Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Femina

Uppe före tuppen igen och skjutsade dottern till jobbet. Har duschat/tvättat håret idag för första gången på en vecka. Bara det!
Skönt att känna sig normal igen. Ångesten har dragit sig tillbaka till någon mörk vrå. Där vilar den och gör sig redo att attackera på nytt ifall jag ger den tillfälle.
Att räkna dagar känns ganska oviktigt den här gången. Visserligen håller appen koll och imorgon har det gått en vecka men det är inget jag jublar över. Känslan av eufori förra gången kommer nog inte tillbaka förrän jag överstiger mitt eget rekord på nytt. Det gör inget. Jag vet att jag kan. ?

Så himla skönt att läsa att du känner dig "normal" igen - och att du vet att du kan hålla dig ifrån den lömska alkoholen. Jag läste i kapp lite i din tråd, insåg att du verkar allt annat än nöjd med relationen till din man. Han har ju riktigt stora alkoholproblem. Måste stundtals vara ett helvete att leva vid hans sida, med tanke på bördan du själv bär på. Hoppas att du får samtalsstöd och hittar gemenskaper som får dig att växa ännu mer, få ännu mer ro i själen. Känner igen mig väl i det du skrev om att det är svårt att bara vara vän med män. Den enda manlige vän jag känner mig helt trygg med är homosexuell. Alla andra manliga bekantskaper verkar ha en dold agenda, inte minst med tanke på att jag är nyseparerad. Blickar, beröringar, kommentarer... Jag har svårt att falla för någon. Gör jag det (högst sällan) så gör jag det rejält - oftast för "fel" person.
Tack för att du delar med dig så ärligt om alla dina känslor och prövningar.
Stor kram!

Femina

Ikväll var jag på möte. Rekordmånga deltagare. Jag berättade att jag varit nykter en vecka. Min f d "vän" var där. Vi hälsade och inget mer. Jag måste ju varit totalt sinnesförvirrad tidigare. Det enda jag såg nu var samla gamla gubbe som jag såg i början. Jag kände absolut ingenting. Skönt. ?

Femina

"Att förstå de tolv stegen" heter boken utav Terence T. Gorski jag just läst ut. Rekommenderas varmt till alla som arbetar eller ska arbeta med tolvstegsprogrammet. ?

Femina

Igår lagade jag en soppa till middag och spädde den med lite vitt vin. Sen tyckte jag att jag kunde ta och dricka lite vin samtidigt. Det blev några glas men jag slutade kl 19.30. Hade även en del tankar på när jag skulle dricka A framöver. Om jag bara inte dricker när jag mår extra dåligt.

Pyttsan! Jag vaknade kl 03 inatt. Ångesten hoppade glatt fram ur sin mörka vrå! Sovit dåligt. Känner mig seg och trött. Tur att beroendemottagningen inte hörde av sig igår för då hade jag tackat nej till all hjälp och sagt att jag ångrat mig. Men varför hör de inte av sig snart? Jag ringde ju förra onsdagen?

Jag har stora problem med första steget inom mig. Jag vill inte släppa taget helt om att kunna dricka och må bra. Helt sjukt. Om jag inte dricker mår jag ju bra. Om jag dricker mår jag dåligt. Hur svårt kan det vara att fatta det? Jag kan inte bli frisk annars. Jag har en stor brottningsmatch som pågår inom mig. Känner mig rädd och ensam. Måste acceptera att jag druckit mig sjuk. Gud, hjälp mig... ?

Femina

Glömde berätta att jag hade min första dröm om A inatt. Nån förvirrad dröm om en bevattningsslang som det kom rosévin ur? Som jag drack från... ?

”Att droga är inte ett sätt att överleva. Även om det kan kännas så. Att droga är ett sätt att sakta gå under.”
Så bra att påminna sig om när suget slår till. För min del inte a utan annat men beroendet är detsamma. Det är min övertygelse.
Tack för att du delar! Lycka till / mt

Jag har ingen aning om varför det är så svårt att fatta det där enkla sambandet att alkohol ger ångestpåslag deluxe. Varför är det så lätt att lura i sig själv att man mår bättre bara man får litet (hellre mycket) vin? Kanske för att det brukade vara så innan man drack sig sjuk? Vi är inte korkade. Vi upprepar inget beteende som inte ger oss någon form av positiv pay-back. Och upprepat har vi ju gjort. Alldeles för ofta. Och så blev det så här... Jag antar att man måste på allvar inse att det lyckade samspelet man en gång hade med alkoholen är över. Det kommer aldrig att bli så igen. Och hur man kommer dit... Ingen aning... Men beroendeenheten vet säkert. Och du har haft modet att söka dig dit. En eloge till dig! Snart får du hjälp. Kram

Femina

Nu är jag trött efter att ha varit på dubbla möten. Det ska bli skönt att gå och lägga sig nykter. Jag kommer nog sova som en stock!

Jag delade om mitt problem angående första steget. Rent teoretiskt kan jag ju lära mig hela begreppet om kronisk alkoholism men att känslomässigt känna sig 100% övertygad om att jag aldrig kommer att kunna dricka igen är svårare. Och då kan jag inte ta en sponsor och börja arbeta med programmet... En kvinna sa till mig efter mötet att "fake it until you make it". Kanske får jag göra det. Ska jag bara gå och vänta på att bli sjukare och sjukare, halka längre och längre utför tills inga fler "bottnar" finns? Och DÅ kan jag börja göra stegen och få hjälp? Det låter ju inte heller rimligt.

Idag kom en kallelse från Karolinska till min läkare. Då får jag resultatet utav röntgen och minnestestet. Dessutom kom en kallelse till beroendemottagningen. Det blir nog bra. Jag går dit med ett öppet sinne. Jag har inga problem med att vara ärlig. Jag skäms inte heller. Men det är dags att ta sjukdomen på allvar. Göra det som krävs. Be om hjälp. Tack, Gud, för att du visar mig vägen till ett nytt, bättre liv! Ske din vilja.

Femina

"Bemästra dig själv. 12 steg för balans i livet." heter en bok utav Harriet Marnell. Den har inget med A eller tolvstegsprogrammet att göra utan är snarare en självhjälpsbok för ett bättre liv allmänt. Klokskap.

Ikväll var jag på ett fint möte. Nu kurar vi skymning med levande ljus på borden som bidrar ytterligare till skön stämning. Jag har eventuellt en ny sponsor i åtanke. Kvinnan som igår sa "fake it until you make it". Varför inte? Jag kan alltid fråga henne. Dessutom har jag lärt mig att man först också ska vara överens om villkoren för hur samarbetet ska se ut. Båda ska vara nöjda. Vi hjälper ju varandra! Dags att sova! ?

Femina

Nykter lördagskväll i soffan framför brasan med cola och popcorn. Tyvärr är det sport just nu på TVn. Maken njuter och skruvar upp ljudet... Själv är jag inte minsta intresserad... ⚽??

Femina

Har varit på högmässa idag igen. Jättefint. Vacker höstdag. Skördat sista gräslöken för i år. Nu finns det gräslök för kommande året i små påsar i frysen. Går att använda till mycket. ?️

Femina

Jag har faktiskt avbokat min tid nästa vecka hos beroendemottagningen. Det är utav två skäl.
För det första är jag inte redo ännu att ge upp alkoholen för alltid. Jag har många "bottnar" kvar att slå i innan jag är helt övertygad.
För det andra känns det som om jag överreagerar. De är nog vana vid sjukare patienter än jag där. Det var bl a attityden hos läkaren jag talade med på telefonen och de frågor jag fick.
Det finns däremot en mottagning i Stockholm som heter "Riddargatan1" på samma adress, dit några som arbetar på detta forum är anknutna. Den mottagningen uppmärksammades mycket i media när den startade. Det var nytt då med en mottagning som vände sig till folk med problemdrickande men som fortfarande levde normala liv. Där kan man få hjälp både att dra ner på sitt drickande eller att sluta helt, beroende på situation. Jag tror också de har en annan attityd till sina patienter. Det känns som om jag borde vända mig dit i första hand ifall jag ska söka hjälp. Jag säger "ifall" för jag kommer inte göra det i dagsläget.
Fortfarande nykter! ?

Riddargatan 1 har jag hört mycket positivt om. Jag tror att det är klokt att behandla riskbruk innan det blir missbruk. Och spännvidden där emellan är ju jättestor.

Jag har gått på beroendemottagningen som medberoende och som problemdrickare. Det har för mig varit ett bra stöd och givit mig bra kunskaper samt redskap. Vi väljer alla vilken väg vi går såklart. Jag har ju tex inte kommit iväg till AA, vilket jag nog borde. Men det är min tröskel.

Jag hoppas du får ett bra svar av din läkare ang minnestest och röngen. En fundering bara.. Alkohol och din sjukdom, vad säger läkaren om det? För mig låter det direkt livsfarligt, fast jag kanske har helt fel? Jag hoppas du inte tar illa upp när jag frågar så här...

Berätta gärna om hur det var på Riddargatan 1 sen när du varit där.

Kram

Femina

Nyss hemkommen från ett fint möte. På tisdagar är det alltid talarmöte så man får lyssna till någons berättelse.

Idag ringde faktiskt beroendemottagningen upp mig och frågade om jag ville ha en ny tid. Det var omtänksamt utav dem. De sa att jag var välkommen att höra av mig igen ifall jag behöver. Det var en lite bättre attityd denna gång. Snart sovdags! ?

Femina

Det var extrapris på lättöl denna vecka så jag köpte det och drack en igår till maten. Märkte ingen skillnad mot A-fri öl. ?

Femina

Jag har varit på ett jättefint möte ikväll igen. Vi delade om första steget. Jag kan inte ta en sponsor inom AA och börja med stegarbetet ännu eftersom jag inte känner mig övertygad om första steget. Så är det. Bra eller dåligt. ?