av TessMa

PimPim
mån, 2020-01-06 - 14:18

...och jag har även smakat Kombucha som jag fick hos min massör, redigt ingefärastarkt ?
Jag dricker allt möjligt te... har en del julte som ska drickas upp... den är rogivande. Jag dricker det som finns helt enkelt. ☕️ Och sen även en massa kaffe ☕️

Hippas du får en fin dag!

Kram PimPim?

TessMa
mån, 2020-01-06 - 16:21

Härligt, jag har inte än hunnit undersöka kombuchans vara eller inte vara här i Spanien.

Idag är det tufft! Helt slut och energilös efter gårdagens aktiviteter. Jag har fortfarande så svårt att acceptera att jag är såpass dålig fortfarande. På detta har jag druckit vin förut, för att orka...En del som ska fixas inför att sonen ska börja skolan i morgon efter jullov. Pratade med mannen och tror mig se att han är oerhört trött på detta. Sa vad som behöver göras och att jag inte kommer orka. Till saken hör att jag varit sjuk länge i min pmds. Tidigare år har symtomen kommit mellan ägglossning och mens. Och då klarade jag att arbeta men de sista åren har jag bara blivit sämre och sämre. Blir numera sängliggande när det är som värst. Jag är i behandling men det tar tid att läka. Denna vecka kommer jag påbörja en hormonbehandling där hormonerna är i nivå med när man är gravid. Detta är den period i mitt liv som jag mått som bäst. Gravid och ammar då mår jag toppen eftersom jag inte har ägglossning då. Så håller tummarna att det ska ge mig en tids vila från detta jobbiga helvete. Så för att återgå till a så är livet med pmds, ett liv när man är i skov, ingenting värt. Jag vill bara dö eftersom jag mår så oerhört dåligt. Tycker jag är en stor belastning för min familj och tror att de kommer ha det mycket bättre om de slapp mig. Pmds är en hemsk sjukdom och det gör mig ledsen också att när jag nu också slutat med vinet inte gör nåt för mitt mående gällande pmds. Tankar kommer att då kan jag lika bra dricka så kan jag få lite bra i alla fall. Men, jag fortsätter idag att hålla mig nykter och hoppas att morgondagen är lite bättre.

PimPim
mån, 2020-01-06 - 18:05

Lider något fruktansvärt med dig. Ja hormoner kan hjälpa rejält... Jag kan inte föreställa mig hur du har det. Förstår verkligen att det tär på kropp och knopp och samtidigt sluta med vinet som kan ”döva” känslorna man har. Styrkekramar till dig ?

Jag har extrem PMS och östrogenet och progesteronet dalade nått så vida pass innan mens att jag blev sängliggandes pga migrän och yrsel. Dessutom varade cykeln bara i 21 dagar så jag mitt klimakterium började för ca 3-4 år sedan. Jag får ju inte äta östrogen pga APC-resistens, så jag valde att sätta in hormonspiral samt att jag smörjer mina handleder med progesteronkräm varje dag. Det har blivit så mycket bättre och jag har en cykel på 4 veckor nu men PMS med humör, nedstämdhet och massa lipande har jag fortfarande, men så mycket bättre än innan. Jag har fortfarande mens trots hormonspiral men blöder betydligt mycket mindre. Dock är det 20 kg plus på detta, men hellre det än två dagars sjukdom var tredje vecka. När jag dricker när mina hormonvärden är som lägst så mår jag bara sämre dagen efter ??? Så skulle jag ta hinka i mig vin idag kommer jag må riktigt dåligt imorgon, för då kommer mensen och det ska minsann bli en befrielse. För mig blir det som att trycka på en knapp och jag känner direkt när jag börjar blöda. Hokus Pokus.

Du är stark TessMa och morgondagen med skolan för ditt barn kommer gå kanonbra. Han kommer fixa det fint!?

Kram PimPim?

Melice
mån, 2020-01-06 - 18:19

Min son är 12 år. Jag har gjort honom besviken många ggr då jag druckit för mycket. Jag flörtar ofta med en vän till familjen när jag dricker. Jag älskar umgänge med mat och vin. Utan vin vill jag helst bara åka hem från middagar. Tack för denna grupp.

TessMa
mån, 2020-01-06 - 20:35

Tack! Ja hormoner är skit - i alla fall när de är i obalans. Känner så väl igen, när mens börjar så poff är alla besvär borta. Jag hoppas så på behandlingen nu. Om det inte blir bättre kommer jag nog genomföra hysterektomi. Jag orkar inte kämpa längre?

Skönt att du får må bättre med den behandling du gör?

Kramar?

TessMa
tis, 2020-01-07 - 08:48

Nu förstår jag varför jag var så utslagen igår. Jag har fått halsont och blivit förskyld under natten. Efter en höst av konstanta sjukdomar i familjen och min pmds så är detta tufft. Det känns som att det aldrig tar slut.?

Detta följer mönstret, eftersom jag har in långgradig kronisk inflammation i kroppen så reagerar min kropp alltid med total kraftlöshet när jag får något sånt här också. Minns tiden när lite förskylning och ont i hals inte var nån stor grej. Tryckte i mig halstabletter osv. och mådde ändå helt ok. Så är det inte längre.

Hur håller man humöret uppe när vi redan är under isen? Mannen orkar knappt vara snäll längre. Även han har varit så sjuk det senaste 3-4 månaderna.

Behöver också jobba lite då kvitton osv för Q4 måste in till revisor.

En timme i taget nu, ligger kvar i sängen och tar en timme i taget.

Finns en fördel med detta och det är att a inte finns på kartan. Så den biten funderar jag inte ens på nu?

Kämpar på

PimPim
tis, 2020-01-07 - 20:32

Inte alls kul att bli sjuk mitt i det andra!
Krya på dig vännen ?

Skönt att dina tankar till A inte finns där utan lägg din energi på att bli frisk från förkylningen nu!

Kram PimPim?

TessMa
ons, 2020-01-08 - 06:40

Vaknar tidigt på morgonen med avgrundskänsla. Ber sinnesrobönen. Det hjälper lite. Funderar lite på vilken roll alkohol haft i mitt liv genom åren.

Jag har vuxit upp med en mamma som haft en problematisk relation till alkohol. Hon drack inte varje dag utan ons, fre och lör som jag minns det. Mamma drack tills det inte fanns mer alkohol i husets. Jag själv började tidigt, i 13-års åldern. Drack ganska kraftigt under några år. Detta var i samband med min mens började och hade redan pmds på den tiden. Men eftersom min familj var så dysfunktionell så kämpade jag på. Det fanns alldeles för mycket hemligheter i familjen för att jag skulle kunna prata med mamma. Mamma mådde själv så dåligt så hos såg inte mig. På helgerna, när vi lyckades få tag på något drack jag med mina vänner. När jag var 17-träffade jag min äldsta sons pappa. Jag bröt i princip totalt med mitt gamla liv. Alkohol var inte en del av vårt liv alls. Min nya kille var ingen fest kille och för mig var alkohol väldigt kopplat till fest på den tiden.

Pellis
ons, 2020-01-08 - 07:05

Det är alltid spännande att läsa om hur man hamnade i klorna på alkoholen. Lite lika min situation men hos mig var det pappa som drack lite för mycket och min syster. Från 16-20 drack jag i princip ingenting, sen flyttade jag till storstaden och då gick då började jag gå ut och festa!

Ha en fin dag! Kram

TessMa
ons, 2020-01-08 - 18:38

Som sagt träffade äldsta sonens far och alkohol fanns inte i vår värld. Men mådde dåligt pga. trasig uppväxt och pmds (visste inte om att jag hade det). Sökte efter lindring via relation och senare terapi. Vi skildes år 1995 och då hade jag aktivt gått på ACOA och Al-Anon under några år.

Genomförde en flerårig terapi och flyttade till annan stad för att sonen skulle vara närmare sin far. Mitt dåliga mående fortsatte men periodvis som det alltid varit. Levde ganska isolerat med min son. Festade aldrig. Träffade sen min nuvarande man 2001 som kom med ett rikt socialt liv (som jag saknat) med mycket alkohol under fester. Jag var snabb att haka på. Till en början drack vi sällan hemma. Bara på fester men så småningom började vi köpa in vin till helgen så vi hade hemma. Jag var i början lite orolig över hans drickande då det spårade ur till och från. Löften bröts och några incidenter vid fester som jag inte tyckte var ok.

Valde ändå att fortsätta tillsamman med honom då på det stora hela var smågrejer och vi kunde prata om det som hänt. Vi köpte hus och skaffade ett barn tillsammans. Livet fortsatte med grillfester i villaområdet och med vännerna. Det som här tillkom var att semestrarna började innehålla alkohol dagligen. Vin, öl, whiskey, nåt gott till kaffet efter middagen. Jag fick allt svårare att släppa alkoholen när vardagen med jobb och skola började. Runt sonen födelse så började min man få ihop att mitt dåliga mående kom cykliskt. Varje månad mådde jag dåligt en period och den perioden blev längre och längre ju äldre jag blev. Sista åren i Sverige var tuffa, jag var trött på mitt jobb, ville ha en förändring, mådde dåligt pga. pmds. Vinet började bli ett problem då jag började planera mitt drickande, började se stunden när jag skulle få mitt vin efter jobbet som den bästa stunden på dagen.

Vi flyttade till vindbältet Spanien 2016 för ett år på prov. Efter att år 1 var slut valde vi att stanna kvar. Första 2 åren drack vi båda i princip varje kväll. Ibland även på dagarna till lunchen. Hämtade sonen påverkad ett antal gånger från skolan efter en vinlunch. Men nu började vindrickandet få ordentliga konsekvenser. Mannen fick en total blackout och solsting efter en dags-kvällsdrickande. Vi fick tillbringa dagen efter på sjukhus. Kommer ihåg att jag funderade på sjukhuset när jag skulle få åka hem och dricka vin igen?Naturligtvis var jag orolig för min man men vinet var också viktigt. Jag hade konstant svullen/ond mage. Efter denna incident drog min man ner på vardagsdrickandet ordentligt. Jag fortsatte...Någon ytterligare händelse med mannen, han slutade dricka starksprit. Efter ytterligare händelse, han insåg att han inte kan dricka alkohol alls och har nu slutat. Jag har dragit ner ordentligt det senaste året pga. min behandling mot pmds. Men föll hela tiden tillbaka och ökade drickandet. 1-1 1/2 flaska var vanligt de kvällar jag drack. Nu har vi båda varit vita sen den 15 december. Vi hanterar det på olika sätt. Jag pratar mer om insikter kring mitt drickande efter jag lyssnat på poddar, läst här och läst böcker. Min man mår mest bara dåligt dels pga. att han har varit sjuk i bronkit, halsont osv under ca. 3-4 mån.

Så där är jag nu, vit och i behandling mot pmds. Mål 2 för mig att vara alkoholfri i januari. Förmodligen fortsätter jag minst tills jag känner att vin inte är viktigt för mig. Vet inte om jag sen vågar riskera att prova att dricka måttligt. Av det jag läser och hör verkar det vara mer jobb kring att planera drickande och risken är då att mycket energi och tankeverksamhet kommer att gå till det. Men jag vet inte än hur jag gör sen. En dag i taget nu och jag sätter små mål.

Ni i detta forum är till stor hjälp för mig att hålla mig nykter. Tack så mycket?

PimPim
ons, 2020-01-08 - 19:07

Min trigger till dagligt drickande kom under en semester utomlands med All inklusive. Farligt det där... och så som du druckit har jag också gjort... vi har ungefär samma resa där hur drickandet eskalerat från år till år.
Jag vet att jag aldrig kommer kunna dricka normalt igen då jag förra året var nykter i nästan fem månader och trodde jag skulle kunna findricka igen. No shit! ??‍♀️ Som du skriver är planerandet sjukt påfrestande och jag är så glad att jag slipper det nu.

Ha en fin kväll!

Kram PimPim?

TessMa
ons, 2020-01-08 - 23:08

En vecka kvar till en full månad vitt??och kom på att jag inte haft något sug alls idag. Varit sjuk ett par dagar och idag mått bra och varit på toppenhumör. Glad!!! Underbart! Här går det verkligen upp och ner?

Vinäger
fre, 2020-01-10 - 05:54

Tycker att du gör ett jättejobb. Att du bor i ett vinland land gör det hela så mycket mer imponerande. Du serverar nya insikter hela tiden. Hoppas att din senaste känsla får stanna, det är ju så skönt att slippa sug hela tiden och verkligen behöva kämpa.

Keep up the good work.

Kram

TessMa
fre, 2020-01-10 - 18:56

Tack Vinäger?Älskar vinlandet Spanien -vin. Blev tillfrågad igår om jag kanske ville ha ett glas vin. Blev så överrumplad och sa förskräckt -Nej, tack (och hoppade till lite) gärna ett glas vatten ? Det gick bra i alla fall! Fortsätter vitt?

Trevlig skön alkoholfri (förhoppningsvis) helg till alla!?

TessMa
lör, 2020-01-11 - 08:21

och dunderförskyld?Nu börjar jag bli kaxig, räknar inte dagar och tänker att det finns i te en chans att jag skulle dricka vin?Visserligen blir det nog en dag i sängen idag men det har aldrig hindrat mig förut så nu räknade jag mina dagar och ger mig en påminnelse om tacksamhet över denna tid i nykterhet. Det är absolut inte självklar att jag håller mig nykter.

TessMa
sön, 2020-01-12 - 10:30

Faktiskt den längsta tiden jag inte druckit alkohol på ja......minns inte. Säkert, sen yngsta sonen kom till.?Men hade en liberal syn på vin även under graviditet, 1/2 glas vin då och då tyckte jag var ok. Så drack ju kvinnorna på kontinenten som var gravida. Ja, mitt beroende hade startat redan innan dess. Under 2019 var jag som längst nykter 27 dagar (skulle varit 30) men dag 27 bara körde jag till Carrifour köpte 1 flaska vin och drack upp den. I min ensamhet....så sorgligt! Ensamdrickandet vet jag inte riktigt när det började, minns att förut drack jag endast om jag hade sällskap. Det fanns ett syfte med att inta a. God middag, fest, firande osv.

PimPim
sön, 2020-01-12 - 19:17

Så himla bra jobbat! Det är riktigt starkt gjort med tanke på att det är den längsta tid du varit nykter på. Man får upp ögonen och ett litet mer jävlar anamma genom att hänga här och se hur andra lyckas. Det blir en liten spark i baken att själv vilja komma dit... att läsa andras resor, deras uppgång och dippar, ja allt får en att få upp ögonen och hjälpa en att hantera situationer man själv står inför.

Ha en underbar kväll!
Kram PimPim?

TessMa
mån, 2020-01-13 - 11:20

Nå ja, i alla fall hyfsat. Känner av halsen lite fortfarande och nosen men på det stora hela mår jag toppen.?Det är väldigt glädjande för mig då jag egentligen borde må ganska dåligt pga pmds. Är i perioden mellan ägglossning och mens när min reptilhjärna brukar vara den som är mest aktiv. Dvs. fäkta och fly. Men så är det inte längre. Efter min (väldigt långa och omfattande) behandling som fortfarande pågår men mer för underhåll så har min pmds ändrats väldigt mycket. Min tacksamhet över det faktumet är svårt att sätta ord på. Har levt med pmds i över 30 år och detta har med åren för mig inneburit stort lidande med självmordstankar och rädsla varje månad att jag inte ska någonsin få må bra igen. Men det har jag ju gjort, varje månad när mensen börjat så släppte pmds greppet över min hjärna och jag mår bra igen. Sinnessjuk sjukdom!!!

Så i takt med att pmds blivit värre har a blivit viktigare. Det har i alla fall varit en legitim anledning (har jag tyckt) att få dricka vin. - Jag mår ju så dåligt! Men inte just nu. Dagen idag fokuserar jag på arbete och att röja upp efter helgerna och sjukdomarna som varit. Vilar och tar hand om mig?

Så fortsätter vitt även idag?