt. Det går inte att göra den här resan halvhjärtat med en önskan om att dricka igen. Så fort den tanken får fäste och ni inte bestämmer er för att glömma den snabbt så kommer det att skita sig igen. Förr eller senare. Det är så alkoholen jobbar.

Det är så jag klarat mig hittills. Jag har sagt hejdå för alltid till alkohol. Förr i tiden sa jag hejdå men i mitt undermedvetna lade jag till "vi ses senare" och det gjorde vi också. Sågs och led tillsammans tills jag sa hejdå och dra åt helvete.

You can't keep dancing with The devil and wondering why you're still in hell.

Vilket bra citat! En mening som faktiskt säger allt?

Du kämpar så och jag hoppas verkligen att du får en förändring i ditt liv snart.
Fantastisk och bra att du valt bort alkoholen.
Du är värd att få vara lycklig varje dag?

Kramar
???

Vilket bra citat! En mening som faktiskt säger allt?

Du kämpar så och jag hoppas verkligen att du får en förändring i ditt liv snart.
Fantastisk och bra att du valt bort alkoholen.
Du är värd att få vara lycklig varje dag?

Kramar
???

sweatpea

Vad du är stark du är. Fick en tanke när jag läste ditt inlägg om att du känner dig som i ett fängelse. Har du funderat på att bygga upp ett fuck off kapital? Även om det kanske är en liten summa du kan lägga undan regelbundet så är den till hjälp den dagen det är dags. Planera för ett liv i frihet för dig och barnen. Fortsätt kämpa

Lim

Sweatpea och FinaLisa, tack båda för era ord ♥️ ja visst stämmer citatet väldigt bra FinaLisa!

Jag har börjat spara pengar ett antal gånger men det kommer alltid saker som behöver betalas i vägen och min mans beteende gör inte ekonomin lättare. Jag har tack och lov ett mkt bra skyddsnät av andra anhöriga som jag vet kommer att hjälpa mig om jag behöver det. Inte för att jag själv inte tänker göra mig beredd på olika sätt men jag vet att de kan hjälpa mig på många sätt och de är måna om mig och mina barn ♥️ tack och lov.

Jag vaknade runt 5. 30 imorse av att solen sken i mina ögon genom persiennen. Pustade ut när jag insåg att det betydde att det var morgon och han inte väckt mig full. Faran över liksom. Gick ut med hunden. Lättad. Tittade runt lite hemma och insåg att han inte var hemma. Ingen big deal. Så gör han ofta också.

Nyss ringde han. Han har blivit tagen till en annan stad för att sova natten i fyllecell. Det var fullt här tydligen (tragiskt va). Han verkade vilja att jag skulle bli upprörd å hans vägnar över att polisen varit idioter som kört honom till en annan ort. Men jag tycker att det är han som är en idiot. Håll dig nykter, håll dig hemma. Ser han någon köra mig till fyllecell genom landet? Behöver han vakna av att jag fylleäter eller bråkar på nätterna? Vaknar han och inser att jag inte kommit hem på hela natten? Alltså herregud. Vore rollerna omvända hade han lämnat mig DIREKT. Tanken är absurd att han skulle ha en fru som är som han är.

Innan han hinner hem idag tänker jag sticka ut med barnen och hunden. Vill inte höra honom anklaga polisen för det ena och det andra. För min del får polisen gärna behålla honom. Jag är glad att de tog honom så att jag fick sova ostört. Hoppas de vet det... Att trots fylleristernas gap och skrik och ouppskattning så finns det anhöriga hemma som de räddar genom att inte låta fullisen åka hem. Anhöriga som är tacksamma för jobbet de gör.

Kram till er alla. Drick inte!!!

Amanda

Vilken resa du har gjort! Du slutade dricka alkohol för flera år sedan och är glad och stolt över det beslutet. Fantastiskt! Nu prioriterar du dig själv och barnen och jobbar för att skapa hållbara rutiner som kan ge lugn. Samtidigt blir du påverkad av din mans förhållande till alkoholen. Du drar ett stort lass för att få allt att fungera och känner oro för var han befinner sig när han är berusad. Inte konstigt att det dyker upp mörka stunder och att det finns tillfällen då du känner dig instängd. Imponerande att du trots allt som händer omkring dig håller fast vid dina värderingar och fortsätter att känna in vad du behöver och önskar! Du är ansvarsfull. En fin egenskap som bidrar med trygghet och stabilitet för dig och dina barn. Vad skulle du vilja ha mer av i ditt liv? Vad ger dig kraft och energi? Dela gärna med dig om du vill.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen