Calici

Och då skall man ju festa till det lite så köpte en flaska alkoholfritt (0,0%) rödvin för att se om det kunde vara nåt att ha. Det var det definitivt inte! Snacka om meningslös dryck.

I övrigt två bra dagar i rad. Börjar fungera i vardagen och är inte bara en amöba i soffan som gnäller och stönar. Hustrun gillar den nyktre mannen mer än den berusade, även om jag är rätt trist långa stunder. Nu en dag kvar till JOBBET. Känns nervöst - undrar om jag fixar det och kan hålla stressen i schack... Förhoppningsvis blir det som jag hoppas, dvs något meningsfullt att fylla dagarna med istället för att hålla på och tänka en massa meningslöst som snurrar och upprepar sig som en skiva med repor i. Dag 33 tar slut och jag har inte druckit en droppe sen jag bestämde mig. Ganska överraskad att jag faktiskt klarat detta så här långt. Och aldrig mer alkoholfritt rödvin! (Ja, aldrig mer vin med alkohol heller såklart?)

Otroligt bra jobbat!
Skönt att du och fru börjar se ljuspunkter!
Håll ut, hoppas jobbet går bra.

Har precis läst din tråd och vill bara säga stort GRATTIS ❣️
Är sjukt imponerad av din kämpaglöd?
Önskar dig lycka till i fortsättningen??

Kramar
???

Calici, du är sjukt imponerande. Vi startade ju ungefär samtidigt (dag 40 för mig) och även om jag inte ger sken av det så oroar jag mig också för att börja jobba nu igen och bryta hjärnan som gått på lågvarv och har haft tid för att reflektera och inte ta snabba dumma beslut.

Men som du skriver i tråden, det är så himla bra att skriva här, för man kan gå tillbaka och titta i de svårare stunderna, så man blir påmind om hur man tänker när man inte är i paniken av att känna att allt löser sig med A.

Bra jobbat, grattis och du fixar detta, låt inte dig själv ta detta ifrån dig.

Kram

Calici

dag. Jobbat och överlevt, men en hel del stressymtom då och då. Nu på kvällen trött och riktigt låg, med rejält sug efter nåt att dricka. Så har jag inte känt sedan jag slutade. Ruskigt vad mycket vanans makt påverkar. Efter en "tuff" dag på jobbet brukade jag nästan alltid dricka som en slags kombinerad belöning och avslappningsmedicin, med en stunds falskt gott humör. Mår egentligen helt ok men blev extremt sugen och blir irriterad och på dåligt humör.

Calici

Nu verkar det mesta av fysisk abstinens ha lagt sig. Sover ok, mår ok och det känns för det mesta ok. Jag hoppas jag kan vara nöjd med ok...

Calici

Funderar mycket på om jag mådde dåligt av att dricka, eller om jag drack för att jag mådde dåligt. Nu utan alkohol så är det mycket som är bättre, men hjärnan kokar av minsta lilla stress. Har nog lurat mig själv att tro att allt skulle bli bra om jag slutade dricka, men det blir det ju uppenbarligen inte. Mår nästan sämre nu av att ha jobbat en dag än när jag drack, och det är svårt att ta in. Kanske fortfarande handlar om tid och uthållighet, eller så är den bistra sanningen den att detta är mitt normaltillstånd. Inte lätt att motstå frestelsen att döva och få slappna av... Jag ska inte dricka, men önskar så innerligt att få nån slags inre frid och att känna välbehag utan alkohol.

Femina

Först dricker vi för att vi mår dåligt och sen mår vi dåligt för att vi dricker och då dricker vi för att vi mår dåligt igen...osv. ?

Calici

Värsta sortens möte på jobbet, i sex timmar. Höll på att krypa ur skinnet och var nära att bara resa mig och gå flera gånger. Det krävdes massor av energi och vilja för att stanna kvar, men gjorde så och överlevde. När jag kom hem kändes det riktigt bra. Ett kvitto på att det är viktigt att våga och orka stå ut i en svår situation, och att det gav belöning i form av självkänsla och upplevelse av kontroll. "Förr" hade det blivit en hel del vin och öl efter en sån dag, och jag är riktigt stolt över att inte ens tänka tanken att åka förbi systemet som vanligt, utan direkt hem och pustade ut. Sen blev det några mindre behagliga stunder under kvällen pga oväntade stresshändelser men inget som helt förstörde mitt relativt goda humör. Ser fram emot en natt med god sömn, och sedan ett riktigt examensprov imorgon när jag träffar min ledningsgrupp för första gången efter sommaren. Men jag ska fixa det. En dag i taget...

Calici

Har glömt att tacka för dina vänliga kommentarer de senaste dagarna. Tack!

Som att läsa om mig själv.
Har haft dom tankarna så sjukt mycket i huvudet. Jag tror det var såhär för mig - stress var mitt största problem länge. Alkohol hjälpte mig varva ner och få ihop karriär och familjeliv. Till slut tog alkohol över och blev mitt största problem. När alkohol togs bort helt släpptes all obehandlad/bortryckt stress fri och blev ett tag värre. Nu jobbar jag mkt med att få ett problem-och-stressfritt huvud så att det inte finns något att fly från/bedöva.
Har blivit väldigt känslig för stress men allt oftare uppnår jag det där tillståndet när huvudet är tyst på naturlig väg. Och det är magiskt.
Starkt jobbat av dig, heja dig!

Calici

Jo, det är nog bara att jobba på och glädjas åt de få "tysta" stunderna. De finns där för mig också, och när det händer blir jag så glad och tacksam. Sen besviken när det drar igång igen, och så håller det på. För tillfället verkar det som att jag fixar både jobb och privatliv, men det känns skört och som ett lotteri. Tydligaste förbättringen för min del är nu sömnen som funkar riktigt bra, och det verkar hålla i sig. Kunde bara den dagliga stressnivån ligga lite lägre och mer stabilt så närmar det sig acceptabel livskvalitet. Alkohol är iaf helt uteslutet - den fällan går jag inte i med öppna ögon, och kanske är det tack vare hur jobbigt detta är och har varit som gör att jag aldrig vill hamna där igen.

Calici

Riktigt, riktigt jobbiga dagar. Känner inte att jag har fast mark under fötterna. Ångest som kommer och går utan förvarning. Klarar stress vissa stunder, men ofta inte. Humöret i botten och väldigt uppgiven. Inte ett dugg sugen på att dricka alkohol, det skulle naturligtvis inte göra något bättre. Men kul är det inte just nu.