En vanlig cykel, en gammal knallgul Crescent köpt för några hundralappar på Blocket. Bockstyre, 18 växlar (men jag växlar aldrig ?). Tungt åbäke, inte speciellt snabb på landsväg, men jag tar mig fram och får motion. För klena däck för att köra terräng med, men grus och träflis går bra.

Cirka en timmes cykling är målsättningen. Dagsformen avgör hur mycket backar jag väljer. Jag vill bli andfådd och svettas - så att hjärtat får pumpa syre till hjärnan. Fysisk aktivitet är bästa sättet att hjälpa hjärnan att läka.

Boktips: Hjärnstark av Anders Hansen.

Jag har försökt komma igång med löpträning igen, men inflammation i hälsenorna satte stopp för det. Men cykla funkar bra för hälsenorna.

Sex veckor, det är någonting att vara stolt över! Hoppas du kryar på dig nu och får energi till cykelturer och god nykterhet! Kram. ?

Just nu är min skalle nästan hela tiden full med tankar antingen på nykterhet eller coronakrisen. (Imorgon ska jag åka till jobbet, och jag ser fram emot att få släppa in lite jobbtankar och fikasurrande också.)

Jag försöker verkligen att förhålla mig till coronakrisen som jag gör till min nykterhet.

1) Tar en dag i taget. Inte tänka för långt framåt eftersom det är helt omöjligt att sia om framtiden.

2) Inte utsätta mig för miljöer eller umgänge där jag riskerar att smittas/frestas.

3) Försöker bibehålla mina vanliga rutiner så långt det är möjligt.

4) Försöker att varje dag få frisk luft och motion för att kropp och knopp ska få bästa möjliga förutsättningar.

5) Ser till att vara påläst, men jag är samtidigt källkritisk och tar endast ställning till fakta.

6) Inte oroa mig i förskott utan istället utgå från att allt ska gå bra. Eventuella motgångar får jag hantera när de blir aktuella.

Bra att få det på pränt kände jag. Medvetna strategier behövs för att hantera alla typer av utmaningar och kriser.

Jag har precis börjat lyssna på Missbrukspodden med Emelie Olsson.

Emelie är vuxet barn till en mamma som haft/har problem med missbruk och psykisk ohälsa. Även hennes lillebror har varit missbrukare.

Hon intervjuar i podden andra anhöriga och missbrukare. I avsnitt 7, som jag lyssnar på nu, blir hon själv intervjuad.

Det kändes helt okej att åka till jobbet idag. Förutom att typ allt ”står i stjärnorna” just nu. För mig som är van vid att planera med hyfsat god framförhållning så är det som ett dårhus på jobbet.

Å ena sidan, å andra sidan, möjligen, kanske... och jag vill bara skrika ”Säg vad jag ska göra så gör jag det”. Men det gör jag förstås inte. Skriker alltså.

Jag biter mig i tungan, lutar mig lite bakåt både rent fysiskt och mentalt, tänker högt för mig själv ”Kom ihåg att du ska välja dina strider”. Så det gör jag. Väljer mina strider. Jag måste hushålla med min energi.

Mitt i denna coronakris måste jag prioritera min nykterhet. Viktigast först - vara nykter! No way att ett coronavirus ska hota mitt nya nyktra liv.

Jag behöver fortsätta jobba med mig själv och mitt mindset på alla möjliga sätt. Via olika poddar får jag ta del av andras berättelser och via böcker och youtube får jag kunskap.

Här på forumet upplever jag superviktig gemenskap med likasinnade. Jag behöver därför läsa och skriva här varje dag. Det gör att mitt beslut att vara nykter blir förankrat. Varje dag.

Om jag börjar pausa härifrån längre perioder så tror jag att jag tappar kontakten med den viktiga dagliga förankringen.

Det handlar ju om att jag prioriterar min nykterhet, att jag låter den vara viktigast. Grunden till allt annat. Jag låter därför nykterheten få ta tid och utrymme varje dag. Nykterheten kräver planering, eftertanke och analys dagligen för att hålla över tid.

Och har jag inga AA-möten att gå till så får jag gå hit istället ?

I morse blev jag jättearg. Egentligen för en jobbgrej, en grej som egentligen är en skitgrej men som stör mig jättemycket.

Det är dock en strid som jag har valt att inte ta, eftersom jag anser att man inte ska gyttjebrottas med grisar. Man blir bara smutsig själv då.

Så istället får jag ett raseriutbrott på dottern, för ännu en skitgrej ? Kan inte hejda mig, bara ryter en lång stund, som en jävla maktdemonstration.

Inte alls likt mig någonstans. Jag brukar spara mina lejonvrål tills de verkligen behövs eftersom de gör störst nytta då.

Nu har jag bett dottern om ursäkt för att jag skällde. Jag sitter på bussen och funderar över vad som egentligen hände. Jag kan inte skylla på att jag har sovit dåligt.

När jag var sjukskriven för utmattningsdepression var det som om jag hade lagt en våt filt över alla mina känslor. Jag kunde varken känna glädje eller ilska. Jag var bara uppgiven i sämsta fall och neutral i bästa fall. Kändes något okej var det topnotch!

Den första känsla jag fick kontakt med ordentligt när jag tillfrisknade var just ilska. Jag minns det tydligt. Av alla känslor så var det just ilska som jag kände starkt först.

I samband med mina två perioder av utmattningsdepression (2007, 2018) var jag också nykter i flera månader. Av egen vilja eftersom alkoholen då förvärrade mitt mående. Men vad i mitt tillfrisknande då berodde på vila och vad berodde på nykterheten?

Tål att funderas på mer minst sagt.

Känner igen ilskan. För mig har den funnits när jag varit på väg in i utmattningen (under många år).
Kram!

Även idag har det varit ett dårhus på jobbet. För många kockar inblandade - alla springer på alla bollar hela tiden.

Jag vet inte hur många gånger jag har fått markera rejält idag ”Släpp det, jag har koll”. Det är bannemej inte att hushålla med resurserna att alla springer på alla bollar. Suck.

Själv försöker jag verkligen backa och inte ha åsikter om allt, jag vet ju själv hur jobbigt det är att få höra ”någon borde göra...”

Vi hinner bara det vi hinner, och vi måste prioritera hårt. Och prioritera betyder att man helt väljer bort, inte att det hamnar nederst på to-do-listan som en del tycks tro.

Allt handlar om tillgång och efterfrågan i mediabranschen - händer det mycket så måste vi välja hårt, men händer det lite kan småsaker få göras större än det egentligen är värt.

Jag borde egentligen jobba för fullt med schema och rekrytering inför sommaren, men jag sitter i den dagliga skiten jag också. All frånvaro ska följas upp dagligen, vi måste planera så att medarbetare jobbar hemifrån växelvis för att trygga produktionen, korttidspermitteringar ska ev göras, folk flyttas mellan avdelningar osv. Fullt upp alltså.

Nåväl, jag har hållit på med det här i några år och jag vet att allt löser sig till slut. Det kommer en sommar och semester i år också, inte ens ett coronavirus kan stoppa det.

Sen blir det nog på många sätt en annorlunda sommar och semester för väldigt många. År 2020 slår ”hemester” sannolikt igenom brett, liksom videomöten och webinar förstås.

Jag är ändå rätt duktig på att släppa jobbet när jag kommer hem, även om jag just idag tydligen hade behov av att ventilera det.

Då är jag sämre på att stänga ute nyheter om corona. Idag har jag gett mig själv tillåtelse att titta på nyheter kl 19-20. Efter det ska jag titta på något helt annat.

Trots kaoset på jobbet har jag inte tänkt en enda gång att just vin vore gott som avkoppling. Örtte med ingefära/citron är också gott och avkopplande ?

Idag är jag nykter, och imorgon och inom överskådlig framtid.

Sex veckor nykter och jag sover SÅ mycket bättre. Började sova okej redan efter en vecka, och det blir bättre och bättre hela tiden.

Jag blir mer naturligt trött på kvällarna. Igår stängde jag av tv:n redan kl 21.30. Läste några kapitel i boken ”Tänka klart” och kl 23 satte jag på ljudboken ”Skål! Ta mig fan” på 30 min och sen sov jag. Innan midnatt. Magiskt.

Jag sover fler och fler hela nätter utan toabesök, och blir det toabesök somnar jag om direkt.

Jag drömmer mer, även om jag aldrig kommer ihåg vad jag drömt. Jag minns bara drömmen som ett diffust hittepå precis när jag vaknat.

Drömmar är verkligen hysteriskt konstiga. Personer och situationer blandas i en salig röra. Om drömmen har något att berätta för mig vet jag inte, men jag vet ju att drömmar är viktiga för att bearbeta saker som har hänt.

”Tänka klart” läser jag för andra gången, repetition är viktigt. Ljudboken ”Skål! Ta mig fan” har jag också lyssnat på innan.

Jag fortsätter jobba stenhårt med att påverka mitt undermedvetna. Jag vill med hundra procents övertygelse kunna säga ”Jag vill inte dricka alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin.” Precis som författaren Annie Grace uttrycker i sin bok.

Jag kan idag säga att jag inte vill dricka, men det känns viktigt att den övertygelsen behålls över tid för att inte ge utrymme för alkoholdjävulens förhandlande ”så farligt var det inte, ett glas kan du dricka.” Nej, det kan jag inte! Och jag vill inte!

April

Uplplever liknande kaos på mitt jobb. I såna här tider går vi in i krishantering för vissa delar av samhället (ursäkta det kryptiska men vill inte blanda in min arbetsgivare i den här väldigt privata delen av mitt liv). Men yikes vad vi snurrar till det! Cheferna springer kors och tvärs och i cirklar. Virtuellt såklart eftersom 80% jobbar hemma. Blir imponerad av din styrka i att hantera detta! Min trigger är när jag går upp i varv och då kopplar jag av med vin. Att läsa att du kommit så långt och med lätthet hanterar det här är en super pep för mig! Tack och heja??

Härligt att du blir pepp April ? Du får ta rygg på mig helt enkelt! Kräv tydlighet av din chef, och var tydlig själv gentemot medarbetare.

Och ingenting med allt detta blir enklare för att jag dricker. Tvärtom. Det är jag hundra procent övertygad om. Du kommer dit också!

April

Nu är mitt problem snarare för tydlig och inte tvärtom?. Och blir galet irriterad på folk som gör korkade saker och fattar dumma beslut och det är ju inte direkt brist på det just nu. Men försöker, som jag tror jag läste i din tråd någon gång, att fokusera på mig och bli nykter. Inte helt enkelt i dessa galna tider?. Funderar som du på att införa nyhetsförbud för mig själv! Kram och tack, tar gärna rygg på dig och heja??

Fortsatt kaos på jobbet, och idag fick jag ännu en arbetsuppgift dumpad i knät. Förvisso ska den arbetsuppgiften hamna i mitt knä, men tidsfristen jag fått är minst sagt tajt så jag får ösa järnet.

Det var en arbetsuppgift som det tog mig själv tre timmar att begripa fullt ut, via telefon och mailväxling med lönekontoret.

Nu när jag äntligen har fattat så ska jag ge XX antal medarbetare besked om något som jag med nöd och näppe begriper själv. Så resten av veckan lär jag få tusen frågor och till slut kan jag nog förklara i sömnen ? Det känns plötsligt lååångt till helgen. Suck.

Har man inte att göra så får man, eller så får man ännu mer att göra och klar blir man aldrig. Lika bra att ge upp den tanken helt, att bli klar alltså.

Men jag känner mig stabil psykiskt just nu och därför äter det mig inte inombords. Jag jobbar mina timmar, sen går jag till bussen och släpper jobbet helt. Kollar inga mail när jag är ledig. Just därför gillar jag inte att jobba hemifrån, mitt hem är min fredade zon liksom.

Ikväll har jag sjungit med en LIVE-kör på Facebook ? Vårens körträning i vår lilla stad är satt på paus pga coronakrisen. LIVE-sändningar är förstås inte samma sak på långa vägar - men det är bättre än ingenting.

I hela mitt vuxenliv har jag velat sjunga i kör. Hösten 2018 kom jag äntligen till skott - och det är ett av de bästa besluten som jag har tagit. Körsång är verkligen nice för både kropp och själ - ren glädje från topp till tå ?

Efter kören kollade jag Rapport lite snabbt och sen kröp jag ner i badkaret - också ett nice sätt att uppnå avkoppling.

Jag har bestämt mig för att stötta min lilla stads restauranger genom att köpa hämtmat till middag varje dag. Olika restauranger varje dag, till att börja med i alla fall. Idag blev det nudlar med kyckling i röd curry ?

Imorgon väljer jag nog kycklingtallrik och dottern vill ha nuggets med pommes. Inte så nyttigt, men jag köper räksallad på lördag. Har redan beställt och swishat pengarna.

Jag tänker lite som med klimatkrisen vad det gäller coronakrisens påverkan på näringslivet. Om alla försöker bidra med litegrann utifrån sina egna förutsättningar så tror jag att det kan påverka mer positivt än man kan tro.

Nykter? Självklart! Idag, imorgon och under överskådlig framtid.

Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Att kunna släppa jobbet när man kommer hem tror jag är viktigt, att kunna koppla ifrån, koppla av. Sedan det med kören, att ha något återkommande att se fram emot, något man tycker är kul och brinner för. Synd att det är pausat för tillfället, men då testar du att köra live på Facebook, bättre än inget som sagt! ? Att ta ett varmt bad är som balsam för själen, själv har det blivit nästan som en rutin för mig. Jag tar nästan varje dag ett bad på kvällen, behöver inte vara så länge, men det är så avkopplande och jag har märkt att jag sover mycket bättre på natten efteråt. Och bra sömn är ju A och O.

Snart har du klarat 50 dagar ? jag säger grattis i förskott, för jag vet att du kommer klara det!

Kram

Jag tror oxå att du kommer fortsätta med att klara av att vara nykter??
Du är så bestämd i ditt beslut, har tydliga strategier och jobbar så aktivt med det. Jag tänker att man behöver vara nykter för att klara det på det viset du gör.. å jag tror att lyckas man få till ett mindre antal nyktra dagar som man upplever positiva då sporrar det till att jobba vidare!!

Heja dig?