av Mirabelle G-S

Vinäger
lör, 2019-11-23 - 15:15

Det är som vanligt en fröjd att läsa dina inlägg. Jag som, liksom du, har en man som lätt hänger på min nykterhet borde ju ha kommit längre... Men men...

En dag är jag där. En gammal forumgrej är ju att säga att jag kommer efter, men jag hoppas att jag aldrig kommer ifatt dig. Så är det ju,även om jag inte känner någon större risk, vad gäller just dig.

Ha en fin snigel- och alkoholfri avslutning på helgen. Lite grönkål och Cola på det här så är den fulländad.

Tack för att du finns. ?

Kram

Mirabelle G-S
tis, 2019-11-26 - 21:08

Jag börjar tro att jag tillhör den sista coola generationen... Ni vet... punk, tjuvrökning, tisdagsfyllor, ett och annat slagsmål... Vad möter mig när jag kommer hem från jobbet? Tjugo-åringen och partner sitter på vardagsrumsgolvet, helt uppslukade av sina Pokémon-kort-samlingar. Småsyskonen sällar sig till sällskapet. De diskuterar värden, byter kort fram och tillbaka, söker info på nätet och i nån sorts böcker/kataloger... Jag fattar inget. I Don’t speak geek ? Men jag blir alldeles varm inombords när jag ser ungdomarna hänge sig så ohämmat åt detta oskyldiga som de mår så gott av. I varm gemenskap. Utan vare sig rus eller kemisk bedövning.

FinaLisa
tis, 2019-11-26 - 22:03

Jag blir varm inombords och gläds med dig. Vad skönt och lugnt det måste kännas som mamma?‍?
Önskar jag hade haft sådana fina minnen när mina barn var i den åldern..? men det var droger och annan skit som förstörde samvaron för det mesta.
Kram?

Miomi
tors, 2019-11-28 - 09:49

på det där med ordentliga ungdomar! Vad är det för fel på dagens unga? :-) Sitter hemma på helgerna...och dricker gör de inte heller!
Tänk om det där slår bak ut och de börjar festa loss när de är 80! För inte kan man väl leva ett helt liv utan fylla??? :-;

Mirabelle G-S
tors, 2019-11-28 - 19:37

Om ungarna släpper loss och festar järnet när de är 80 får de baske mig dra med gamla morsan också. En hårsmån från graven kan det knappast spela någon roll om man är nykter eller aprak längre ?

Skämt åsido så var det farligt nära att jag gav blanka fan i nykterheten idag... En riktigt tuff situation, till synes utan slut eller lösning på jobbet... Mitt i det får jag ett akut telefonsamtal från skolhälsovården om mitt mest sårbara barn (autism, ADD, ångestproblematik). Innehållet i det samtalet var som en spark i ansiktet. Med stålhätta. Lyckades hålla ihop tills jag kunde ta rast, dra mig undan, gråta en skvätt och komma igen. Under rasten kollar jag min mail, och får nästa dråpslag gällande samma barn, levererat. Lyckades bita ihop och jobba ytterligare en timme. Tills favoritkollegan undrade hur det stod still. Jag förklarade läget och bröt samman. Lipade ögonen ur mig och blev hemskickad. Åkte hem för att ta hand om en lika knäckt unge, författa diverse problemlösningsorienterade mail till olika instanser om sagda unge. Om jag inte hade varit ”en sån som inte dricker alkohol” så skulle jag supit skallen i bitar ikväll. Ja jävlar i min låda, jag skulle hällt vin över hela skiten. Fast nu ramlade tolvåringen just ner för hela trappan, så jag har inte tid att tänka mer på det. Skit fan. Vi hörs.

Mirabelle G-S
tors, 2019-11-28 - 20:22

Ungen som slog kullerbyttor nerför hela trappan gjorde så utan att tillfogas en skråma. Hur hen gör det har jag ingen aning om. Månne hen är tillverkad av gummi eller plasma... Hen är av den där energiska sorten som ba’ doing doing doing studsar runt överallt samtidigt och liksom inte går att få fatt i... Även kallad ”Kvicksilvret” inom närmsta bekantskapskretsen. Likheten med hackspetten i jul-Kalle Anka är slående. Otaliga är de situationer då hen borde ha brutit något, eller fått hål i huvet. Men näppeligen. Varje gång skrämmer hen ett par år av mitt liv, fnissar glatt och studsar vidare. Makalöst.

Mirabelle G-S
fre, 2019-11-29 - 16:36

Jaaa... vad säger man... Helvete. Situationen på jobbet eskalerade. Och får ett slut. På det traumatiska vis jag har flaggat och ringt larmet för dagligen under fyra månader nu. Jag räddade förmodligen en kollegas liv idag. Eller från att få men för livet. Med min egen säkerhet som insats. Kollegan som försatts i livsfara är den som kommer dras i smutsen och gå igenom en skadeståndskravsprocess. För med den galna rättsosäkerheten vi numer har i vårt yrke blir hen anmäld för tjänstefel, oavsett hur hen hade agerat i situationen hen var försatt i. Om hen inte hade agerat som hen gjorde hade hen blivit anmäld för det. Nu blir hen istället anmäld för att hen agerade. Så. Åt. Helvete. Fel. Fy fan för Sverige. Faktiskt.

Jag vill suga i mig en vinare och domna bort. Men det tänker jag inte göra. Jag tänker krama och pussa på mina ovilliga telningar och glädjas åt att jag inte blev skadad idag.

IronWill
fre, 2019-11-29 - 19:40

Godis är bra. Eller ostbågar. Eller ett ligg. Har hört att det är extra bra efter nära-döden-upplevelser så led upp mannen till syndens näste när barnen däckat (kanske på grund av ostbågar). Eller godis. Jag kör ostbågar.

Mirabelle G-S
fre, 2019-11-29 - 19:56

Ah ett ligg är lösningen! Påminner mig om en kväll när jag var trött, sur och less. Jag meddelade gubben att nu går jag och drar nåt gammalt över mig. Hans respons var ”Ok, jag får väl ställa upp då” i väldigt suggestiv ton. ”Nä, inget SÅ gammalt” sa jag ?

Mirabelle G-S
sön, 2019-12-01 - 12:52

Kollar min app och ser att nykterheten varat sex månader inatt. Vilken tur att jag inte drack på jobbeländet. Det hade känts snöpligt. Den här helgen har jag plågats mer än vanligt av romantiserande tankar på vinets härliga avtrubbning. Ska jag aldrig någonsin få känna den sinnesfriden igen? Fast mitt minne av sinnesfrid är en lögn. Det vet jag. När jag slutade dricka var det länge sedan vinet hade den effekten. Ångeststegring, allra senast när alkohollullet börjar lämna kropp och knopp, förmodligen tidigare än så. Ätstörningsdemonen som vaknar till liv så fort vinet försvagat förståndet, den orkar jag inte ens tänka på. Nä. Det är bättre att fortsätta på den inslagna nyktra kursen. Jag är frisk. Litet lagom neurotisk. Men frisk.

Strulan65
sön, 2019-12-01 - 13:22

Så klokt att du kan se det och så länge du kommer ihåg att insatsen är högre än vinsten så hjälper det.
Neurotisk piggar upp livet?
Många kramar Strulan❤️

Mirabelle G-S
mån, 2019-12-02 - 22:49

Och jag mår så jävla prutt-dåligt. Av både allvarliga anledningar och larviga anledningar. Hjärnan sållar inte längre. Överväldigad och ångestfylld deluxe. Vet inte vad jag vill med att skriva detta. Bara säga som det är, antar jag. Funderar på att bryta mitt heliga löfte till mig själv och prioritera bort min inblandning i gänget med hobby entertainers. Det har varit jobbig stämning med massa underströmmar jag inte förstår mig på det senaste året. Kraven höjs stadigt. Och toleransnivån krymper lika stadigt. Det börjar kännas mer förpliktigande än uppbyggande. Eller är det min utmattning som spökar och försöker lura i mig att jag måste isolera mig och sjunka ner i depression? Hur fasen ska man veta sånt???

Mirabelle G-S
tis, 2019-12-03 - 02:24

Nu vet ja’! Låt oss runda av eländet med insomnia! Lysande. Strålande. Baaaah! Men jag har ju krälat över halvårs-strecket iaf. Alltid nåt. Jahapp. Vad ska jag nu hitta på... Fyra timmar kvar innan jag officiellt ska vakna. Jag antar det är uteslutet att spela piano och yla diskantstämmor med magstöd? Förresten... Är det så man får halvvuxna ungar att börja planera för eget boende? Egentligen vore det inte mer än rätt att jag får störa deras nattsömn nu. De höll fan mig vaken om nätterna i åratal. Åratal. Och se bara, nu har jag gått sönder ?

FinaLisa
tis, 2019-12-03 - 07:08

Hoppas du fick några timmars sömn till slut. Det är ett eländes elände när man inte kan somna om?
Men Grattis till 6 månader!!! ???
Vilken bragd?????
Kram ?

Li-Lo
tis, 2019-12-03 - 09:01

"Och jag mår så jävla prutt-dåligt. Av både allvarliga anledningar och larviga anledningar. Hjärnan sållar inte längre."

Brilliant, så klockren beskrivning av hur det kan vara.

Samtidigt, eller i meningen efter... en fin analys och modet att se att inga löften är huggna i sten. Beslut tas i samspel med ens inre och yttre omständigheter. Vad du än väljer, tack för din humor, skörstarkhet och vilja att dela.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Fibblan
tis, 2019-12-03 - 17:38

Det är ju helt fantastiskt!
DU är helt fantastisk?!
Motigt nu, men tänk vad häftigt med ett helt halvår bakom dig av pure nykterhet ?! Tänk att ordet år finns med i beskrivningen av hur länge du varit nykter?! Håller med FinaLisa, Det är bragdmedalj på det??!

(Hoppas du tagit dig igenom dagen, trots minus på sömnkontot..?)
Stor kram och grattis än en gång?!
/Fibblan ?.

Mirabelle G-S
tis, 2019-12-03 - 18:36

Jag tog mig igenom dagen på knappt två timmars sömn. Det var på spikmattan jag somnade till slut. Det ska jag komma ihåg nästa gång jag går upp i varv sådär. Har inte direkt ångest nu. En del högst befogad oro ang de allvarliga situationerna. En stor skopa irritation över de larviga omständigheterna. Nedslagen och modlös på sätt och vis. Överaktiv vinnarskalle och kamplust på andra vis. Gud så komplext det mänskliga tanke- och känslolivet är. Man vet ju till slut inte vad som är upp och ner och bak och fram... Läste i Ensams tråd att psykologen säger att hon ska stanna kvar i känslan och våga känna den tills den avtar. Så jag tänkte att det är nog det jag ska göra också. Pull up my big girl panties och bara möta obehaget. Stanna i känslan. Stanna och tänka de obehagliga tankarna till slut, utan att hemfalla åt tröst- eller försvarstankar. Det är ju bara tankar, bara känslor... ungefär lika farliga som ett luftslott. Så varför är man så rädd? Varför flykt i vild panik? Det måste jag fundera vidare på. Men först ska jag banne mig sova. Kram på er!