Smygdrickarn

Är tillbaka på forumet och har varit här tidigare, under annat nickname. Har tidigare genomgått 12-stegsprogram osv och hade en långvarig nykter period, men föll tyvärr tillbaka i klorna på alkoholen och den håller mig i ett järngrepp just nu. Tänkte se om jag bara genom att skriva dagbok typ på forumet här, samt läsa andras kamp, kanske kan ta mig ur på egen hand.

Jag är den perfekte smygdrickaren, som utåt sett är framgångsrik, har ett bra jobb, idrottar frekvent (tävlar rentav) och som många uppfattar som ett föredöme och en person att se upp till. Det är min framsida. På baksidan dricker jag i praktiken varje dag just nu och har gjort mer eller mindre hela året. Rejäla mängder. Toleransen är så pass hög att det krävs flera liter vin för att jag ska bli lullig. Tyvärr är jag ensamstående, hade jag haft en partner så hade jag förmodligen inte kunnat dölja det för denne, utan denne hade förhoppningsvis ställt krav på mig att söka hjälp igen eller hotat med att sparka ut mig eller vad som. Just när ingen ställer krav på mig (mer än mig själv), så slinker jag undan så att säga.

När jag gick 12-stegsprogrammet och dessutom förlorade körkortet i en nykterhetskontroll, så var det mycket kravställningen på att gå och lämna blodprover oannonserat osv som gjorde att jag relativt lätt faktiskt avslutade relationen med alkoholen. När sedan allt var över, så försvann kraven och jag hittade tillbaka.

Denna gången ska jag se om jag inte kan ta mig ur det hela genom att sätta ett starkt målfokus på hur bra jag mådde när jag var just helnykter. Eftersom alkoholen har hjärntvättat mig åt ena hållet, så vill jag försöka hjärntvätta tillbaka mig till som jag var innan. Ett försök att återta livet.

Smygdrickarn

Jag vet att det finns en psykologisk effekt att faktiskt förstärka de negativa effekterna av alkoholen och belysa det. Det är mycket det man gör i 12-stegsprogrammet. Faktiskt reflekterar över vad skiten gör, och reflekterar över hur mycket bättre livet är utan alkohol. Det är det jag vill återuppta och försöka få detta att hindra mig från ännu ett besök på systembolaget. Idag ska jag lista några (men långt ifrån alla) negativa effekter.

1) Ekonomiskt sett är det helt galet, men i år har jag nästan snittat alkoholinköp för 4000 kr/månad. Över 40 000 kr redan. Fortsätter jag så här 10 år till så har jag nästan slösat bort en halv miljon kr på ett gift.

2) Jag sover inte en natt utan att jag vaknar, oftast runt 03-04. Oftast är det en känsla av att kroppen håller på med avgiftning då jag ofta svettas och behöver även dricka vatten mm. Bristen av bra sömn, gör att jag placerar mig själv i riskgruppen för att kunna få hjärt- kärlsjukdomar eller diabetes TROTS att jag idrottar och tränar massor.

3) Jag är väldigt aktiv i sociala medier och nästan varje morgon börjar jag med att kolla om jag skrivit någon dum kommentar på fyllan. Ju fullare jag blir på kvällen, desto konstigare saker skriver jag, som inte har någon som helst koppling till min personlighet. Jag har till och med varit elak fast att jag är en snäll människa. Jag kan få en enorm ångest när jag loggar in på facebook på morgonkulan och ser att jag har 50 olästa kommentarer. Då vet jag att jag har skrivit något som har väckt uppmärksamhet. Märkligt nog brukar jag även om jag är duktigt berusad, kunna skriva på ett sätt som gör att ingen genomskådar mig och ser att jag är påverkad bakom inlägget. Däremot så är jag livrädd varje morgon över att ha just avslöjat missbruket. Den ångesten vill jag bli kvitt.

4) Jag tänker ofta att jag ska göra massa saker på kvällen. Sedan tänker jag att jag ska bara åka och handla alkohol, sedan kan jag ta tag i de sakerna. Dock så fort jag börjar dricka så fastnar jag vid datorn och gör inte så mycket mer än dricker resten av kvällen. Jag är känd för att vara driven och ha energi, men tappar totalt all handlingsförmåga när alkoholen har fokus.

5) Jag söker en partner och en flickvän, men det är ohållbart att ha alkoholen kvar i livet då. Dels kan jag råka skriva något märkligt när jag är full vilket avskräcker en date, dels så är viljan att umgås med alkoholen så pass stark att jag skulle kunna välja den istället för att datea en person jag är nyfiken på.

6) Att införskaffa alkoholen är ett projekt i sig. Jag vill inte visa upp mig på samma systembolag stup i kvarten, så jag roterar på flera olika. Jag kan köra 6 mil bara för att byta till ett nytt systembolag och handla. Sjukt beteende. Är jag ändå alkolberoende så kan jag väl lika gärna hålla mig till ett och samma bolag och spara tid/pengar? Nejdå, jag ska såklart dölja även för personalen där att jag har ett missbruk.

7) Att jag kommer få något värre fysiskt är bara en tidsfråga. Gissningsvis cancer. Cancer älskar alkohol. Kroppen känner av att något inte står till som det ska och en cellförändring påbörjas. Kanske har jag som 40-åring det redan nu? En tumör någonstans som bildas? Jag måste verkligen bli kvitt alkoholen och få fokusera på mitt idrottande liv, det är där jag kan se till att öka chansen att vara frisk och leva länge. Just nu är de fysiska symptomen att jag tycker att mitt minne har börjat bli sämre. Jag glömmer verkligen basala saker. Kanske ett första steg mot alkoholdemens. Sedan fryser jag, jag upplever en extremt dålig blodcirkulation. Kalla händer osv. Jag tycker även att min hy försämras, vilket kanske också beror på att jag ständigt blir uttorkad då kroppen avgiftar alkoholen.

8) Jag åkte på en muskelskada tidigare som har varit otroligt svårläkt. Jag har haft stöd i sjukvården, men de har varit förvånade över att den inte läkt över så lång tid. Jag är nästan helt säker på att alkoholen är boven i dramat där, för alkoholen påverkar upptag av vitaminer och annat som i sin tur påverkar muskler och ligament. Likaså förändrar alkoholen blodkropparna och cellstorlek mm.

9) Rädslan för oväntat besök. En kompis svängde förbi oannonserat för någon vecka sedan och jag märkte inte honom förrän han verkligen bankade på dörren. Han är även en sådan som skulle kunna öppna en olåst dörr, kliva in och morsa. Jag var nykter då, men på köksbänken hade jag 20 tomburkar folköl + två tomma spritflaskor. Jag fick total panik och bara försökte ösa ner allt i kökslådor så fort det bara gick men utan att han skulle höra burkskrammel mm. Sedan fick jag vakta de lådorna så att han inte skulle slänga skräp i köksskåpet eller så och råka se något. Så sjukt beteende.

Jag vill inte ha något av detta. Jag vill ha tillbaka mitt liv utan alkoholen. Jag vill aldrig mer dricka en droppe alkohol, någonsin.

Välkommen hit! Du har ju full koll på vad beroendet gör, både fysiskt och mentalt. Motivation har du också, så det låter som att du främst behöver ta dig ur det fysiska beroendet nu. Kan rekommendera Andra halvleks tråd, där finns det mycket tips om fakta för att vilja vara nykter. Du har som du själv beskriver så mycket att vinna på att bli nykter. Och fundera på om det verkligen är då skamligt om det kommer ut att du har alkoholproblem? Jag tror de flesta känner respekt för människor som är öppna med att de har problem och att de försöker göra något åt det.

Jag har läst dina tänkvärda inlägg
Idag.Välkommen hit till detta hjälpsamma forum.
Känner väl igen mig kring detta med att kompensera.Det måste ta energi från dig.
Du är värd att må bra och göra din träning mer värdefull för dig.Rena och klara tankar!
Vi hjälps åt.Tack för dina punkter,hjälpsamma för mig på min resa.
Kram Pilla

Skriv och läs mycket här på forumet så ska du få all stöttning du behöver, men jobbet måste du förstås göra själv. Första steget är att verkligen bestämma sig. Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och att verkligen bestämma sig för att göra det.

När man väl bestämt sig är det många vanor, eller snarare ovanor, som man måste ta itu med. Men allt man övar på blir man bättre på, det väl du om någon om du idrottar mycket.

Riktigt bra incitament har du i alla fall för att sluta dricka! Bra att du sätter ord på dina tankar och känslor, det är bra att se det svart på vitt.

Kram

Smygdrickarn

Tack! Ja, jag har rätt god koll på läget överlag och när jag gick 12-stegsprogrammet så var jag nästan även där "mönsterelev" som såg ut att ha en perfekt framtid som nykter. Jag låste dock inte upp alla nycklar som behövdes, så det måste jag göra denna gång om jag ska lyckas. Angående att gå ut med att jag har alkoholproblem, skulle förstöra en hel del av den image jag har utåt dock. Jag har dock en plan om att en gång i framtiden skriva en bok eller så och gå ut med det, men då vill jag verkligen ha lämnat alkoholdelen bakom mig.

Samma sak gäller faktiskt min arbetsgivare. Jag fick stöttning därifrån första gången, men det var samtidigt sjukt jobbigt med all uppföljning som pågick under flera år. Den delen vill jag helst - om det går - slippa denna gång. Jag har det dock i mitt huvud som en plan B

Smygdrickarn

Jag har ju hängt och skrivit/läst här innan, men det känns ändå som att jag vill "börja om" så att säga. Jag är tillbaka i klorna på alkoholen och då får man nog se det som att jag spelar monopol och har råkat dra kortet "gå tillbaka till start".

Smygdrickarn

Jag har två områden som jag måste bena ut för att komma vidare i processen till en nykterhet. Det ena är att jag har nog tagit beslutet att sluta dricka säkert 30 gånger i år. Ofta mitt på dagen, lunchtid sådär. Sedan likförbannat så kör jag över mig själv i slutet av dagen. Jag har till och med stått och sagt till mig själv "nej, du åker inte och handlar idag, ge fan i det här nu" - samtidigt som jag tar på mig ytterkläderna och gör mig redo att åka till bolaget.

Jag har till och med vänt bilen på vägen och börjat köra hemåt, men innan jag kommit speciellt långt, så har jag vänt bilen igen och ändå kört till bolaget. Drivkraften att nå det berusade tillståndet är så galet kraftig när man är inne i beroendet som jag är nu.

Sedan har jag en mental del och det är att jag flera gånger har tänkt tanken "ok, jag ska sluta, men det får bli en sista bläcka ikväll". En slags "sista Jesusmiddag", fast utan vänner och med bara nattvardsvinet heh. För all del om det nu vore så att det verkligen var sista gången jag drack, men det jag gör är att jag legitimerar mig själv att dricka vidare. Det blir liksom "ok" om jag säger att det är sista gången. Då kan jag fortsätta "dricka för sista gången" varje kväll resten av året. Bara skjuta nykterheten på framtiden.

Jag behöver också gå till botten med den enda positiva effekten av alkohol och hur jag ska hantera den. Jag dricker inte droppe i offentliga sammanhang. Aldrig på fest, aldrig på middag, jag presenterar mig till folk som att jag är nykterist (inte nykter alkoholist eller som nu, alkoholist igen). Drickandet är 100% kopplat till min hemmamiljö. Det är i hemmet och i ensamheten som alkoholen tillför något positivt. Det är ingen idé att ljuga om att alkoholen skapar något positivt som gör att jag väljer just alkoholen.

Som exempel; skulle jag åka iväg på en 4-veckors kurs imorgon, så skulle jag inte ha ett dugg problem med att inte dricka! Jag skulle vara helnykter i 4-veckor, helt problemfritt. Inte ens ha någon abstinens. Nu är det ju covid19-tider, men jag brukar annars åka på träningsläger i södra Europa och är helnykter hela tiden. Men väl hemma, där har jag min akilleshäl och den ska jag gräva i lite mentalt. Jag vill verkligen gå till botten med exakt vad som gör att jag ser så positivt på att bli lullig i min ensamhet hemma.

Kan jag göra något annat istället, hitta något annat som ger en starkare effekt mentalt osv, så är saken biff och jag kan se fram emot en långvarig nykterhet. Det är dock ett starkt band mellan alkoholen och tillståndet jag når ensam hemma. Det var det bandet som gjorde att jag trots ett lyckat 12-stegsprogram, ändå föll tillbaka. Navelsträngen var inte helt klippt tydligen.

Det ska bli spännande att följa dig. Jag känner igen det där med att verkligen vilja sluta, men sen kör autopiloten till bolaget ändå. För mig var det inte varje dag, men ofta nog.

Jag har funderat mycket på varför det inte blev så här den här gången. Jag tror att jag verkligen hade bestämt mig. Nackdelarna med drickandet var så stora i form av kontrollförlust, på sociala medier och sms tex, att jag fick nog. Plus att jag märkte att min tolerans hade ökat enormt mycket, den hade levlat upp ett rejält snäpp. Och det vet jag är början till slutet. På slutet kaskadkräktes jag dessutom ofta, precis som om min kropp ville säga till mig ”sluta förgifta mig”. Då blev jag lite rädd. Kräktes gjorde jag i tonåren när jag drack typ, men inte speciellt ofta i vuxen ålder.

Rätt snabbt märkte jag fördelar med nykterheten, och den aha-upplevelsen var urhäftig. Och fördelarna fortsatte ramla in månad för månad. Sen läste jag på jättemycket om vilket gift alkohol faktiskt är. Och rätt snabbt kom jag till det stadiet att jag inte ville dricka mer alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin. Och där är jag kvar idag, snart tio månader senare. Jag tänker förbli nykter inom överskådlig framtid.

Kram ?

Ja, just det där med att vilja bli lullig (läs, aspackad) för sig själv, är någonting jag också undrar över? Precis som du bor jag ensam, och kan hitta på vad som helst.
Förstår inte vad det är jag vill åt, bara? Får absolut ingenting gjort. Enda jag gör att grisa ner hemmet som tusan. Så blir ju alltid storstäd, i fylleångesten. Extremt trött på att vara livrädd, så fort någon kommer. Får för mig att det stinker alkohol.
Efter den här helgen, orkar jag inte mer. Varit in full på systemet och lokala ica. Kommer inte ens ihåg, att jag varit där. Såg bara att vinflaskorna ökade, och hittade kvitton ?
Vet att när ångesten släpper, då börjar jag övertala mig själv, att jag visst kan dricka? Men ska köra 3 månader nykter nu. Får väl bli på vita knogar. Det här funkar inte längre.
Varför jag valt 3 månader, är för att jag inte kan tänka, aldrig mer.

Smygdrickarn

Jag visste att det var rätt oundvikligt. Jag är stark som person, men mitt i ett beroende, så kan jag inte ha alkohol hemma och särskilt inte i hemmet. Återigen, att se alkohol på en restaurang, en bar eller vad som väcker inget som helst sug att dricka. Den är den starka associationen till hemmet som är nyckeln mellan mig och beroendet. Så igår drack jag det som fanns hemma.

Jag hamnade i mitt sedvanliga lulliga tillstånd och sedan följde allt nästan som en ritual. Vaknade flera gånger under natten, svettades, vaknade aptrött och kände mig inte utsövd alls, kollade mobiltelefonen för att se det jag inte mindes och kunde ha gjort i sociala medier. Ett par riktigt märkliga meddelanden till vänner, men tack och lov inte värre än i måndags. Då hade jag lagt ut ett par jätteskumma instagramstories. Jag måste verkligen ha framstått som en flummis då. Otroligt skämmigt och total ångest. Sedan en omotiverad start på jobbet idag, även det pga alkoholen och sömnbristen.

En fysisk bieffekt jag har av alkoholen och som jag verkligen ser fram emot att slippa är att jag vaknar alltid tjock i näsan och hostar en stund på morgonkulan. Körtlar/lymfgrejs vid halsen är lite svulla. Alltså klassiskt "inflammationstillstånd" i kroppen. Vilket är i praktiken vad som händer, jag utsätter ju kroppen hela tiden för ett gift, så det är självklart att den ser sig själv i ett inflammerat tillstånd. Blodvärlden går åt helvete, levern arbetar inte som den ska, reproduktion av celler går inte som det ska osv.

En annan lustig sak är verkligen mitt DrJekyll/MrHyde-liv. Jag gör vällagad hemmalagad mat då jag har intresse för nutrition kopplat till träning osv. Jag kör min träning. Sedan kommer alkoholen in i bilden och typ kör över allt jag gjorde på första delen av dagen och så slutar det med att jag blir dödssugen på fet/salt mat och typ trycker en påse ostkrokar efter att ha ätit några jäkla panpizzor. Den energin kan inte kroppen ta hand om, eftersom den är fullt upptagen med att hantera giftet jag hällt i mig, så kroppen lagrar in allt det där som fett. Min tidigare vältränade kropp är numera fluffig, trots att jag tränar lika mycket.

Imorse hällde jag ut det sista som fanns kvar av alkohol i vasken och senare idag ska jag köra iväg tomglas och panta burkar så jag verkligen får ut alla sådana spår. Jag har mer eller mindre planerat att viga denna tag till farvälet av alkohol, på livstid. Jag har en plan och den kommer i nästa inlägg.

Smygdrickarn

Jag har ju tagit mig ur alkoholens klor innan, så det är väl den stora fördelen att jag vet att det går. Jag vet också hur otroligt snabbt belöningen från att ta sig ur kommer, att kroppen bara efter typ 14 dagar känns så otroligt mycket bättre för att inte tala om när det har gått en månad. Runt två månader så om allt har gått vägen så har blodvärlden normaliserats, levern arbetar bättre osv. Jag ser otroligt fram emot allt det där.

För mig är det på ett sätt enkelt att bli kvitt alkoholen - fast ändå inte. Jag känner ju inget sug någon annanstans än i hemmet, så rent krasst, köper jag inte hem alkohol, så dricker jag ingen alkohol. Dvs det är på ett sätt inte alkoholen i sig som jag ska fokusera på, utan själva inköpet. För kommer det alkohol innanför dörrtröskeln så är det bara en tidsfråga innan den dricks.

Så tricket blir att hindra mig själv från att ta det där beslutet att handla. Klarar jag det, så kommer de vita dagarna, med de vita dagarna kan jag fira att jag är på väg tillbaka mot något bra i livet och ju fler vita dagar desto mer kommer beroendet lugna sig och drivkraften att vilja handla sjunker. Det låter så enkelt, men drivkraften att handla skojjar man inte bort. Den är så stor att den tar över ALLT annat av det jag vill och tänker på i livet.

Så, jag ser det här som ett krig med mig själv (låter inte alls neurostört!). Jag ska bygga upp en slags annan viljekraft som ska bli större än viljan att handla alkohol.

Här har det hänt en grej i veckan och det är väl kanske därför jag kom tillbaka till det här forumet också. Jag har varit ytligt bekant med en tjej i sociala medier, men i helgen så fick vi en djupare kontakt. Hon är gift, men i en relation som ser ut att gå i graven framgent och under veckans gång har vi bondat något helt galet och har fått en extrem nyfikenhet på varandra. Det kan gå hur som, det kanske bara blir en vänskap, men jag utesluter inte att det skulle kunna bli något större än så. Det har verkligen varit en magnetisk effekt på varandra i veckan trots att vi aldrig har träffats.

Där har vi en stark drivkraft. Viljan att få bli förälskad och kanske få en ny relation. Den är stor. Jag tänker använda henne och den viljan (utan att hon vet) som ett hjälpmedel att ta mig ur beroendet nu. Det är nog bara en tidsfråga innan vi bestämmer oss för att ses och jag vill att hon ska få möta en så fräsch man som möjligt då. Utsövd, helnykter, pigg, jag vill att hon ska få se mig 100% in action som den bästa människa jag är, när jag är som mest karismatisk, driven, när jag har den där fantastiska utrstålningen som jag vet gör mig extremt attraktiv. Det är en bra drivkraft. Jag vet också att är det något som alkoholen kan göra, så är det att jag skriver något jävligt olämpligt en kväll eller bara skriver något knasigt när jag är lullig som gör att hon backar ur. Det är också en bra drivkraft, att inse att dricker jag en enda droppe till, så kan jag gå miste om en väldigt fin person.

Del två i min plan är att skapa lite nya rutiner på kvällen. Bryta mönster. Jag ska i praktiken "boka upp" mig med något varje kväll nu i någon vecka också för att göra det lättare att bryta med alkoholen. Jag har en vän vars son vill att jag ska komma och testa deras VR-headset t.ex. Det ska jag boka en av kvällarna med. En annan kväll ska jag städa i garaget osv.

Del tre i min plan är att fortsätta påminna mig om de positiva bitarna när alkoholen är ute ur livet och de negativa där den är inne i livet. Jag ska verkligen älta in det.

Jag har både idrotten och mitt yrke till stor hjälp då jag är van vid planering, målsättning och att sätta visioner. Nu kör vi.

Helt rätt att boka upp dig på olika kvällsaktiviteter! Och att du har en tydlig målbild. Den ska du plocka fram och fokusera stenhårt på när skräckbilden börjar blekna.

När brukar du köpa alkohol? Kan du ta en annan väg hem? Kan du veckohandla så du slipper handla i affären precis bredvid bolaget var och varannan dag? Eller till och med beställa hem mat kanske. Jobbar du hemifrån?

Kram ?

Känner igen mig i princip allt du skriver. Det är ju grymt bra att du har en så tydlig plan. Jag har också en plan som jag faller tillbaks på när det blir tufft. Ibland svajar det, är på dag 58 nu.

Faran är när man tror sig vara ”färdig”.
Du verkar vara en strukturerad person som har en stark vilja,driv, social och tränar -det är bra. Jag är säker på att det kommer att gå bra för dig! Kämpa!
Tips är att verkligen fira varje nykter dag med en klapp på axeln och (om du är ensam) säga högt till dig själv: ”bra jobbat du har nu klarat dag nr: xx” då kör vi samma imorgon och när det är klart så kör vi några rundor till”

Eftersom du verkar träna mycket så: ut och spring/ promenera när och om suget kommer, tänk att du ska ”springa ifrån suget”. Suget ”suger” på att springa men kan plötsligt spurta.

Jag tror på dig, Kämpa!

Smygdrickarn

Grymt jobbat med dag58 också! Ja jag känner viljestark nu, extra stark med tanke på att det kan finnas en potentiell date bakom hörnet. Det kanske blev den spark i röven jag behövde för att sätta ner foten denna gång. Just nu kretsar allt för att få en vit kväll ikväll, det blir första vita kvällen på jag vet inte hur många veckor... eller månader. Helt galet.

Smygdrickarn

Jag jobbar hemifrån och hela projektet med att handla alkohol startar efter jobbet. Just idag så i och med att jag är här inne på forumet och skriver, så har suget startat redan nu eftersom att jag bara reflekterar över alkohol, så redan nu är hjärnspöket igång och försöker få mig att planera inköp ikväll. Det blir den första fighten att fira seger över imorgon bitti när jag vaknar och känner att jag inte gick på den luringen.

Men rent krasst så vet jag vilka systembolag som stänger 20:00, vilket innebär att det egentligen är ett "fönster" mellan 17-20 där inköpen brukar ske. Jag kör helt enkelt 2-3 upp till 5 mil enkel resa för att handla det som behövs för att gå in i dimman. Jag har till och med varit på träningsevent där eventet har slutat 19:35 och jag har sedan kört som en dåre för att hinna till bolaget innan stängning. PlanB har varit att köpa en herrejävlarns massa folköl, men tack och lov så blir jag av någon anledning så otroligt dålig av att dricka stora mängder öl, så där fungerar nästan ölen som lite antabus faktiskt.

Jag ska "bara" stå emot viljan att ta beslutet att åka och handla. Det är första fighten jag ska ta.

Smygdrickarn

- Aldrig mer vakna med ångest över att jag har sagt, skrivit eller gjort något jag inte minns eller inte står för som person
- Alltid veta att om något allvarligt inträffar, så är jag alltid i skick för att köra bil, t.ex. skjutsa en vän till ett sjukhus
- Få en bättre hy genom att inte låta kroppen bli uttorkad pga alkohol
- Få vakna utsövd och känna att jag har sovit gott
- Få känna att all kreativitet och energi är tillbaka på topp och vara den där personen som alltid levererar i alla former, både yrkesmässigt och privat
- Få 4000 kr/månad extra att göra annat för
- Få se att resultatet av min träning faktiskt ökar och känna att löpning och allt går lättare och bättre igen
- Få en bättre nutritionshantering, där andelen skräpkäk sjunker åter och jag börjar förlora fettet jag samlat på mig så jag kan återgå till en vältränad kropp (ca 10 kg fett ska bort och därefter ser jag gärna 3-4 kg muskler på plats igen).
- Få mer fritid att göra roliga saker i livet istället för att lägga den på att resa runt för att handla ett slags omförpackat fotogen
- Få upp testosteronnivåerna (som undertrycks av alkohol) och dvs få ökat välbefinnande och på kuppen även potens och allt annat som påverkas av testo
- Aldrig mer känna panik när en bil stannar på infarten till huset eller att det knackar på dörren
- Aldrig mer känna att jag smyger eller undanhåller något för vänner eller en framtida partner
- Veta att en framtida partner och kanske rentav en partners barn, aldrig kommer att få se mig i ett tillstånd som inte är mitt naturliga jag
- Aldrig mer vara nervös över att bli igenkänd inne på bolaget, varken av kollegor, bekanta eller rentav någon från behandlingsprogrammet jag gick i för några år sedan.
- Aldrig mer stå och panta en sjuhelvetes massa burkar och petflaskor på ICA stup i kvarten
- Få känna att min kropp känns frisk och härlig, inte som i ett konstant inflammatoriskt tillstånd som nu
- Få känna att jag har backat ur ett beteende som i särsklass (om det inte redan är försent) i praktiken kommer garantera mig cancer i framtiden
- Aldrig mer ljuga för en vän om varför jag inte "kan" ses en kväll

Alltså visst är det rätt sjukt ändå att man kan välja något annat skit än allt ovan? Det var nog bara början på listan också. Den ska jag återvända till.

Jaaa,det känns mer äkta och ärligt att avstå.Och vara den vi vill vara.
Detta behöver jag också verkligen på minna mig om.Tack!
All bortkastad tid.
Näe vill inte tilllbaka.Jag tror på dig.
Det som hände mig när jag väl bestämde mig att avstå,kan man inte köpa för pengar.Pröva avstå vettja!
Kram Pilla

Din konsumtion påminner om hur min var. Någon nämnde fysiskt beroende och att börja med att mota detta.
Jag rekommenderar min lösning: Antabus genom öppenvården. Lämnar blodprov två ggr / månad där de tittar på om jag druckit. Detta hjälper att hålla mig på banan. Inga lugnande eller sömntabletter (beroende). Ska kombinera detta med KBT framöver (återfallsprevention). Springer / tävlar gör du ju, bra!! Som jag förstår det har du tävlingsinstinkt - tävla mot alkoholen. I alla fall till en början, så man kommer över tröskeln. Jag har vänt ilska (det har jag en del) mot alkoholen i perioder, det har faktiskt stärkt mig: Jag ska ta mig fan vinna!
Sedan är detta inte hållbart i längden, då ilskan lika väl kan vara en grund till mitt drickande (terapi och träning!).