Långsiktig förändring

Profile picture for user Ångestmoln

Ja det lutar mer och mer åt det, känns som att jag på ett sätt är känsligare för alkohol än andra. Blir väldigt ”ur balans” av allt möjligt och får lätt ångest, alkoholen gör såklart allt värre. Hade en period för ca 5 år sedan när jag drack och festade massor på ett väldigt destruktivt sätt, i efterhand förstår jag inte hur jag orkade ens. Sen tog jag tag i mitt liv mer och jag lever inte på det sättet längre men alkoholen har ändå alltid varit svår att hantera för mig. Snedfyllor är ett regelbundet återkommande tema för mig. Upplever tyvärr att alkohol i mindre mängder ökar min koncentration ock förmåga till att organisera mig i vardagen, en liten spark i baken liksom. Sen dricker jag inte alltid på det sättet, men ett glas vin framåt em när man slutat jobbet och ska ta tag i sysslor gör mig mer produktiv. Tyder det på någon störning i hjärnan?

Profile picture for user Kennie

Tror inte det är någon störning, bara hjärnan som vant sig att få alkohol vid såna tillfällen, det kommer nog bli normalt om du låter bli att dricka. Ge nykterheten tid, tänk att du har makten att befria dig själv från alkoholrelaterade ångest. Du missar inget genom att vara nykter, alkoholen ger dig ju sällan något bra nuförtiden.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Ångestmoln Det är vanligt att alkoholen används både som startgas och fartdämpare. Alkoholen bygger om hjärnans kemi så när du känner sug, eller behöver alkohol för att komma igång med saker, så är det en typ av abstinens. När du slutar dricka tar det några veckor upp till några månader innan hjärnan börjar fungera som den ska igen.

Alla pratar om att levern skadas av alkohol, men efter allt jag har läst så tycker jag att skadorna på hjärnan är otroligt allvarliga och att man borde prata mer om det. Sök på ”alkohol och hjärnan” på youtube så får du lära dig mer om hur alkoholen påverkar hjärnan.

Kram 🐘

Profile picture for user Ångestmoln

Andrahalvlek och Kennie nu är så fantastiskt fina och verkar förstå precis hur jag känner och har det! Ni svarar alltid i tråden vilket gör mig så väldigt tacksam. Vilka är ni? Kan man ta kontakt på något sätt? Eller är det mot reglerna här. Jag är ganska blyg och har så svårt för AA... vet inte vad jag vill med det här meddelandet, digitala möten? Kanske vågar jag delta någon gång

Profile picture for user Andrahalvlek

@Ångestmoln På mån 21/6 hålls ett digitalt zoom-möte för forumdeltagare. Kolla under rubriken ”Från rådgivarna”. Anonymt förstås och det är också en styrka med forumet. Här kan man skriva allt, dold bakom anonymitet.

Kram 🐘

Profile picture for user Kennie

Hej,
Det är klart du kan sluta, och det finns inget för långt, det finns alltid en väg framåt. Jag har ingen som jag riktigt pratar om alkoholproblem med i verkliga livet, jag har också tänkt att det kunde vara skönt att prata med någon IRL. Tror man kan be rådgivarna om hjälp om man tex vill få varandras mejladresser. Jag bor söder om Stockholm och skulle gärna kunna ses och ta en promenad eller så. Om det var så du menade?

Profile picture for user Ångestmoln

Har druckit massor senaste veckan, idag är det stopp. Känner mig ångestfull och liksom yr och stel i kroppen. Svettas och kan inte riktigt tänka klart känns det som. Är livrädd för att min kropp ska typ kollapsa så jag dör! Herregud! Det här är så osunt så det finns inte.

Profile picture for user Ångestmoln

Har druckit massor senaste veckan, idag är det stopp. Känner mig ångestfull och liksom yr och stel i kroppen. Svettas och kan inte riktigt tänka klart känns det som. Är livrädd för att min kropp ska typ kollapsa så jag dör! Herregud! Det här är så osunt så det finns inte.

Profile picture for user Ångestmoln

Nu känner jag mig i princip återställd, har inte ont någonstans eller mår påtagligt dåligt, så konstigt. Eller så var det mitt psyke som spelade mig ett spratt. Drack nästan varje dag under en veckas tid, stora mängder. Nu känner jag mig som vanligt. Som om inget har hänt. Känner mig inte som en alkoholist ens. Är inte sugen på alkohol konstigt nog, fick liksom lite nog (för tillfället i alla fall..?). I midsommar väntar festligheter med tillhörande alkoholhaltig dryck, varken längtar efter att dricka eller känner att det känns självklart att avstå..

Profile picture for user Kennie

Hej,
Ja, vilken vändning. Bra att du mår bättre, men jag blir lite orolig när du skriver att du inte vet om du ska avstå vidare. Har du druckit på det här sättet förut? En intensiv period, och sen tvärstopp? Det är ju ganska vanligt att ha alkoholproblem i perioder. Faran är att perioderna blir längre och längre och kroppen tar mycket stryk. Fundera på saken, om nu alkoholen släppt taget en stund ska du kanske passa på att stänga dörren?

Profile picture for user Ångestmoln

Jag var nykter en vecka, sedan drack jag igen. Vet egentligen inte varför. Känns förskräckligt. Det är bara det att ibland ”går det bra” och ibland helt åt h*vete! Det är som ett ekorrhjul som aldrig tar slut.. det är ju mitt eget fel ändå kånka det som om jag ”utsätts” för det här och at det är utanför min kontroll. Ska det behöva bli fullständig katastrof för att jag ska förstå att jag måste sluta?

Profile picture for user Ångestmoln

Jag var nykter en vecka, sedan drack jag igen. Vet egentligen inte varför. Känns förskräckligt. Det är bara det att ibland ”går det bra” och ibland helt åt h*vete! Det är som ett ekorrhjul som aldrig tar slut.. det är ju mitt eget fel ändå kånka det som om jag ”utsätts” för det här och at det är utanför min kontroll. Ska det behöva bli fullständig katastrof för att jag ska förstå att jag måste sluta?

Profile picture for user Ångestmoln

Är så trött på detta nu, minns verkligen inte vad jag själv gjort riktigt. Har en fullständig blackout, oklart hur jag tog mig hem och vad jag gjort riktigt. Samma visa om och om igen. VILL INTE DRICKA. känner mig gråtfärdig. Loggat in på internetbanken och ser att jag varit på ställen som jag inte har minsta minne av. Minns inte ens att jag kom hem. Men det gjorde jag tydligen. Känns som att jag jag 9 liv och har ren tur att jag inte råkat ut för något hemskt. Det blir inte lättare för att jag ältar allt så mycket, mina vänner som dricker mycket kan lätt skaka av sig sånt här och säger att det är sånt som händer. Jag orkar inte mer, de psykiska effekterna av bakfyllorna är fruktansvärda och trasar sönder mig ärligt talat. Jag tar liksom inte ansvar för mitt eget liv. En dag i taget nu 🙏🏻

Profile picture for user Orosmoln

@Ångestmoln Tack för din kommentar i min tråd. Har läst igenom din tråd och ser hur du kämpat och hur dåligt du mått. Ta nu en dag i taget, vi vet ju att det blir bättre men fy så dåligt man mår i bakfyllan, jag kan känna det i hela kroppen när jag läser din tråd. Ta hand om dig!

Profile picture for user Ångestmoln

Tack för omtanken @Orosmoln, jag följer din tråd också! 💗 ja visst är det fruktansvärt när man är mitt i det, i efterhand kan man knappt minnas hur dåligt man mått och hur skevt man tänker då. En dag i taget! 🙏🏻

Profile picture for user Kennie

Hej,
För min del var det mycket ångest över själva grejen att vara så otroligt trött och bakis och i mitt fall nästan alltid vara tvungen att prestera en massa saker ändå. Jag blev så ändlöst trött på det, att jag pressade min kropp på det viset. När det därtill kom kontrollförlust med minnesluckor ibland så kom jag till en punkt när det räckte. Det låter som att du är där, men ändå är det något som fattas för att du ska komma vidare. Jag får intrycket att något drar ned dig och får dig att inte våga tro på dig själv, att du klarar att vara utan alkohol. Har du haft kontakt med Riddargatan 1? Vad jag förstått på andra är de bra på att hjälpa personer där det fysiska-dricka varje dag-beroendet inte är det största problemet. Kanske kunde vara värdefullt med input från dem? Angående vännerna som inte tycker att det är en stor grej med blackouter, jag tror deras perspektiv är något grumlat. De flesta dricker inte så de får minnesluckor. Bland mina vänner är det bara jag och andra som har/har haft problem som gör det.
Styrka till dig!

Profile picture for user Ångestmoln

Ja min man är väldigt dömande och säger ärligt talat aldrig att han tror på mig. Jag blir väldigt nedslagen av negativ förstärkning, kanske barnsligt men det påverkar mig väldigt mycket. Nej jag har inte haft kontakt med riddargatan, har dåliga erfarenheter av hjälp från sjukvården tyvärr. Mitt problem är liksom att jag plötsligt efter en tids nykterhet eller måttligt drickande tror att jag kan dricka mycket och då blir det massor verkligen. Det konstiga är att jag ganska ofta kan dricka måttligt och verkligen nöjer mig med 1-2 glas, kan även dricka alkoholfritt ibland när andra dricker för att jag känner avsmak för alkohol (och då är jag inte bakis eller likande). Jag tror att jag har svårt att reglera mina känslor ibland och om det blir för mycket in-put eller överraskningar (behöver inte vara stora saker) blir jag helt överväldigad av intryck och hanterar det genom att stänga av hjärnan med alkohol. Eller så är jag nedstämt och orkeslös och behöver ett glas för att komma igång med sysslor (då har jag oftast druckit lite mer en tid och pga av det känner mig trött och ångestfylld). Det där första glaset är som att solen kommer fram efter en lång tid med dåligt väder… så sjukt

Profile picture for user Orosmoln

@Ångestmoln känner så igen mig i att dricka både när det känns som att livet blivit för mycket och för att orka komma igång med saker. Hur underbart det där första glaset är men snabbt följs det av fler och sen känns allt bara fel. Nu har ju jag till skillnad från dig inte haft några långa perioder av måttligt drickande eller avhållsamhet de senaste 8 åren utan druckit för mycket och för ofta i stort sett konstant förutom vid de två tillfällen jag försökt sluta. Vid dessa två tillfällen slutade det med att jag glömde bort hur dåligt jag mått och jag trodde att jag kunde dricka måttligt vilket var helt fel. Efter sista försöket damp jag rakt ner, det gick så fort och de sista veckorna kunde jag inte fungera normalt utan alkohol. Ett under att jag klarade av mitt arbete.

Blir lite ledsen när jag läser om din man, att känna sig nedtryckt och ständigt få kritik är inget man behöver när man kämpar. Jag hoppas du känner stöd här och inte tvekar att söka hjälp och stöd på annat håll om det behövs. Kram❤

Profile picture for user Ångestmoln

Vad jobbigt det låter @Orosmoln! Superstarkt av dig att hålla dig nykter nu så ”länge” bör du druckit så mycket så länge! För mig är det ganska förrädiskt att jag kan vara måttlig i perioder, det blir som ett kvitto på att jag inte har problem, men det är som en tickande bomb och efter ett tag slutar det alltid i katastrof. Igår drack jag igen, måttligt. Endast 2 glas i socialt sammanhang. Som tur är skulle jag aldrig kunna dricka stötte mängder dagligen så jag blir så otroligt bakfull, skulle aldrig kunna jobba om jag druckit en flaska vin eller mer kvällen innan. Det kanske är tur på ett sätt. Psykiska bakfyllor får jag redan efter 2-3 glas. Blir trög och trött och orolig. Känner att alla säkert hatar mig etc. Idag känns det så trots måttlig konsumtion. Borde försöka börja träna men det känns nästan som en omöjlighet, har så dålig självdisciplin verkligen. Är generellt väldigt passiv, vet inte varför riktigt..

Vill hitta balans i tillvaron utan att behöva hålla nolltolerans mot alkohol, helnykterhet har tyvärr gjort mig mer besatt av att dricka och bakslagen blir hårdare när jag väl faller dit. Ber om ursäkt till alla som följer min tråd om den är tjatig och full av upprepningar….

Profile picture for user Vinäger

Hej Ångestmoln! Brukar numera sällan kommentera i andra trådar än de som jag haft en längre relation till, men vill ändå skriva att igenkänningen är stor. Speciellt det där med att total avhållsamhet triggar.

Lycka till med förändringsarbetet. Själv har jag valt en annorlunda väg jämfört med många andra. Det var mitt enda sätt att hitta en väg ut ur eländet.

Profile picture for user Ångestmoln

Har hållit en hyfsad måttlighet och ställt in aktiviteter som jag vet triggar mig till att dricka mycket. Träffar inte vissa personer etc. Känner mig väldigt sorgsen generellt och min relation tar mycket energi. Har börjat göra dagbok om allt han säger och gör. Tack för fian ord vinäger! Hur har du gjort menar du? Står det i fon tråd? Ska läsa! Nolltolerans blir tyvärr mer triggande för mig än måttligt intag, blir som besatt tyvärr. Det har inte funderat så bra innan för mig, det har funkat bäst hittills om jag tillåter mig att dricka litegrann. Det kanske låter som självbedrägeri men jag tror faktiskt inte att det är det. Sen är det nog inte rätt väg för alla såklart.

Profile picture for user Orosmoln

@Ångestmoln det låter som du inte alls mår bra nu, tänker på dig! Vad har hänt? Berätta om du vill. För mig blev det faktiskt lättare att bestämma ingen alkohol, enklare. Då har jag i och för sig druckit betydligt mer och regelbundet. Oavsett skriv här, här finns stöd att få från så många med massor av erfarenheter!
Kram🧡

Profile picture for user Kennie

Hej,
Det låter tufft och smärtsamt. Men kanske kan det också på sikt leda till något bättre. Som du skriver, du behövde nå botten. Men lita på att det finns en väg framåt nu, ett lyckligare liv för dig... Jag tror du behöver nykterheten för din egen skull, alkohol har fått dig att må så dåligt så många gånger. Problemen med din man har andra orsaker får jag en känsla av. Har du någon vän eller släkting som kan stötta dig i detta? Ta hand om dig nu! Kram!

Profile picture for user Orosmoln

@Ångestmoln jag känner så med dig, skickar en cyberkram full av omtanke 🧡 Hemskt med black out, har mannen sagt till dig att han vill lämna? Förstår att allt just nu känns svart men kanske är det som Kennie skriver början till något bättre. Jag hoppas att du har någon som kan stötta dig i din närhet!

Profile picture for user Ångestmoln

Han funderar på att lämna mig, jag vet inte än. Jag har ringt och pratat med alkohollinjen idag, ska även gå på AA om jag vågar. Tror att satt ångest triggade mig att dricka, får ofta starka orostankar och tror att folk i min närhet ska dö. Det är fruktansvärt jobbigt. Har även utvecklat panikångest. Dricker när jag känner mig överväldigad av känslor, både positiva och negativa. Jag måste sluta dricka, jag kommer gå under annars.

Profile picture for user Tröttiz

@Ångestmoln
Hur är er kommunikation? Tänkte om du har svårt att ta upp saker du till exempel funderar på, att du kunde skriva hur du känner till honom och om din plan för drickande? 🤔

Som anhörig blir det ju så att med alkohol blir det som en tredje person i en relation, bland annat den biten tär. Talar ju nu för mig själv förstås. 🙄 Bägge parter kämpar på, men på olika sätt ... 😔 Jäkla alkoholelände.

Sköt om dig. 🌺

Profile picture for user Ångestmoln

Ja vår kommunikation är inte den bästa, vi nåt liksom inte fram till varandra. Pratar förbi varandra.. vet inte hur vi ska komma framåt i det alls.. känner mig fullkomligt överkörd idag, hemskt bakfull och har noll energi.

Profile picture for user Ångestmoln

Jag vill inte dricka ä, det här styr mitt liv! Orkar inte mer. Har registrerat mig på Cairy-appen och hoppas kunna hitta stöd där också! Tack alla för att ni löser min tråd och stöttar, det betyder jättemycket!

Profile picture for user Liten tjej

@Ångestmoln jag håller tummarna att maken stannar hos dig och att du får hjälp. Den där Cairy appen lyckades jag inte ta hem då den krävde nån kod jag inte har så det blev inget med det för mig. Kämpa dig igenom den här jobbiga bakisdagen så kör du nya tag i morgon👊💕

Profile picture for user Kennie

Vad bra att du tar hjälp på flera ställen, kör järnet nu och ge inte upp! Jag har också haft katastroftankar där jag på riktigt tror att personer jag bryr mig om har dött i en olycka om de inte svarar i telefon på en timme. Och att man ska krocka, störta, få cancer, allt möjligt. Upplever att det är kopplat till stress, när jag har lagom omkring mig lugnar sig katastroftankar och ältande. Och utan alkohol är jag alltid mer balanserad än jag var förut, så ångesten har försvunnit till stor del, hoppas att du också kommer känna så. Du skriver att din sambo funderar på att lämna dig. Vad känner du då, vill du leva med honom? Har fått intrycket att han inte är så snäll mot dig även när det gäller annat än drickandet. Kanske skulle du vara mindre stressad utan honom? Hur känner du dig när han inte är hemma?

Profile picture for user Ångestmoln

Ja jag ber till gud att han inte ska lämna mig, jag går under då. Kanske dricker ihjäl mig. Har tänkt vara öppen med att jag slutat dricka till familj och en nära vän. Det har jag inte provat än, kanske underlättar nykterheten. Då har jag ju liksom sagt att jag inte dricker och måste stå för det. Kan det underlätta? Innan jag bara min man vetat.

Profile picture for user Ångestmoln

När han inte är hemma känner jag mig väldigt osäker och halv som människa, jag har väldigt svårt för att vara ensam. Fastnar i tankar och ältar och oroar mig då. Det är väldigt jobbigt att känna sig så osjälvständig.

Profile picture for user Blenda

@Ångestmoln skrev:" ska även gå på AA om jag vågar. "
Jag själv nådde (förhoppningsvis) min botten för en dryg vecka sedan.
Gick på darrande ben och med skakande kropp in på mitt första AA-möte förra lördagen.
LIVRÄDD!
Men – AA-mötet gav mig hoppet tillbaka.
Om du vågar och vill så tror jag att det kan vara värt en chans.
Det finns ju inte så mycket att förlora tänker jag.
Om du inte tycker att det är något för dig är det bara att låta bli i fortsättningen. Du behöver inte säga något, inte uppge ditt namn och du kan till och med lämna mötet utan att förklara dig.
(Dessutom finns det ju mycket stöd för anhöriga inom AA, så det kanske även kan bana väg för att du och din man ska hitta tillbaka till varandra, när det har lugnat sig lite. Om det nu är det som du helst vill.)

Tro, hopp & kärlek till dig!

Edit: Läste bakåt i din tråd och ser att du har testat AA redan. Finns det ingen kvinnogrupp i någon stad hyfsat nära, dit du kan ta dig?

Profile picture for user Ångestmoln

Ja precis, har inget att förlora! Jag testade AA för ca 1,5 år sedan. Men gick bara dit en gång och det var mest män, ganska mycket äldre än mig, kände mig lite obekväm med det. Tror inte att det finns någrs kvinnogrupper här tyvärr..

Profile picture for user Ångestmoln

Inte ännu @orosmoln! Har inte vågat tyvärr.. men har inte druckit i alla fall, blir dag 11 idag. Känns okej, inte sugen på alkohol men mycket nedstämd, allt känns grått och tråkig 😞

Profile picture for user Hejmej30

@Ångestmoln Jag känner så igen mig, ta ett glas när man ska göra nåt hushållsarbete, laga middag, slappa efter jobbet, belöning inför saker. De blir allt fler och nödvändiga.