”Tänka klart” av Annie Grace går att beställa för 89 kr på nätet. ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg finns på Storytel som ljudbok. Båda har varit som en bibel för mig dessa sex nyktra veckor ?

Har lyssnat på Rebecka Åhlunds bok också. Hon har varit gäst i Alkispodden också.

Alkispodden kan jag också rekommendera!

Solen skiner, det är varmt. Jag är sugen på vin, men dricker inget. Naturligtvis. Som vanligt. Men det slår mig hur stark längtan efter alkohol är. Jag skulle hellre ta några glas whisky just nu än att krama min hund, leka med mina barn, sätta på min flickvän, ja, egentligen allt. Och ändå kommer jag inte att dricka. Men förhoppningsvis göra allt det andra. Spriten är och förblir nummer ett. Eller: det tillstånd den försätter mig i. En jobbig insikt. Men bara att kämpa på.

Bra att du är nykter, men fy vad trist att ditt begär fortfarande är så starkt att alkohol är nummer ett fortfarande.

Men begäret är väl inte konstant? Det kommer och går? Och det går att stå emot - du bestämmer!

Det påstås att suget kommer och går rätt ofta upp till sex månader, men att det blir glesare och glesare mellan gångerna.

Men solsken väcker sug kanske. Igår satt jag på en veranda i solen och njöt, medan jag drack en alkoholfri öl. Hade nog kunnat vara påskmust också faktiskt.

Jag känner nästan aldrig sug. Lite märkligt. Men jag vill inte dricka, det är kanske skillnaden? Mellan att känna sig tvingad att låta bli och att verkligen inte vilja dricka.

..,din tråd som jag tror jag missat trots att vi hängt här omlott. ?
Har just kämpat- är väl kanske ett för starkt ord- men levt igenom storhelgen påsk med allt vad det inneburit av umgänge, middagar, eftermiddags-cava och spelkvällar- utan alkohol.
Räknar hundra dagar idag.
Det är svårt.
Trots de där underbara pigga lördagmorgnarna och minus på vågen. Men också härligt.
Jag fixar inte att tänka framåt utan tar bara en enda dag i taget.
Igår kväll hittade jag en alkoholfri flaska rödvin i ett skåp och ”hetsdrack” två glas. Inget hände...
Håller på dig och kampen framåt!

Direkt hemkommen från gymmet. Tränar numera mellan fyra och sex gånger per vecka. Styrka, cykel, och nu på sommaren simning. Jag mår ganska bra. Inget sug för det mesta - det klart, när solen gassar och man går förbi en uteservering...

Mina problem med gikt är (peppar, peppar) som bortblåsta. Men jag tar fortfarande en tablett allopurinol dagligen mot gikt, vågar inte sluta än.

Har druckit då och då, i samband med middagar och fester. Men har inte slentriandruckit på vardagar på över ett år. Det känns som att jag har alkoholen under kontroll. Men jag vet: det kan när som helst gå över styr igen. Extra stor risk nu när det blir semester.

Alkohol är egentligen skit. Och helt onödigt. Och kanske just därför så jävla lockande.

Ta hand om er! Och håll avståndet!

<3

Tränar på och mår väl. Ibland kommer suget över mig, men jag har lärt mig vad det (oftast) beror på i mitt fall: hunger.

Alkohol och god mat har alltid hört ihop i min värld. Säkerligen har jag skyllt på maten för att kunna dricka, men ändå. Igår kväll blev jag plötsligt väldigt sugen på vin. Tänkte nästan öppna en flaska rött (ja, jag har vin hemma). Men stekte mig en nötfärsbiff på grillat vitt bröd med en klick tzatziki och efter att ha ätit denna var suget som bortblåst.

Det var veckor sedan jag drack sist (och då med måtta). Jag räknar inte dagar, jag lovar inte mig själv att aldrig dricka mer, utan jag fokuserar på att träna och äta bra. Jag vet att alkoholen fördärvar mitt mående. Det är mitt helt personliga recept för att sluta dricka.

En vecka kvar på semestern. Skulle lätt kunna tänka mig att aldrig jobba igen. :)

Nu skall jag käka frukost och sedan ta en löptur.

det var att börja att arbeta igen. Jag skulle lätt kunna ha semester för gott. Tidigare år har jag oftast fortsatt att supa även hela augusti av bara farten - semestern fortsatte liksom på eftermiddagarna efter jobbet.

Jag är fortfarande förvånad över att ingen på jobbet någonsin har konfronterat mig; jag menar, jag var ju bakfull hälften av min arbetstid.

Idag åkte jag hem efter jobbet, gick ner på gymmet och körde ett hårt pass, och lagade sedan mat till familjen och tog en kvällspromenad med frun och hunden.

är det fantastiskt så bra jag sover sedan jag slutade att supa. I natt sov jag t ex så bra att jag nu på morgonen försov mig och kom för sent till jobbet - dag två efter semestern.

Jag mår bra utan vin.

Helt plötsligt bara. Men jag förstår varför. Det var 29 grader varmt, jag grillade hamburgare till familjen och jag kände mig som jag brukade göra förr : jag var grillmästaren i solnedgången. Och då skall man ju ha ett glas vin i ena handen.

Men jag stod emot. Efter maten (som i sig är verkar mot suget i mitt fall) åkte jag upp till en sjö och simmade drygt två kilometer. Sedan var suget som bortblåst.

En av mina metoder att stå emot suget har blivit träning. Jag tränar ju helst på morgonen innan jobbet, men tror att kvällsträningen är bättre ur nykterhetssynvinkel - vem vill hinka vin efter en timme i gymmet?

Men: Nu på morgonen blev det ett gympass ändå. Det innebär att jag behöver träna ikväll igen. Och finns det något trevligare än att simma i en varm sjö en sommarkväll?

Man får ju hitta sina egna sätt. På gott och ont. Men man får väldigt många goda tips här på A-hjälpen. Jag läser nästan allt som skrivs. :)

Har läst hela din tråd och den är väldigt förankrad i verkligheten på ett så bra sätt för oss som inte kommit så långt. Träning funkar för mig med. Det tog mig dock några månader att komma igång men nu längtar jag mer efter en springrunda än ett glas. Kram och heja dig!

Tack! Jag har haft en del ups and downs, men fokuserar nu på att dricka så lite och så sällan som möjligt. Och att träna hjälper mig. För det mesta. Men det en evig kamp med och mot sig själv.

Jag delade en stor indisk mellanöl (66 cl) med en kollega. Övriga deltagare drack något eller några glas öl eller vin. Lugnt och sansat.

Det var första gången på väldigt länge jag drack öl. (Jag gillar egentligen inte ens öl, är ju en vindrickare.) Alldeles oavsett detta: jag hade varken lust eller behov av att dricka mer. Kände inget sug. Ölen passade till den starka indiska maten, fast det hade nog gått lika bra med vatten.

När andra beställde mer dryck efter maten (någon t o m sprit), tog jag en kaffe.

Detta var min första AW på många år. Det funkade OK. Jag mår bra idag.

Återigen på kliniken. Har haft ett återfall från helvetet. Dricker mer och oftare än jag gjort i hela mitt liv. Och de dagar jag inte dricker har jag dessutom abstinens. Frossa. Oro. Skakningar. Har börjat glömma saker och ting. Och jag har gått upp i vikt igen, nästan helt slutat att träna.

Nu har jag i alla fall kommit till insikt: jag kan inte lära mig att dricka måttligt.

Känner mig väldigt ledsen. Och jag skäms.

@Themistokles fattar att du känner dig ledsen. Skämmas ska du inte. Du dricker inte för mycket med berått mod. Du har en sjukdom. Stor skillnad. Vi finns kvar här på forumet, många gamla och jättemånga nya. Fint att du skriver!

Kram!

@Themistokles, känner igen mig. Vi har insikten, men vi trillar dit igen och faller. En insikt har vi dock att vi kan sluta igen, du har gjort det och många andra här. Vi har gjort det förr och vet vad det innebär, det går. Jag vägrar att skämmas att jag får börja om ibland, tänker bara inte ge mig, mår så mycket bättre utan A. Sluta obönhörligt att skämmas medels detsamma, det gör ingen nytta. Känn dig stolt att du vill ta hand om dig och att du bryr dig om dig själv, att du väljer att skriva här. att Hoppas att du har styrkan att hitta det sunda som du har skrivit om, hitta stoltheten att välja din hälsa varje dag, hitta tillbaka till träningen och alla de saker du vill göra i livet. Att var dag ta ett steg närmare att må bra och hitta balansen i livet.