Stort tack för din kommentar ?

Jag tror faktiskt att skrivandet är väldigt helande för själen. Att vissa saker måste upp till ytan - ut i solen för att luftas och sen likt trollen spricka.

Kan jag sedan inspirera andra att tvätta sin egen byk är det bara vinn-vinn ❤️

Kram ?

...på en alkis.
Alkoholism är inte en ursäkt - man är alltid ansvarig för sina handlingar men en aktiv alkoholist styrs inte av egen, fri vilja.
När jag gömde rödvin i kaffekoppar bakom böckerna ( för att kunna dricka utan att ngn märkte det) då var jag inte att lita på. När jag ställde in sociala möten och vid ett tillfälle en resa...för att jag var bakfull och hellre ville stanna i min egen mörka tunnel - då var jag inte att lita på.
En aktiv alkoholist kan inte självständigt forma sitt liv.
Att förlora förmågan att fatta fria val är en enorm förlust.
Och när man är inne i ett aktivt drickande så ser man inte vidden av den förlusten.
Att långsamt få tillbaka tilliten till sig själv är värt så oändligt mkt.

Eftersom jag denna helg är inne på tvätt-temat kan man säga du redan kört en 90-tvätt med extra centrifug.
Usch vilken människa. Vilken tur eller snarare skicklighet att du kom ur relationen med dig själv i behåll. Tack för att du skriver. Har erfarenhet av mina barns pappas beroende som eskalerade efter skilsmässan. I annan takt än mitt.
Också ett skäl att hålla sig nykter är att vara pålitlig- i relation med sig själv, och andra, barnen främst.
Önskar dig en fin dag och att du går med lite lättare steg när detta liksom lämnat kroppen. Kram!

Ja det är bra att få trollen att spricka. Jag blev påmind nu Andrahalvlek om mitt tidigare förhållande. Det var det som egentligen triggade igång mitt drickande på allvar. Har inte skrivit något om det ännu. Jag var ju t.o.m. förlovad med henne och vi var ett par i 10 år. Får nog skriva om det någon gång.?

Ha en fin dag!

Kram

Jag har också ljugit. Massor. Jag har ljugit så jag har trott mig själv. Förnekat, stoppat huvudet i sanden.

Men jag har aldrig ”offrat” någon annan på vägen. Så det finns grader i helvetet.

Kram ?

Dels att kasta ut honom och dels att skriva om det.

Det brukar kännas befriande att skriva när man vill bli av med något ur sin ”ryggsäck”. Och det positiva med det är att ryggsäcken blir lättare att bära och du blir rakare i ryggen??

Har skrivit en del i perioder i mitt liv och nu här?Ja, ja, var sak har sin tid.

Fortsätt rensa. Hemma och i huvudet.

Kram?

Igår var det en typisk yngsta-dottern-dag för oss. Hennes första dag hos mig på två veckor. Hon vill gärna veta saker innan, förbereda sig. Gärna är en underdrift. Hon kräver att få veta innan, och hon mår allra bäst av det.

”Vad gör vi imorgon?” Hon vill veta vad vi ska äta också och så vidare. Och det mår hon förstås bäst av, även om vi föräldrar ibland suckar och säger att hon är ”särskoleskadad”.

Hon vill ha planering och struktur. Hon behöver det för att må så bra som möjligt. Det kolliderar ofta med mitt behov av att bara vara om man säger så.

Jag får säga till henne ”nu ska jag vila till kl 12.00” och då kan hon titta på sina filmer under tiden. Hon kollar på youtube (mest Astrid Lindgrens värld och The Swedish family), Cmore, Netflix, svtplay/Öppet arkiv på telefon, iPad och tv via chromecast.

Hon kan sysselsätta sig i timmar. Dygnet runt tror jag om vi föräldrar inte satte gränser och sysselsatte henne med annat.

Samtidigt som hon tittar på sina filmer kan hon spela candycrush eller kommunicera med släkt och vänner på sms, fejjan, Messenger, hangout, whatsapp. (Snapchat är för krångligt för henne, men vi får förfrågningar från henne hela tiden så hon försöker verkligen.)

Trots sin utvecklingsstörning är hon väldigt läraktig på vissa områden. Hon läser och skriver hyfsat obehindrat, men hennes tal är svårt att förstå om man inte känner henne väl.

Hon har inget konsekvenstänk heller, så vi föräldrar måste ha lite koll så hon inte råkar illa ut. Jag går ibland igenom hennes mobil på natten när hon sover. Blockar okända, raderar olämplig konversation.

Jag har raderat dejtingappar och rätt så avancerad korrenspondens. En kille på särskolan var vi nära att polisanmäla, men skolan agerade kraftfullt så vi gjorde aldrig det. Nu senast var det en gubbe 60+ som jag blockade och raderade konversationen ?

Det känns lite som ett övergrepp mot hennes integritet, men jag gör det ju för hennes eget bästa. Att folk kan ha baktankar förstår hon inte, hon är otroligt naiv. Hon är snart 21 år och kärlekstörstande, men naiv som en femåring. Hon ser att alla andra har killar, hon vill också. Svintufft för alla parter.

Jag vill inte att hon ska råka illa ut, eller själv bete sig direkt olämpligt utan att förstå det. Jag tänker också att jag faktiskt är god man till henne, och ska ”sörja för hennes bästa”. Och hon vet ju inte om att jag går igenom telefonen.

Nåväl, det var en lång start på det här inlägget som skulle handla om helgen. Sannolikt eftersom min älskade yngsta dotter också är en grundorsak till mitt drickande, och därför behöver luftas lite efterhand.

Schemat för gårdagen var leta efter fem hittaut-kontroller, äta räkmacka på en mysig restaurang, sola och bada en timme (bara jag som badade), besöka en kompis till mig som nyligen flyttat, och slutligen äta middag på McDonalds. Pust.

Räkmacka och McDonalds var bäst enligt dottern. Men vi fick in lite rörelse, lite mys i solen, ett iskallt bad för mamma och lite socialt umgänge också - så jag är också supernöjd med lördagen.

Idag finns det också ett schema, även om det bara är kommunicerat verbalt (typ tio gånger sen igår kväll och i morse). Vi ska promenera till en närliggande restaurang tillsammans med min mamma och äta lunch, ta en promenad i parken, promenera hem och tvätta, dammsuga, bädda rent och våttorka golv, handla på Maxi, laga fläskpannkaka, och ta ett kvällsdopp i en närliggande sjö.

Dammsuga, bädda rent och våttorka golv ska hon själv göra på sitt rum, och fläskpannkakan ska hon tillaga med mig som enbart muntlig coach. Vi tränar inför att hon ska flytta till eget boende nästa vår.

Även sådant trist måste finnas med på schemat. Rättelse: Det är extra viktigt att sådant trist finns med på schemat, så att hon kan förbereda sig mentalt i god tid.

Just nu halvligger jag i sängen och äter min frukost och dricker kaffe. Hon sitter vid tv:n och äter sin frukost. Jag hör att hon tittar på ”Karlsson på taket”.

Kl 12 är nästa hålltid. Då ska vi gå och möta upp min mamma. Just nu är det rast och vila för den här mamman.

Kram ?

Kl 19 var jag helt färdig. Både med alla bestyr och mentalt och kroppsligt. Något kvällsdopp blev det icke!

Imorgon tar vi det jävligt lugnt. Sen blir det stugsemester tre dagar, behöver samla krafter.

Planeringen pågår för fullt, i dotterns hjärna. Allt som ska packas måste repeteras. Varje sak måste repeteras minst 17 gånger. Tålamod. Andas.

Kram ?

I början var jag överlycklig för varje nykter dag. För nykterhetens skull liksom. Att jag faktiskt klarade av det!

Slippa baksmälla och slippa göra bort sig, slippa ångesten och sova bättre. Tidiga och tydliga fördelar med nykterheten. Kanonfördelar!

Näst på tur var de starka känslorna. Glädje, ilska, ledsenhet. Känslorna kom krypande lite försiktigt, men växte sig riktigt starka och genuina. Höll i sig längre också jämfört med tidigare. Jag blev glad och tacksam över små saker, som jag tidigare knappt lagt märke till.

Därefter kom aha-upplevelser i form av att alkoholen bara är ett symtom - och nu är det dags att identifiera grundproblemen, och göra något åt dem också.

Eller man måste åtminstone förhålla sig till grundproblemen på ett annat sätt. Fejsa verkligheten istället för att fly från den. Gilla läget om det inte går att göra något åt grundproblemet. Annars måste man agera på något sätt. Lösa problemet, inte bara i tanken utan handgripligen.

Ungefär i samma veva kände jag mig mycket lugnare inombords, inte alls lika rastlös. Snällare och mer tillåtande mot mig själv dessutom. Good enough är bra nog, och jag hinner det jag hinner liksom.

Senast på tur i detta ”vinstregn” är att det är väldigt påtagligt hur mycket mer närvarande jag är i varje samtal. Det är bara där och då som gäller. (Jag var duktig på det innan, nu är jag världsmästare ?)

Jag har dessutom påtagligt mycket större tålamod både med min yngsta dotter och min mamma, vilket gör att våra gemensamma stunder blir så mycket finare och mer berikande. För dem också, det märks på dem.

Allt det här har hänt på fem månader. Magiskt.

Kram ?

AmandaL

Magiskt var rätt ord! Det är exakt det det låter som, helt fantastiskt magiskt ?‍♀️ men tänk att du har klarat av det helt själv utan någon magi, bara extrem viljekraft, förstå vad stark du är ?????

Jag har inga bra ord nu när jag ska kommentera.

Jag blir ju imponerad o utmattad av allt du orkar med! Och måste vara en enormt skön förändring, med så stora vinster.

Säkert svår balansgång ibland med dottern, men det du gör är ju av omsorg och du funderar och tänker på vad som är rätt och klokt. En bra mamma gör så.

Kram

Lite så tänkte jag faktiskt, men vågade inte riktigt skriva det. Detta ”vinstregn” kan ju knappast fortsätta, eller?

Känner ett lugn inför det också faktiskt. Allt blir som det blir och går som det går. Huvudsaken är att jag fortsätter vara nykter ?

Kram ?

Ni vet att jag brukar tjata om det. Aldrig glömma. Hjärntvätt.

Några alko-dokumentärer på youtube som jag kan rekommendera:

? Rain in my heart
? Saving Ed Mitchell
? Coming Klean
? Russel Brand from addiction to recovery (han har också skrivit en bok)
? Amy Winehouse The untold story

De två senare missbrukade inte bara alkohol, men de drack väldigt mycket också.

Kram ?

Peter på landet

Andrahalvlek.... Man får energi av att läsa din historia, just vad jag behöver nu när jag måste komma in på rätt spår igen.

När jag som idag går ut på stan utan att duscha innan behöver jag inte vara ett dugg orolig över att jag luktar bakfylla. Yeah!

Kram ?