Hej alla! Har varit här under många alias de senaste åren! Sist som Zorro. Länge sedan nu så mina vänner från den tiden finns kanske inte kvar, men det hade varit roligt om så var fallet.
Mitt problem är precis som tidigare, att jag har en enorm konsumtion av starköl. minst 7,5! 2 flak i veckan och under senare tid har jag haft problem att få dem att räcka till söndag. Viktuppgång, taskig ekonomi, ångest och panikattacker är sådan som blir resultatet. Jag inser att jag måste göra ett nytt försök att komma ifrån detta. Jag inser att jag är alkolist!
Mitt förra användarnamn, Zorro, var väl valt. Jag döljer mig bakom en mask. Har väldigt svårt att tänka mig ta hjälp. Inser dock att jag kanske måste det nu!
Som så många andra här, har jag ett fullt fungerande socialt liv med bra jobb. För väldigt många kilo och år sedan var jag mycket aktiv. De senaste åren har det varit ett oöverskådligt hinder att ta tag i någon ting alls! Ångest som närmar sig panikattacker varje morgon. Vill egentligen bara dra i mig ett par öl och somna om!
Livet fungerar inte längre helt enkelt!
Börja komma upp i de åren då man funderar över hälsan också.
Detta är dag nummer ett och oroar mig för de kommande dagarna. Hur mycket abstinens kommer jag att få? Hur ska jag förklara att jag mår skit på jobbet? Kommer oron, ångest, paniken lägga sig och efter hur lång tid?
Inser att jag har några tuffa dagar framför mig och därefter ett tufft liv! För jag kommer aldrig att kunna bli en normaldrickare.

Hälsningar
/M

känner igen mig i mycket av det du skriver. Känner nu att jag spelar rysk roulett med mitt liv, och alkoholen måste bort. Finns inget positivt alls längre utom att jag somnar snabbt beroende på att jag nästan druckit mig medvetslös. Jag mår ju lika dåligt vare sig jag dricker eller inte, så varför fortsätta? Börjar inse att alkohol inte ger mig något alls längre. Jag dricker också starka starköl och har en skaplig övervikt. Vi tar tag i detta nu och följs åt! Min resa får börja i morgon eller övermorgon eftersom jag har saker uppbokade.
mvh Fenix

Tack för svar Fenix.
Helt sant att man mår lika dåligt oavsett om man dricker eller inte. Den ångestdämpande effekten, är väldig, väldigt kortvarig!
Jag är också så otroligt trött på att gömma mig och göra allt som går för att dölja. Jag har alltid varit livrädd för att bli genomskådad. Så jag kommer försöka vara väldigt mycket mer öppen med detta framöver. Alla som står en nära lär ju ändå ha begripit sen länge. Kvinnan jag delar mitt liv med har definitivt fattat problemet.

Efter otaliga försök inser jag att jag kanske behöver be om hjälp om jag inte fixar det denna gången!

Jag gör mycket gärna denna resa tillsammans med dig Fenix.

Hälsningar
/M

kul tror jag att få kontakt på riktigt, kanske via mejl till att börja med. Vi får se om administratörerna skulle kunna ordna en sådan kontakt, om du vill förstås. Läser varje dag på forumet och det ger mig mkt, men många gånger har jag tänkt att det skulle kunna ge ännu mer om man fick kontakt med någon som verkar vara i samma tillstånd ungefär. Självklart ska man kunna vara anonym ändå, men det fixar man ju med en typ hotmail-adress eller liknande. Ni trevliga som sköter sajten, har ju träffat er live en gång i höstas, kan gärna ge en kommentar om mina tankar i detta ärende.
/Fenix

Ett trevligt erbjudande, Fenix, som jag kanske nappar på, på lite sikt. Men min första dag på ett par år här på forumet så det känns lite för tidigt. Trevligt om vi kan följas åt här, men i övrigt har jag mina egna demoner att hantera nu, tillsammans med familj och min sambo.
Hoppas verkligen att du inte tar illa upp!
Hälsningar
/M

Inne på dag 2. Kommer inte ihåg när jag mådde så här jäv.... dåligt sist. Som influensasymptom. Hittade en kvarglömd starköl i min ryggsäck idag. Kändes som en otroligt enkel lösning att bara ta denna enda för att slippa må så förbannat dåligt. Än har jag stått emot dock! En annan sak som är lite besvärande är att det sticker i fötterna, precis som när en hand somnar och den ska vakna till liv igen. Men det är väl kroppens sätt att reagera misstänker jag.
3 första dagarna som tidigare har varit jobbigast, men hoppas det lättar lite imorgon.

…. och häll ut den!!!
Jag har också mått skumt de första dagarna och varit förbenat trött. Nu är jag på dag åtta och mår redan bättre.
Så håll ut!

fara, jag tar inte alls illa upp. Mår som vanlig dåligt idag, och tänker oavbrutet på att det här måste få ett slut. Längtar verkligen efter att slippa inta detta gift och känner ändå ett spirande hopp att det måste gå till slut. Vi kör på.

Det är så sjukt att lösa hur lika det är för många. Den första tiden ni ör inne i nu var fruktansvärd för mig. Slutade med att jag gav upp helt, tog hjälp av sjukvården och för mig tror jag det räddade mitt liv.
Det sjuka med min (vågar inte skriva våra, men verkar ju som beroendehjärnor funkar väldigt lika) hjärna var att efter 20 vita dagar förnekar hjärnan att det verkligen var så farligt och så trillade jag tillbaka igen. Gång efter gång och det blev bara värre och värre.
Så om du tänkt tanken redan att be om hjälp, be om hjälp nu direkt så kanske du slipper luras av din hjärna om några veckor när abstinens lagt sig?
Lider med dig/er. Hatar abstinensfasen. Men det blir bättre, för mig tog det 3 veckor innan det blev ok. 5 dagar innan det värsta helvetet gick över. Men jag var i riktigt dåligt skick.

Soffi: Ölen i ryggsäcken ligger kvar! :-) Vi hade en diskussion idag, men jag vann!
Tackohej: Tack för din kommentar i min tråd! Läst lite i din och ja, känner igen mig i väldigt mycket.
I Övrigt mår jag lite bättre idag. Brukar ha 3 mycket jobbiga dagar och så verkar det bli denna gången också. Så det är väl från nu, kampen börjar på allvar. Har alltid förlorat tidigare, men ska vinna denna! Har lärt mig att man måste ha klart för sig vad som motiverar just mig! Vikt och ekonomi är de 2 främsta. Hälsan kommer tätt därefter. Som medelålders man hänger ju iofs vikt och hälsa tätt ihop!

Vad?! Gör du inte som jag säger :-o! ;-);-)
Nåväl, vill du ha ölen kvar och diskutera mer med den så är jag helt ok med det. Själv hade jag aldrig klarat mina första dagar om jag hade haft något hemma.
Så, strongt av dig att du vann!
Och bra att du har koll på dina motivationsfaktorer så att du inte plötsligt sitter där och undrar varför du går den här matchen.

Det är ju helt sant att kan man inte han ens en öl inom räckhåll utan att suga i sig den så har man ju helt klart problemet kvar, har inte riktigt tagit matchen...
Jag duckade mig igenom första ronden, vilket jag vet kan innebära att motståndaren blir både djärvare och starkare längre fram. Men nu är nu och sen är sen... Och nu dricker jag flädersaft :-).

Dag 5 och nu börjar kampen. Igår var jag och damen iväg hela dagen så lördagen gick ganska lätt! Idag söndag så upptäcker jag på morgonen hur otroligt tråkigt och trist allt är. Vaknar klarvaken kl 06. Normala rutinen är en film och några starrköl ett par timmar och sen lägga sig igen ett härligt avslappnande rus.
Vad gör jag nu? Trist och höstaktigt ute. Vaken tidigt på morgonen och kan inte somna om. Livet känns just nu allmänt trist och tråkigt.
Ber om ursäkt för ett lite negativt och tråkigt inlägg, men om inte för annat så skriver jag för mig själv.
Förhoppningsvis kommer en dag då jag kan läsa denna tråden efter lång nykterhet och kan se tillbaka på hur det var då.
Kampen fortsätter idag, men det är tufft nu när abstinensen har lagt sig och alkoholen säjer att dessa dagar ändå gick rätt lätt. När starkölen talar till mig och säjer hur mycket roligare vi hade söndag morgon bara för en vecka sedan.
Så falskt eftersom jag vet hur jag egentligen mådde då. Visst, skittråkigt idag, men faktum är att min kropp redan börjar återhämta sig. Vätskan i benen och fötterna har försvunnit. Jag har ingen panikångest. "tråkigt" borde man ju kunna leva med!
Idag känner jag att det inte handlar om en dag i taget. Snarare en minut i taget.
Hoppas innerligt att jag på ämnesraden imorgon kan skriva "Dag 6 och fortfarande nykter". Just nu är jag dock inte helt säker!

Kram på er alla!
/Magnus

Söndagar - så trista, rentav meningslösa dagar som fördrivs bäst i en lagom dimma av alkohol. Nej, jag har aldrig börjat till frukost men vid 14-tiden är tristessen så total att flaskan korkas upp...
Jag är nu på dag elva, dvs min andra nyktra söndag. Fortfarande lite villrådig över vad man gör en sådan här dag, speciellt som det är ruskväder, men med en klar insikt om att det blir absolut inte bättre av att sitta ensam hemma och dricka.
Tänkte snart åka iväg och träna, japp energin återvänder så sakteliga, och sedan blir det nog en bra film eller bok framför brasan med alkofri öl.
Hoppas att du, minut för minut också kan hitta något vettigare än alkohol för att fördriva dagen med. Jag lovar att det är värt allt imorgon, försök tänka dig stoltheten och glädjen när du kan skriva "Dag 6".
Håll ut!

Talien

Söndagsfyllan har man inte fuskat med många gånger ?
Har väl trott att jag bytt ut tristessen mot myyys... söndagar har väl varit en dag då jag med "fördel" startat redan under förmiddagen.
Men det är ju inge bra alltså... Eller hur? Och det blir ju faktiskt lättare att hitta andra aktiviteter allt eftersom. Kämpa på ?

Era kommentarer är så otroligt värdefulla. Än härdar jag ut! Bestämde mig för att göra något meningsfullt med denna dag. Gillar ironi, så bestämde mig för att städa ut alla gamla ölflak ur garaget! Inser att jag sedan sista rensningen kunde köpt mig en bättre begagnad bil för vad jag betalat för dessa flak! Man måste ju vara totalt dysfunktionell! Fet, fattig och riskerar hälsan. Ändå dricker man! Hur sjukt är det inte?
Tror värsta söndagskrisen är över. TACK!
Kram på er!
/Magnus

Dag 6 avklarad. Imorgon har jag hållit upp en vecka! Morgonen idag var rent fördjävlig! Gick som i en dimma och mådde riktigt skit! Frammåt lunch blev det en promenad och därefter återvände livet en aning. Kvällarna går bra, men förmiddagarna är jäkligt jobbiga av någon anledning.
Jag har inte varit nykter en hel vecka på en evighet, så det känns rätt stort. Samtidigt vet jag att rekordet på många år är 8 veckor. Väldigt, väldigt långt dit!
Känns lite som att det knappt är värt det om det ska vara så här jäkla jobbigt. Men kör en dag i taget!