Stort tack för HALT Andrahalvlek ( tror att jag nämnde det i en annan tråd också)
Har hjälpt mig - väldigt konkret .
Inte minst detta att äta...att suget minskar då.

Ibland förstår man inte förrän efteråt varför man gjorde som man gjorde. Så var det kanske med ditt nick ?

För mig är kaveldun även robust och starkt och klarar mycket oväder, sida vid sida med gelikar ?

...Andrahalvlek ....ja kanske även robust? Hoppas på det.
Har alltid gillat själva ordet ...Kaveldun...kanske ska ta det som efternamn en vacker dag.
Och nu har jag med mig lite mellanmål som jag äter precis innan jag går hem från jobbet ( min farligaste tid....lite trött, hungrig..krogarna glittrar och glimmar och sjunger sirenernas sång..) Att vara någorlunda mätt dämpar mitt sug...
Tänk vad man lär sig...

Märker att jag (redan) börjar tycker bättre om människorna runtomkring mig. Har nog alltid varit social (eller social eremit... tycker om sällskap och har stort behov av ensamhet). Jag har ett arbete som behöver flyta på nu i coronatider (ja, det har ju alla i ngn mening). Men jag arbetar bl a med samhällsinformation och vi behöver ha en struktur för hur vi ska hålla i .. om många blir sjuka.
Och jag kände en så stark samhörighet med mina arbetskamrater i går. Naturligtvis ger detta läge ett känsla av samhörighet...men jag vet också att jag - när jag druckit/varit bakfull - haft lätt för att bli irriterad. Även om jag också är bra på att dölja det ...får ofta höra att jag är lugn osv Men inre och yttre världar kan ligga långt ifrån varandra när man är alkoholist.
Jag har ett större lugn - redan. Efter bara några veckors nykterhet. Och jag känner en tillfredsställelse i att fungera väl och vara mer pålitlig ( i meningen att jag litar på mig själv). Det gör faktiskt att jag kan sänka kraven en aning...för jag behöver inte överprestera för att kompensera.
Så tacksam över det. Och över alla fina människor runtomkring mig.

Lyssnade på Alkispodden idag och de pratade om skillnaden mellan storkonsument och alkoholist, och skillnaden mellan att vara alkoholfri och nykterist.

De kom nog fram till att en alkoholist har en besatthet i drickandet. Tänker alltid på när nästa tillfälle ges att just dricka. Och hindras man från att dricka av olika anledningar blir man en surgubbe. (Har ingenting med kön att göra.)

Minns att min pappa i perioder då han var alkoholfri var just en surgubbe. Som inte ville göra någonting mer än att sitta i sin tv-fåtölj. Inte bjuda till ett dugg, knappt svara på tilltal. Offerkoftan hade han svept många varv runt sig.

Den vanligaste konversationen mellan mina föräldrar som jag som barn och tonåring överhörde:
- Vad är det för fel nu då?
- Ingenting! *arg/irriterad* Sluta tjata!

Jag minns att jag varje gång tänkte ”Hur kan han svara ingenting, när det så uppenbart är något som är just fel?”

De sista åren tänkte jag att han nog var känslomässigt inkompetent - han visste verkligen inte vad som var fel, så han kunde inte svara något annat.

Kväll efter kväll, helg efter helg. Det var verkligen inte så konstigt att min pappa var nykter ytterst korta perioder i sitt vuxna liv. Det pratades om att han var så kallad periodare, men det var ju snarare återfall han tog gång på gång.

Och han var inte ens nykter i dessa korta perioder - han var bara tillfälligt alkoholfri, och det gjorde honom till en surgubbe.

Förlåt om jag frispejsar i din tråd ? Mitt inlägg har nog inte så mycket med ditt inlägg att göra egentligen. Jo, förresten. Nykterhet handlar mer om den mentala inställningen än just faktumet att man inte dricker alkohol. Och den mentala inställningen känner jag närvaro av i ditt inlägg ?

Kram ❤️

Robust ihop med gelikar skrev jag ? Och det är vi härinne på forumet som är varandras gelikar. Tillsammans gör vi den här resan, vi är varandras stöttepelare, eller vasstrån om man så vill. För kaveldun växer väl bland vass? Eller är egentligen en typ av vass kanske?

Jag upplever också det du beskriver. Och min känsla av good enough är nog just att slippa överprestera.
Kan du förstå vilken (över) prestation att leverera (bra, är jag säker på!)på jobbet samtidigt som ett amissbruk ska upprätthållas? Begrunda. Krav som är orimliga och vi aldrig skulle förvänta oss av en medarbetare.
Strängheten i detta funderar jag mycket kring. Och snällheten- att låta bli, och få känna en ny sorts frid.
Kaveldun är ett mystiskt ord från min barndom. Vackra och stadiga!

Andrahalvlek ....så glad att du frispejsar i min tråd! Jag brer ju ut mig mer än lovligt i andras...
Och vilken stark berättelse om din pappa och dina föräldrar. Detta med att vara alkoholfri och sur och butter....och inte kunna gå vidare, bearbeta. Så svårt ändå! Det är ju jättesvårt för mig med fast jag tänker att jag lever i en tid då det varit mkt mer ok att prata om känslor...och jag har även tidigare i mitt liv gått i terapi. Ändå är detta så komplicerat..kanske för att det är så otroligt skamfyllt och därför ngt man döljer.
Och Se Klart ...jag har helt klart frispejsat i din tråd.
Jag tror jag hade kunnat lära mig ett nytt språk eller ett instrument på den tid jag lagt på att vara bakis och överprestera. Som att ha tre jobb. Och ändå aldrig få godkänt...
Men nu ska jag öva mkt på att godkänna mig själv. Det är helt ok att vara lite halvbra och medioker också:-) Det är ju verkligen inte människors prestationer som gör att man tycker om dem - alls! Varför då ha det förhållandet till sig själv.
Urborta dumt:-)
Ha en fin kväll , kram Kaveldun

Man ställer alltid större krav på sig själv än andra ? Jättedumt!

Så nu slutar vi med det ?

Kram ❤️

Zerohero

Ny här. Har i perioder druckit alldeles för mycket, med minnesluckor och sårat mina närmaste rejält. Det blir bara värre och värre. Numera har jag även ångest som kommer av att jag dricker, men från början så dricker jag för att få hjärnan lugn och inte tänka alla tusen tankar jag begåvats med i hela livet. Det är inte känslorna som styrt mitt drickande utan det är mina tankar. Fast nu har det vänt och ångesten kommer oftare och oftare.

Börjar här och nu med att regga mig här.

Finns det en chans att skärpa till mig på egen hand?

Li-Lo

Det låter som att den eventuella lindring du tidigare fått av alkohol nu ersatts av konsekvenser som är än värre. Tuff insikt. Så klokt av dig att söka stöd, det är ofta utmanande nog att göra livsstilsförändringar som att förändra sina alkoholvanor ofta innebär. Du undrar om det är möjligt att sluta/minska på egen hand, det är det! Det är då egna försök misslyckas som vård kan bli avgörande. Det finns olika sätt att ta sig ur ett problematiskt drickande.

Ett tips till dig är att starta en egen tråd (högst upp till höger på sidan), det ökar sannolikheten att du får svar och det blir enklare att följa just dig. Om du vill förståss!

Avslutar med att säga ett varmt välkommen till oss här inne.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

April

Har nått en gräns. Alkoholen har tagit över mitt liv men nu ska det bli ändring. Blir oerhört peppad av alla kloka och snälla saker som skrivs här! Skulle säkert behöva hjälp men skäms för mycket så kommer att köra själv och hitta stöd här i forumet.

Ni som är nya och skrivit i min tråd- varmt välkomna!
Bra idé att starta tråd och skriva. Och ni är såklart välkomna att skiva här också.
Ta också hand om er särskilt noga i dessa oroliga tider.
Vi som är alkoholister - eller dricker för mkt - dricker ju ofta på det mesta...,glädje, sorg, stress.
Jag gör det i alla fall .
Kaveldun

Ni som är nya och skrivit i min tråd- varmt välkomna!
Bra idé att starta tråd och skriva. Och ni är såklart välkomna att skiva här också.
Ta också hand om er särskilt noga i dessa oroliga tider.
Vi som är alkoholister - eller dricker för mkt - dricker ju ofta på det mesta...,glädje, sorg, stress.
Jag gör det i alla fall .
Kaveldun

... att dricka på, påminner du mig om Kaveldun.
Allt. Sorg, glädje. Fint, dåligt väder. Mellandåligt väder.
Corona-nyheter eller brist på nyheter.
Äkta kreativa människor de flesta av oss här.
Jag undviker att vara kreativ kring detta genom att försöka hålla vardag i dessa konstiga tider, då jag i annat fall sett det som ett legitimt skäl att dricka, varje kväll.
Idag sol!

Undrar hur min med-soldat i liv och nykterhet har det?
Hoppas ok. Jag gick en lång promenad igår och spanade efter dels tussilago (fanns många) och letade även efter Kaveldunen (heter det så?) som brukar växa i ett dike. De var på tillväxt. Hopp finnes.
Önskar att din arbetsvecka också närmar sig slut, och att du har lite vila att se fram emot.
Var rädd om dig.

...Se Klart!
Jag har jobbat nonstop och är inte så stolt över mig själv.
För två månader sedan hade jag varit det - men nu står jag liksom - med en liten del av mig själv - bredvid mig själv och registrerar ...ser att detta med ’lagom’ liksom inte finns.
Men blev så glad av att läsa dina inlägg om ’dysterhet’:-)
Tänker att för många av oss med alkoholproblem ...så kräver det mkt mer att lyfta det sköra ...och att jobba vettigt - än att vara soldater.

Kanske krävs det mer- och mindre, kan inte riktigt förklara, men ibland tror jag vi snurrar upp oss så hårt, att just hitta ett sätt att släppa taget- som inte inbegriper alkohol, vore något. Att söka efter.
Glad att mitt dystra inlägg kunde inspirera :) Och glad att se dig här, att du jobbar så mkt låter tufft. Lagom tycks inte vara vår expertis- vi som hänger här. Önskar dig en vilsam kväll. Kram.