Vuxna barn till alkoholister

4 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
HEJCONBACON
Vuxna barn till alkoholister
HEJCONBACON
Vuxet barn till alkoholist

Hej. Jag har precis kommit på (jag är 43 år) att min pappa har varit alkoholist hela min liv och antagligen också innan. Det blev tydligt när mamma dog för 10 år sedan och har också förvärrats sedan dess. Innan hon dog (och antingen medvetet eller omedvetet jobbade för att dölja det), tänkte jag att han bara var lite glad i drickat och gillade att festa på helgerna, oavsett om han satt själv eller inte.

För ett tag sedan slog det mig med full kraft att han har ju varit sjuk hela mitt liv, fast mamma och alla runtom har låtsats som ingenting. Det har varit så tabubelagt och skamligt, så man har låtsats som inget istället. Vilket har gjort en enorm skada på mig och min syster, eftersom vi aldrig har fått lära oss hur en frisk familj fungerar.

Nån mer som har erfarenhet av detta?

Rosette
Hej och välkommen hit, HEJCONBACON!

Du har hittat hit och startat en tråd och lyfter något du är långt ifrån ensam om att ha gått igenom. Fint att du berättar så här öppet och ärligt hur du haft det, vad du reflekterar över nu och lyssnar efter om andra har liknande erfarenheter. Kanske har du redan hunnit läsa en del här och sett att du inte är ensam. Ibland tar det lite tid innan en tråd får fart och det kan vara bra då att skriva flera gånger så den hamnar högt upp i flödet igen.

Hur ser ditt stöd ut i övrigt idag? Det låter som du är igång med att ta hand om dig själv och både ser tillbaka hur saker varit, hur de påverkat samtidigt att du är här nu är ett tecken på att du också tar steg framåt och vill se till att må bättre.

Hoppas du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt för dig!

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hanna123
Hej! Jag har liknande

Hej! Jag har liknande erfarenheter med min pappa där jag nu i vuxen ålder insett att han faktiskt är alkoholist och inte bara dricker ”lite kontinentalt”. Och det känns så sorgligt, lite som att jag har blivit lurad. Jag har nu också börjat tvivla och ifrågasätta hela min uppväxt och då även goda stunder där jag nu efterhand förstår att så som min pappa och familj förhöll och förhåller sig till alkoholen inte är normalt. Jag känner väl igen skammen tystnaden inom familjen kring problematiken och hur det blir. Svårast just nu är maktlösheten jag känner inför min pappas drickande och rädslan för hur det blir i framtiden. Han lever idag ett fungerande liv trots alkoholen men man märker att det har tagit ut sin rätt på hans fysiska och psykiska hälsa...