av Hitofude

lusios
tors, 2020-01-09 - 23:44

.... Du är dålig och misslyckad...för, för det första: det är du inte och för det andra: vi är många som varit där ...och precis som du själv skriver: nya tag som gäller och även kanske fundera över vad var det som hände - som du kan ta med dig framöver....!!
Kanske ta ett nytt litet mål t ex att börja med att ta dig igenom helgen?
Hörs kanske i helgen!?
Kram.

Darth Booze
lör, 2020-01-11 - 00:13

Ta var dag för vad den är. Vill jag vara nykter idag? Om ja: var nykter, om nej: varför inte? Det finns så många ursäkter att dricka, så enkelt att falla för den mörka sidan=alkohol. Jag failade delvis ikväll, men en strid betyder inte att kriget är förlorat. Kämpa på och Forza!??

Hitofude
tis, 2020-01-14 - 22:52

Som om jag är bättre rustad nu....
Dock har jag fått några insikter, av att inte klara mer än 8 dagar utan vin.
1) Jag har inte nämnt mitt vinberoende för NÅGON. Och då menar jag INGEN. Inte ens för min man, trots att det oftast är vi två som delar på vinet.
Det innebär att jag inte heller berättar för NÅGON att jag försöker sluta. Inte ens för min man. Hur vrickat är inte det???? Som att smyga med det alkoholfria....
2) Trötthet triggar mitt sug. Hur tusan ska jag lyckas komma hem energifylld från en tjänsteresa, istället för helt slut??? Jag har dessutom ett slags dåligt samvete för att jag varit hemifrån flera dagar, så jag har svårt att gå och vila. Det här är ett "arv" från när jag reste i jobbet när barna var små, nu är de utflugna sen flera år men känslan, beteendet sitter kvar.
3) Att jag är osynlig utan vin. Är det en känsla? Är det mitt bekräftelsebehov som spökar? Är det min självbild, mitt självpåtagna skydd mot verkligheten? Jag vet inte, tänk om det bara är en gammal vana, som kommer från att jag trivs ganska bra som martyr.
Det här är insikter, men jag har ingen aning om hur jag ska komma vidare. Ingen aning.
På hotell igen, en ny stad. Men vinfri.

Hitofude
ons, 2020-01-15 - 22:55

Det är inte den ensamma kvällen på hotellrummet som är en trigger för vinsuget. Det är att komma hem från tjänsteresan, trött och i behov av både avslappning och återhämtning.
Japp, så är det.
Nyss hemkommen, klarar mig vinfri ikväll. Imorgon nästa resa.

Pixie
tors, 2020-01-16 - 20:18

Kanske skulle det,om du berättade, innebära att du någonstans erkänner för omgivningen att du har ett problem. Gör du det kanske det känns som att du kommer att blir iakttagen och bedömd i ditt eventuella framtida alkoholintag. Och om du framöver dricker blir konsekvensen att du känner dig påpassad?

Håller med om att trötthet och stress är triggers. Så är det för mig också.

Har du lyssnat på alkispodden? Tycker den är bra eftersom den beskriver så många olika erfarenheter och sätt att hjälpa sig själv alternativt ta hjälp utifrån. Tycker inte heller den ger en känsla av skuld och deppighet utan är hoppfull och bitvis ganska rolig.

Kram Pixie

Hitofude
tors, 2020-01-16 - 22:32

Jag fyllde i loggen nyss. Där finns en funktion för statistik.
Och smaka på det här, "12 alkoholfria dagar". Ja så är det faktiskt, tideräkningen behöver inte starta om, för sammanlagt är det ändå 12 dagar utan vin sen jag startade programmet. Det blev bara ett litet gupp som gjorde att tideräkningen hoppade över några kuggar i räkneverket.
Japp, så är det.
Just idag tror jag att jag låter bli att slå på mig själv.
Ikväll på hotell, imorgon hem.
Jag har identifierat min trigger gällande att komma hem efter en tjänsteresa, nu ska jag försöka hitta en - ja vad kallas det??? Anti-trigger? Av-trigger? Whatever, jag ska vara beredd imorgon. Inte bli överrumplad. Men heller inte slå på mig själv för att sedan bli martyr, om jag inte fixar det.

Charlie70
fre, 2020-01-17 - 06:42

Jag har också ett pågående detektivarbete när det gäller mina triggers. Kan bara gratulera till att du verkar ha funnit en viktig trigger för dig! Viktigt steg på vägen! Grattis och grattis till dina 12 dagar!

Var Dag
fre, 2020-01-17 - 07:05

Jag var på meditation ?‍♀️ igår - det kan verkligen hjälpa en att kommer ner i varv. Det kanske kan vara något att testa. Finns massor av videos och tips på nätet. Önskar dig en lugn hemkomst & mysig helg ?? kramar

Hitofude
lör, 2020-01-18 - 21:51

Igår när jag kom hem efter resan...
En kopp kaffe, sen alkoholfritt vin vid matlagningen.
Ok, sen delade vi på en flaska vin, gubben o jag.
MEN - jag hanterade triggern. Jag begränsade mig till 1/2 flaska vin. Som om jag vore en helt vanlig person som välkomnade fredag och helg.
Känner mig nöjd, trots att jag inte var vinfri.

Hitofude
lör, 2020-01-18 - 21:53

Var Dag, jag har anmält mig till en kurs i meditation för nybörjare idag, den börjar i februari. Hoppas den ger mig något, lugn, ro att hantera vardagen.

Se klart
lör, 2020-01-18 - 22:22

Till att du är så snabbt tillbaka med insikter framåt. Promenad/löpträning funkar för mig när jag får den där obestämda känslan av oro/olust. Att andas är också bra. Mitt hittills bästa knep är just en dag i taget. Att möta argumentation med det. Ok, sugen på ett glas vin? Men inte idag. Diskussionen återupptas imorgon. Såhär får man kanske hålla på ett tag :) lycka till framåt!

Hitofude
tis, 2020-01-21 - 23:22

Har behövt jobba om kvällarna för att ligga i fas på jobbet nu. Resorna är roliga, men de tar tid från det administrativa. Packar väskan för att ge mig av imorgon igen.
Kvällsjobb gör mig sååå trött, jag har känt att jag behövt "ett glas ork", för att citera en annan skribent här på forumet. Men istället har jag druckit starkt kaffe, det ger mig ork men sabbar nattsömnen ?. Som om inte vin skulle sabba nattsömnen! Nu vaknar jag åtminstone med klart huvud trots alldeles för få sovtimmar.

Var Dag
ons, 2020-01-22 - 20:16

Hejsan Hitofude :) har du börjat med meditationen ännu? ? hoppas det går bra för dig ⭐️
Edit: såg nu att du skrivit om det redan. Roligt att ha lite saker inplanerade. Blir tankad med energi ☀️

Hitofude
ons, 2020-01-22 - 21:06

Gå ner i vikt var det ju, visstja. Inga tomma alkoholkalorier.
Börja röra på mig var det ju, visstja. Frisk luft, bättre mående (och en gladare hund på köpet).
Bli mer aktiv var det ju, visstja. Göra saker jag tycker är roligt, känna tillfredsställelsen av att ha lyckats med något, ta ett kliv framåt.

Men nej. Väger (återigen) mer än någonsin, orkar knappt ens gå och lägga mig om kvällarna, blir sittande i fåtöljen, ingen aktivitet så långt jag kan minnas tillbaka. Och en rastlös, missnöjd hund.

Har sedan årsskiftet dragit ner på vinet, men inte slutat helt. Eftersom jag har den helt orimliga situationen att jag inte berättat för någon att jag är beroende och därmed inte heller kan berätta för någon att jag har slutat dricka vin!!! Det här är helt absurt, jag är smygnykter och måste dölja det genom att ta ett glas vin då och då, jag vet inte om jag ska skratta åt mig själv eller söka psykhjälp.

Självklart når jag inga resultat utan att förändra på riktigt. Jag är nog inte helt motiverad eftersom jag inte är helt ärlig.
Nej, jag måste tänka om, göra en nystart.
1) ge ett löfte till hunden om kvällspromenader
2) jag har ju faktiskt redan anmält mig till en kurs för att utveckla kunnandet i min hobby som är ett slags hantverk, kursen börjar i februari
3) jag är inte redo att sluta ljuga ännu, jag får hitta på att jag äter penicillin eller nåt. Bara jag kan vara helt vinfri ett tag.

Så ska det väl F---N ge resultat! Säger som den brittiske talmannen, ORRRRDER!!!

Charlie70
tors, 2020-01-23 - 06:53

Smygnykter :-D Det var något nytt för mig! Men vilket lidande många av oss genomgår. Jag tycker din plan verkar toppen! Du behöver, som du säger själv, också berätta för någon hur det är. Ljuga om penicilin och annat kan ju funka en kort tid men inte för evigt. Detta fattar du ju själv och är inget jag behöver skriva här. Vill i vart fall ge dig en stor styrkekram. Heja dig!

Ensammenintestark
lör, 2020-01-25 - 22:16

Läst din tråd och känner att det kunde varit min egen, förutom att jag inte har ett arbete med resor. Smygnykter är ordet. Detta att inte tala om ens för sin partner kan ju tyckas sjukt, men tror verkligen inte att vi är ensamma. För mig både skam och rädsla att berätta. Men även att jag inte vill ha någon som dömer eller kontrollerar att jag sköter mig. Jag försöker vänja mig vid tanken att jag borde vara ärlig. Förstår nånstans att det är en väg framåt, men inte där än. Tror det är nåt vi kvinnor med duktighetssyndromet brottas med.

Ha en fortsatt bra helg?