Jag har haft ett knepigt förhållande till alkohol under en lång tid. I dag är jag 37 och har ett på alla sätt "lyckat" liv med man och barn och villa och chefsjobb och härliga semestrar.
Innan jag träffade min man var jag verkligen på väg utför. Jag var ute och hårdfestade 5-6 dagar i veckan med minnesluckor och ångest, men lyckades på något sätt kombinera det med att springa långa rundor och klara jobbet. Sedan träffade jag min man, som alltid har haft ett motsatt förhållande till alkohol. Han har aldrig tyckt om att bli berusad, och tycker om att ha kontroll. Han hade ett allvarligt prat med mig om min konsumtion, och jag drog ner betydligt.
Men de senaste åren har allt gått utför igen. Jobbet har varit otroligt stressigt, och jag har ångestreducerat genom vin. Jag fick till och med med min man i vardagsdrickandet. "Ett glas vin till maten är ju bara nyttigt", liksom. Det kändes kontinentalt och tjusigt. Men det blev liksom inte ett glas vin för mig. Utan kanske tre, stora, varje dag. Eller mer.
Och på helgerna två starka drinkar först.
Middagar med kompisar ännu mer.
Och på fester ännu, ännu mer. Med minnesluckor, spyor och ångest dagen efter.
Under två-tre år har jag försökt dra ner. Jag har fattat att jag har ett beroende, eftersom jag inte klarar många dagar i sträck utan att dricka. En kväll utan vin känns så otroligt tråkig!
Jag är en glad och öppen person som i grund och botten är blyg och osäker. Jag maskerar det genom att vara en som hörs och syns, och känner att många "räknar med mig" när det kommer till fest. Jag känner ett ansvar att se till att det blir kul, och så bjuder jag till. Alldeles för mycket.
Är så trött på det nu. Känner att jag gör bort mig, mår dåligt och förkortar livet.
Nu vill jag inte ha det såhär längre.
Men hur ska jag klara det? Jag får panik när jag tänker på framtida semestrar, restaurangmiddagar och nyårsaftnar om jag inte kan ta en drink/ett glas vin/skåla i champagne. Det låter urtrist!
Vågar inte säga till min man att jag ska sluta, för han har hört det förr och jag är rädd att göra honom besviken igen.
Nu vill jag klara det, själv, utan att prata om det - istället bara göra det.

I den här tråden händer inte mycket. ?
Jag knatar på i min nykterhet, som känns som det normala nu. Inga tankar på någonting och inget som känns svårt. Bara självklart.
Men försöker att ändå hålla mig ödmjuk inför alkoholrösten. Jag vet ju inte om den bestämmer sig för att vakna till liv igen någon gång. Och då gäller det att inte ha sänkt garden....
i övrigt tycker jag att det går bra också! Jag har varit ute på några springturer och ser till att gå och lägga mig i tid. Året har börjat bra, alltså.

Fibblan, hade varit SÅ kul att träffa dig också! Nästa gång, kanske. ?
Fake it til you make it tror jag på till viss del - inställningen gör ju supermycket! Men för mig hjälpte det mest att bombardera mig själv med fakta och liksom pränta in hur himla värdelös alkoholen faktiskt är. Vad den gör i kroppen, hur den förstör liv, relationer och hela samhället. Det har gjort det lättare för mig att känna att jag slutar dricka av genuina skäl. Att det inte bara är ett lager ovanpå mig, utan en del av min kärna. Låter så FLUMMIGT när jag ska försöka sätta ord på det, haha! Nu ska jag gå in och läsa din tråd. ??

Fibblan

På riktigt alltså! Inte det minsta flummigt. Jag var ju där och nosade..Öppnade portarna till sanningen..och stängde dem igen..hua?, skrämmande ju..??!
Men det är effektivt, för när man väl sett på världen med dessa ögon och börjat inkorperera detta synsätt, så är det svårt att gå tillbaka till något annat..? Det är ju också iofs en skön erfarenhet/insikt att ha gjort. Känner mig tryggare nu på ngt vis..
Nu är jag beredd att låta det nå ett lager in till. In i kärnan! Jag är inte rädd!
Tror jag var lite rädd innan. Backade långsamt ut ur rummet igen. Men det är ok. Det går inte att komma ifrån att resan till nykterhet, verkligen är en resa och en process. Och att det nya livet, livet utan a, kan kännas övermäktigt och svindlande. Återigen, tack för du funnits/finns där för mig❤️! Peppar och visar att det går??! Idag är det 11 dagen i rad, av ett oändligt pärlband av nyktra dagar som det ska bli?!
Tänkte jag skulle flytta över hit nu, dels som en symbolisk handling nu när jag står stadigt på två ben?, och för att jag en gång för alla verkligen känner mig färdig. Helt beredd att leva utan, No strings attached ??❤️!

Fint o höra att du mår bra och att både nykterheten och livet i övrigt får flyta på och ha sin gilla gång?! Och med risk för att vara tjatig..?, det hänger ju ihop?!
Stor kram❤️!
/Fibblan ?.

Det är så härligt att höra att din vardag lunkar på lugnt och fint utan alkoholsug.
Det är precis som att det krävs några återfall innan insikten sitter där den ska? Grattis kram till alla dina nyktra dagar? och en trevlig helg?

Vad gäller det naturliga vita livet är det en fröjd att läsa dina inlägg. Behöver jag en påminnelse om varför jag ska leva så här är du en av dem jag kan hämta inspiration och övertygelse hos.

Tack för det!

Kram

Fibblan

Ville bara kika in och säga hej?!
Hoppas hela familjen Knaskatt? mår bra!
Och att du får en bra dag idag ?️☀️!
Kramar!
/Fibblan ?.

Oj!
Det har visst gått ett tag sedan jag skrev. Just nu kämpar jag (tack och lov) inte alls med alkoholen i mitt liv - finns inte på kartan att jag ska dricka - men däremot med annat. Jag måste börja prioritera mig själv: få till sömn, träning och nedvarvning. Jag är alldeles för pliktskyldig, presterar bra på jobbet och har mycket ansvar och hög belastning, kör på i 150 och är en engagerad mamma som lagar mat från grunden, skjutsar och kommer ihåg och ser till att saker funkar som de ska. Lägg dessutom till en stor renovering på hemmaplan, så har ni mitt liv. Blir trött bara jag skriver om det.
Under julledigheten fick jag verkligen till att sova, vila och träna, och hade så stora förhoppningar om att kunna hålla i det när jobbet började igen, men icke. Är tillbaka i gamla gängor med dåligt med sömn, och det är ju nyckeln till allt.
?
Har bokat ett yogaläger i helgen, och känner just nu att jag bara vill ställa in och stanna hemma, men det är ju egentligen precis vad jag behöver. Att välja bort träning och saker som bygger upp mig är det sämsta jag kan göra. Så jag tänker fullfölja.
Nu har jag fixat alkoholen (i alla fall såhär långt), så nu måste jag ta tag i allt annat.
????

Skönt att livet rullar på utan ?!
Men som du säger själv, låt det inte gå för fort, sakta ner ibland och ta tid för dig själv och ladda batterierna.
Det är så lätt att bli fartblind....
Lycka till ?
Kram ?

Fibblan

Låter som en helt rätt prioritering?!
Välbehövlig vila och komma ner i varv - så kan katten spinna av välbehag igen??!
Du är bara så jäkla bra?!
Ha en fortsatt skön helg!
Kramar!
/Fibblan ?.

Jag kom iväg! Och trots att jag fortfarande ligger efter med sömnen känns det så bra. Har fortsatt med yogan lite varje dag den här veckan, och det är som att något har lossnat. Nu ska jag prioritera att fortsätta med det här och hålla i rutinen. Underbart!
Alkoholen händer det inget med. ? Kilar stadigt framåt mot sex månader. Vem hade kunnat tro det för ett år sen? Att jag skulle bli en helnykter yogakatt? ?❤️??

Yoga och andra aktiviteter för kropp och själ är suveränt..Bra att du är enträgen även när det är lite motigt..Snart är du väl vig som en katt?

Ojsan. Så otroligt länge sedan jag var inne och rapporterade! Missade att jag fixade 6 månader nykter för ett par veckor sen - hurra! - och har liksom ingenting att berätta.
Jag kämpar inte alls med nykterheten, den är en del av mig och livet.
Kämpar däremot på med en envis förkylning som gör att jag inte kan träna - något jag faktiskt kom igång ordentligt med innan den här sjukdomsfesten började dansa loss i min hals. Hoppas det går över snabbt, för jag vill träääna!
I veckan som kommer åker vi iväg till värmen på sportlov. Det har inte gått en enda resa för mig i vuxen ålder utan att jag har druckit förut. Så det blir speciellt. Det var liksom en stor del av semestrandet för mig. Men den här gången blir det annorlunda! Ser så mycket fram emot det. ??

läsa om era framgånger Knaskatten och Mirabelle på den nyktra stigen när jag nu tagit klivet över till den här tråden.?

Fibblan

Hur du har det alltså ??
Svänger du förbi inom forumet vill jag iaf att du ska veta att jag hoppas allt är bra med dig?! Jag har varit lite mer aktiv här igen de senaste dagarna nu, så vill passa på och önska dig en fin påsk??☀️!
Kramar!
/Fibblan ?.

Katten som slank ner i diket
Ja. Jag har inte varit inne här på år. Bokstavligt talat.
Jag klarade nykterheten i nio månader och trivdes bra med mitt nya liv och min nya identitet som nykter och som en person som inte tappade kontrollen. Jag tränade och mådde bra med mig själv. Men det var ca 1,5 år sedan nu och känns totalt främmande. Jag började dricka igen och till en början väldig måttligt och kontrollerat. Men nu är Knaskatten tillbaka i de knasiga hjulspåren igen, full on.
Ligger här i sängen lördag natt efter att ha sänkt en vinare och drink igår och typ en vinare till idag. Och jag dricker minst fem dagar i veckan. Herr Knaskatt är orolig. Jag är orolig. Jag är förbannat trött och trött på mig själv. Vill tillbaka till den jag var när jag skrev här sist och var stolt och nöjd och hade koll på läget och livet.
Ska försöka igen.
I morgon börjar jag.

@Knaskatten!💗🙋🐱

Välkommen tillbaka! Det vill man ju inte säga egentligen men du fattar... Och vi vet ju hur lömsk den där kraften som alkohol har på en så självklart måste man hjälpas åt att hålla den stången! Vi var ju ett härligt gäng som peppade varandra här för några år sedan.

Själv hänger jag kvar här som en gammal dinosaurie 🦕 som vägrar ge upp. 😁 Behöver fortfarande denna krycka att hålla mig i. Tack vare forumet håller jag mig på banan.
Jag har också prövat olika måttlighetsmetoder genom åren men landar ändå i att den helvita tillvaron är den bästa.
Men någon gång händer det att jag ändå tagit ett par öl eller lite vin. (Inte ofta och inte ensam hemma längre, det funkar inte...) Utan mer i sociala sammanhang, någon särskild anledning måste det vara isåfall.
Fast skillnaden nu är att jag inte får ångest och skamkänslor typ " nu är allt förstört nu skiter jag i att anstränga mig" utan jag fortsätter bara på den vita vägen lugnt och fint.

Jag har min tråd i Det vidare livet men skriver inte så ofta. Är inne och läser mer än jag skriver. Det känns som det är viktigt att påminna sig om att alkoholen är något som förstör och förgör mer än det tillför något roligt.

Jag önskar dig all styrka och lycka kära Knaskatten! 😻🍀
Kram💜