av Ångestmoln

Ångestmoln
fre, 2020-06-19 - 14:53

Tack för tipset! Ska kolla det. Min hjärna lurar sig så mycket, jag tror på riktigt att kan kan, vill och berättigad till att dricka när alkoholhjärnan slår till. Aldrig något velande eller tankar på att jag inte ska. Antingen är det lätt och självklart att vara nykter men så plötsligt slår det slint i huvudet så jag plötsligt ser det som en god idé att dricka. Ibland försöker jag tänka och ställa mig själv frågan: ”har jag någonsin ångrat att jag inte drack? Har jag ångrat att jag druckit?” Ganska lätt att svara på den frågan. Man ångrar ju aldrig en nykter dag men däremot en fylla.

Jullan65
fre, 2020-06-19 - 15:41

Det är sant, man ångrar aldrig en nykter dag. Prova att addera dagarna en dag i taget. Ta stöd härinne, då är du inte ensam. Ta mest stöd när adjävulen gör visit, långsamt kommer man längst. Kram Jullan

Ångestmoln
fre, 2020-06-19 - 20:57

Ska försöka ta en dag i taget och inte tänka för långt framåt. Så fort man inte tar det där första glaset är det inget större problem att vara nykter. Finns inget bra kopplat till mitt drickande längre. Hoppas att den känslan håller i sig bara, plötsligt står man där igen och det är så sorgligt. På något sätt känns det som att det är utanför min kontroll ibland- dumt att tänka så men det känns verkligen så. Men det är ju jag och ingen annan som för glaset till munnen. Tycker det är lite jobbigt att behöva förklara mig i sociala sammanhang, har tidigare kört med undanflykter att tacka nej (huvudvärk, inte sugen, ska gå upp tidigt etc) men känns som att jag måste vara ärlig och säga att jag slutat dricka för att jag inte mår bra av det. Behöver ju inte berätta för varandra människa att jag har alkoholproblem men att säga att jag inte mår bra av alkohol känns ändå rimligt att berätta, kanske blir det även lättare att hålla löftet till mig själv då?

Ångestmoln
sön, 2020-06-21 - 00:40

Jag ska läsa här varje dag och skriva i tråden. Det har hjälpt innan. Och inte hålla på att dricka alkoholfritt vin, cider etc. Då känner jag mig så löjligt duktig men det kanske innerst inne triggar mig. Ska dricka cola och vatten istället. Är livrädd för att jag sabbat mitt förhållande nu... lovat honom så många gånger att sluta dricka och sedan fallit dit igen, ljugit för honom. Han har beskyllt mig för att dricka när jag varit nykter men tagit lugnande som har fått utskrivet, blir sjukt trött av de tabletterna. Till slut slog det bara till och jag drack för jag ”kunde lika väl göra det” kände jag. Blev så oerhört ledsen för att han beskyllde mig innan. Det i kombination med en aw där så många blev väldigt fulla snabbt och såg så extremt törstiga ut (tror de har problem). Jag drack bara 1 glas på den awn men sen drack jag när jag kom hem så det slutade i totalt blackout. Luring väntar grillning med svärföräldrar som tycker om att ta ett glas redan på em (de har inga problem med alkohol). Jag måste tacka nej och berätta att jag slutar dricka för min hälsas skull. Jag ska inte göra en stor sak av det men är ändå nervös för hur de ska reagera. Så dumt egentligen, vem bryr sig om jag är nykter? Det är min besatthet av alkohol som är problemet, andra människor bryr sig säkert ganska lite om det så länge de själva inte har alkoholproblem.

Efter veckans händelser är jag så rädd för mig själv att jag känner mig livrädd för att någonsin våga dricka igen, vem vill hälla sig sig ett gift som man blir fullständigt okontrollerad och personlighetsförändrad av? Något som ger minnesluckor, ångest, paralyserande trötthet och andra fysiska symtom? Jag kommer aldrig ångra en nykter dag. Men hundratals gånger har jag ångrar att jag druckit.

Ångestmoln
sön, 2020-06-21 - 00:45

Någon som provat att använda alkoholmätare för att hålla sig nykter och tå tillbaka förtroende från anhöriga? Jag funderar på att köpa en, då blir det ju omöjligt att dricka även om jag skulle vilja. Jag har ju tidigare Ibland ljugit om att jag har druckit, med varierande resultat. I princip alltid har jag ju genomskådats, men ibland trots det vidhållit min oskuld tragiskt nog.

Ångestmoln
sön, 2020-06-21 - 09:20

Hur bemöter man närstående som bara säger ”du har sagt innan att du ska sluta, vad skulle vara annorlunda nu?” Det är ju sant, men i efterhand fattade jag nog inte hur illa egentligen var var då. Jag fattar nu m, har aldrig tidigare känt sådan motivation och rädsla för alkohol. Att jag lyckats vara nykter 3 månader i taget vid totalt 3 tillfällen och 1 månad vid fler tillfällen senare åren men sedan börjat dricka känns som ett fruktansvärt misslyckande. Kan jag vända det till något ”positivt”? Att jag är en liten bit på väg? Att det varit värre om jag inte haft de nyktra perioderna? Jag önskar att någon förutom jag själv också trodde på mig. Men det är väl att begära för mycket.

Andrahalvlek
sön, 2020-06-21 - 12:06

Du kan bara återfå dina närståendes tillit genom att visa dem att du menar allvar.

Häng inte upp dig på att de inte tror dig. De har all anledning att inte tro dig. Visa dem, men framför allt dig själv, att du menar allvar.

Mitt tips är två böcker:
”Tänka klart” av Annie Grace
”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg (finns som ljudbok på Storytel).

Sök klipp på youtube: alkohol och hjärnan, återfallsprevention. Sök också på Craig Beck och intervention.

Du måste hjärntvätta din skalle med nyktra argument. Du måste leva, äta, andas nyktra argument 24/7 en tid framöver. Resten av tiden ska du löpträna eller på annat sätt få utlopp för rastlösheten och ångesten.

Kram ?

Ångestmoln
sön, 2020-06-21 - 20:22

Tack Andrahalvlek! Ja jag måste verkligen visa dem, om det här händer en enda gång till är jag säker på att min sambo kommer lämna mig. Jag får aldrig känna mig säker eller duktig och tro att jag kan dricka. Försöker på att fokusera på att jag faktiskt egentligen inte är så förtjust i smaken av alkohol, inte ens vin som jag brukar hälla i mig. Första glaset är aldrig egentligen gott, surt och den där lite starka eftersmaken. Kan på riktigt rysa lite när jag tänker på det. Det är ju enkelt egentligen: om man ibland har svårt att stanna till och med efter en hel flaska vin, hur ska man få kunna tro att man kan hantera alkohol? Borde börja springa och yoga för att hantera min inte rastlöshet och behov av att ”ladda ur huvudet”.

Andrahalvlek
sön, 2020-06-21 - 21:26

Båda delar är perfekt för att få utlopp för rastlöshet (löpning) och lära kroppen slappna av (yoga).

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Ångestmoln
mån, 2020-06-22 - 09:15

Idag hade varit en typiskt dag för mig att dricka, ledig och ensam hela dagen. Ta något glas när man sätter igång med hushållssysslor för att ”komma igång”. Sedan skulle det troligen bli fler glas... så hemskt. Ändå är jag konstigt nog lite sugen på alkohol idag.

Ensammenintestark
mån, 2020-06-22 - 10:48

Du skriver att du konstigt nog känner dig sugen på alkohol idag. Konstigt är det nog inte. Det är din alkoholhjärna (din sjukdom) som talar till dig. Försök att tänka att bara för idag ska du inte lyssna på suget. I morgon är en annan dag med andra beslut.
Fokusera på vad bra du kommer att må ikväll och i morgon av att inte ha druckit!?

Ångestmoln
mån, 2020-06-22 - 14:28

Det lilla suget jag kände är borta. Kanske var mest vanan att dricka som gjorde att jag kände mig sugen. Nu är det okej men dagen känns så oerhört lång utan alkohol, har hunnit med hur mycket som helst och ikväll ska jag ge mig ut och springa med mannen. Vågade inte gå till AA som jag hade tänkt, mailade dem utan svar så jag vet inte om man bara kan dyka upp ändå?

Ångestmoln
tis, 2020-06-23 - 15:44

Känns skönt med några nyktra dagar, idag blir dag 5 om allt går vägen. Är klarare i huvudet och ”tillbaka” liksom. Men hade lätt kunnat dricka under ”rätt” förutsättningar. Ärligt talat. Känner mig säker på att jag inte kommer göra det den närmsta framtiden men att tänka längre fram än någon månad känns omöjligt. Älskar berusningen, erkänner det. Hatar Däremot den avgrundslösa ångesten det innebär att vakna upp bakfull och återigen har sårat någon man älskar. Inte veta vad man har gjort eller sagt eller skrivit till folk. Vad ska bli mitt nya sätt att ladda ur kroppen och få guldkant på tillvaron? Kommer tids nog känns grått och trist att vara nykter. Försöker förbereda mig mentalt på när den känslan infinner sig, för det kommer den att göra.

Har läst boken ”jag som var så rolig att dricka vin med” och det är hög igenkänning i mycket, nästan allt förutom att hon drack betydligt oftare och mer än jag någonsin gjort. När hon blev nykter verkade det så lätt på något vis, hon verkade aldrig av vad som framkommer i boken börjat känna sig säker och försökt rättfärdiga att börja dricka igen. Hon var så stark från början och vacklar inte i sitt beslut. Min hjärna faller så lätt för frestelser och jag har ingen stark vilja på det sättet tyvärr.

Den lilla löpturer igår kändes skön men tror inte fysisk aktivitet helt kan ersätta vinet... det är som att jag tappat all karaktär när jag gång på gång misslyckats med att hålla mig helt nykter. Det gör något med självkänslan liksom... och nu tycker jag synd om mig själv som vanligt och försöker få det till att det är något utanför mig själv som bestämmer om jag ska dricka eller inte. Det är ju jag och ingen annan som bestämmer det- det är som om att jag hela tiden glömmer det ?

Ångestmoln
ons, 2020-06-24 - 08:17

Skriver idag igen, vet inte om någon orkar läsa men ändå. Hade varit trevligt med lite mer kommentarer...men men... fungerar bra hittills att inte dricka men har inte utsatta för några direkt riskfyllda situationer heller. Har inte druckit dagligen innan utan Max 3 ggr per vecka så jag kanske inte ska klappa mig själv på axeln allt för mycket än. Positivt hittills är att jag redan känner mig mindre ångestfylld och trött. Ser även piggare och fräschare ut. Alkohol gör mig helt ”utan lyster” liksom, både fysiskt och psykiskt. Man ser helt matt och grå ut.

Se klart
ons, 2020-06-24 - 09:00

Och hejar på! Mer lyster på in och utsidan håller jag verkligen med om.
Jag ”firar” 6 månader om ett par veckor ock lystringare blir det! Framtiden är ljus med andra ord. ?

Torn
ons, 2020-06-24 - 09:59

Skrattade till när jag läste det där om att den nyktra framtiden skulle bli grå och trist. Exakt så kände jag vid den tidpunkten du är vid nu. Och kände så ett tag till, en månad eller två. Men den känslan försvann mer och mer ju längre tiden gick, och vände åt andra hållet i stället. Nu är det precis tvärtom. Jag mår hur bra som helst, och jag ser enbart positivt på framtiden. Absolut inte trist och grått. Du kommer komma dit också, men en väldigt viktig sak. Du måste ha tålamod. En dag i taget nu, dagar, blir till veckor och månader.
Snart 6 månader nykter för mig nu, jag och Se klart startade vår nyktra resa på samma dag.?

Kämpa på! Det är SÅ mycket värt det.

miss lyckad
ons, 2020-06-24 - 10:22

Vi är många som läser på Forumet..Det kanske inte alltid märks. Ta en stund i taget när det känns för tråkigt eller jobbigt..Kommer ihåg mina dagar i början..Hur ska man klara lång tid, när jag tittade på klockan och tiden kröp fram..(var säker på att klockan stannat?.) .Men började göra saker som jag tyckte om..Försökte tänka på vad jag uppskattade i livet, utan alkohol..Då började det lätta..Jag tror att du vill vara nykter, men din beroendehjärna inte vill det..Därför denna klyvenhet..Kämpa på..?Den första tiden brukar vara tyngst..Varm styrkekram..?

Kennie
ons, 2020-06-24 - 10:38

Jag var kanske lite som du, drack 2-3 gånger i veckan, vissa veckor inget alls, men ofta mycket mer än jag ville när jag väl drack. Nu har jag inte druckit sen början på april. Upplever som du att jag har mindre ångest och mer energi. Känner också en skön glädje, speciellt på helgmorgnar och kvällar, brukar gå ut en liten stund och bara njuta av naturen (det låter lite klyschigt, jag vet, men sant) som jag inte skulle lagt märke till om jag varit full eller bakis. Jag försöker tänka att den där guldkanten man kunde uppleva intensivt med ett glas vin istället sprids ut till ett mjukt guldskimmer som kommer av att leva nyktert och hälsosamt, av att vara närvarande och snäll mot sig själv. Jag tror att det är bra att inte planera för långt framåt. Det blir lättare att se en fortsättning på nykterheten när man varit nykter ett tag. Sen tycker jag att du ska vara stolt över dig själv att du kämpar vidare trots återfall ibland, jag tycker det är ett tecken på kampvilja och envishet. Det är nog som du skriver att det är alkoholhjärnan som vill tycka synd om sig själv och få en anledning att dricka, att man lite gottar dig i hur misslyckad man är.. Men det känns som att du ser igenom det. Det är något i det du skriver som jag relaterar till, lite vilsenhet, liksom nu är jag nykter, vad gör jag nu då? Har inte svaret, har bara tre månaders nykterherhet i ryggen, men att inte behöva uppleva bakisångest, att inse att jag styr över det, är en sån befrielse och en stor motivation. Plus att se till att ha goda, välkylda alkoholfria alternativ till hands när det ska skålas. Ta hand om dig och låt tiden gå, allt blir bättre!

Ångestmoln
ons, 2020-06-24 - 12:02

Tack så jättemycket för era svar! Det värmer verkligen!

Ja vilsenhet stämmer verkligen på pricken in på mig... känner en inre tomhet ganska ofta, anpassar mig efter andra och känner ibland att jag saknar en egen identitet eller vilja. Samtidigt kan jag vara väldigt envis och tjurskallig på något underligt vis...

Jag hoppas att allt är annorlunda den här gången, det måste det vara, går inte annars. Känner skillnad på så vis att jag försöker vara medveten om att det inte alltid kommer att kännas bra att vara nykter och att det är okej att känna så så länge jag inte dricker. Det är så lätt att gå all in och intala sig själv att man minsann aldrig kommer dricka och att man är sååå osugen på alkohol, sen blir det platt fall ? Jag har någon sjuk bild av hur underbart det är med alkohol som inte ens stämmer om det till och med skulle vara så att jag lyckas vara måttlig. Så speciellt är det inte att dricka egentligen. Samtidigt saknar jag det...

Kennie
ons, 2020-06-24 - 17:15

Jag tycker att det är lättare känna och att stå upp för vad jag själv vill och behöver när jag inte dricker. Annars är det som att man försöker kompensera sitt dåliga beteende (drickandet) med att vara mer till lags och fixa ännu mer än man skulle gjort i vanliga fall. Så en del vilsenhet försvinner av att man ger sin egen vilja större vikt. Sen måste man kanske låta den där tomheten finnas ett tag, tids nog kommer man nog på vad man ska fylla den med.. Och sen precis som du skriver, det är okej att det inte känns toppen hela tiden, och att man ibland saknar att dricka, det går att låta bli i alla fall. Man får vänja sig vid att inte känna sig helt tillfredsställd hela tiden.