Hej Smygdrickaren!
Vad bra att du vill börja om, samma här, var medlem härinne för några år sedan. Känner igen mycket i det du skriver om detta dubbelliv. Dricker heller aldrig utanför hemnet. På jobbet tror de nog att jag är nykterist, och jag försöker nog också framhäva mig som sådan. Och den biten är ju sann, men bara halva sanningen.
Är lite nyfiken på dina nyktra år, hur har de sett ut? Har du levt det livet du verkligen "är", eller hur har det varit?

Hoppas att det gått bra för dig! Du har verkligen viljan och målen (verktygen) som krävs.

Det kommer att gå bra, om en dag går sämre så finns det väldigt många nya som kommer att gå bättre ???

Smygdrickarn

Tack, det ska bara gå bra, men tror det för mig iaf kommer vara som tuffast nu i början innan jag hittar tillbaka till gamla hjulspår

Smygdrickarn

Jag är nästan helt säker på att vi hade kontakt när jag hängde här sist faktiskt, ditt nickname känns bekant. Jag hade dock ett annat då och valde ett nytt nu då jag ville "börja om" resan till nykterhet.

Jag vill inte gå in på för mycket av hur min period som nykter såg ut då jag upplevde och gjorde en del riktigt störtsköna och smått galna saker då (och jag är kanske inte kändis, men i vissa kretsar vet många vem jag är pga det jag har gjort). Jag levde livet helt enkelt, hade de bästa åren i hela mitt liv. Fram till förra året, då ensamheten och känslan av att vara konstant singel började gnaga på mig igen och då åkte flaskan fram på nytt som "trösten". Jag flyr nog ensamheten genom att bli lullig i hemmet, då tänker jag inte på det.

I mitt bakhuvud så finns det en tanke om att prova KBT, hypnos eller motsvarande framöver om ensamheten fortsätter att störa mitt liv. Över 40 år som singel och en konstant känsla av att ingen saknar eller behöver än är ingen go känsla (men den är betydligt bättre än allt alkoholen ställer till med).

Smygdrickarn

Jag vet faktiskt inte vad som hände riktigt i torsdags och fredags. Jag failade på nykterheten som jag tyckte att jag hade stålsatt mig inför. Jag killgissar på två saker, det ena var att jag kanske tog lite för naivt och lätt på hur hårt alkoholen har greppat sig om mig. Det andra är att det har varit en väldans intensiv vecka där jag har fått kontakt med en person som jag aldrig har träffat, men som har skakat om mitt liv på många sätt och vis och det gjorde nog att suget i torsdags och fredags för att "slappna av och lugna ner hjärnan" ökade.

När jag befinner sig i alkoholens klor och gör en sådan där "cold turkey" så är jag rätt sårbar överlag för yttre händelser, påverkan osv. Jag vet om att jag hanterar t.ex. stress sämre när jag avstår från alkoholen - fram tills att min hjärna fungerar som den ska igen. När serotoninnivåer, dopaminnivåer, testosteron och allt annat normaliseras efter att ha varit undertryckta av alkoholen, då är jag stålmannen i psyket. Så den mest sårbara tiden för min del är precis nu, när jag försöker bryta och fram tills att allt är normaliserat. Jag borde märka effekt inom 2v, men det kan ta flera månader innan allt är stabiliserat. Rätt sjukt egentligen, men ju mer sådan "fakta" jag presenterar för mig själv, desto mer övertygar jag mig själv också om hur jäkla korkat det är (för mig) att dricka.

Igår blev det dock en bra dag. Jag var ute i naturen i sällskap med fantastiska människor på dagen och det fyllde på som fan på måbrakontot. Sedan när vi var färdiga så hade bolaget redan stängt. Jag pratade faktiskt med mig själv på vägen hem och sa något i stil med "yes, nu jävlar!" och typ på förhand firade att jag äntligen skulle få en vit kväll. Jag vet inte ens om jag hade kört till bolaget om det hade varit öppet? Det kändes bara bättre igår, som om beslutsamheten plötsligt var ännu högre.

Kvällen blev precis som det jag har drömt och saknat nu ett tag. Jag var styrketränade, var kreativ, aktiv och energisk hela eftermiddagen och ramlade i säng bra mycket tidigare än jag normalt brukar. Sedan känslan imorse när jag vaknade och visste att jag behöver inte slita fram mobiltelefonen för att se om jag postat något märkligt eller korkat på fyllan i sociala medier. SÅ JÄVLA SKÖNT. Noll ångest. Minns inte när jag var så här lugn på morgonen senast.

Som exempel, några vänner drev med mig på ett positivt sätt i torsdags och jag postade lite om det i sociala medier på kvällen. Det räckte så. Men så blev jag lullig/berusad och så spelade jag in ett videoklipp i berusat tillstånd. När jag vaknade i fredags så mindes jag bara att jag hade gjort det och jag mindes att jag fick spela in klippet flera gånger eftersom jag hörde mig själv låta onykter. Alltså, den paniken! Jag kastade mig på telefonen för att se vad i helvete jag hade skapat. Över 60 views redan.. men tack och lov hörde man inte på mig att jag var onykter. Jag lät inte helt mig själv, men jag sluddrade inte eller så. Bland de som ser vad jag gör i sociala medier har jag chefer, goda vänner, div släkt, potentiell date/partner osv... jag kan bränna så många broar på så många sätt om det skulle framkomma att jag var full en vardagskväll.

Det kan vara det sistnämnda som gav mig den extra styrkan igår. Jag har en person just nu som har påverkat mitt liv och som jag inte vill skrämma bort, rädslan för det ska jag omvandla till styrka och extra energi.

Kan nog inte med ord beskriva hur bra det känns att få vakna nykter idag och jag vet redan nu att även denna dag blir nykter. Jag behövde bara typ få ur proppen ur badkaret, den satt jävligt hårt, men nu äntligen kan resan börja.

Hej igen!
Hm, jag tror du har rätt att vi var här samtidigt, 2015-2016 någonting? Har läst din tråd igen och ser likheter i berättelserna med den jag tror är "du". Vad kul att höra att det slutade väl den gången, med många bra år!
Nu tar vi nya tag!!
Det är säkert som du säger, att ensamheten är en utmaning i nykterheten. Bra ide att söka hjälp.
Skönt att du hade en bra dag igår, det gäller att ta vara på dem...

Smygdrickarn

Japp, du har nog genom mitt sätt att skriva säkert också listat ut "vem jag var" här sist, stämmer fint med åldersspannet med. Jag hade helt klart en fantastisk tillvaro under de nyktra åren som följde, så en viss besvikelse finns att jag föll tillbaka inte bara på något litet återfall, utan verkligen landade tillbaka i som nu i år att i praktiken dricka varje dag. Samtidigt tror jag att covid19 ställde till det lite för mig också. Alla events, alla tävlingar och allt som jag brukar ha, var huxflux borta. Ska inte skylla på covid19, men det gjorde inte saken bättre eftersom jag får som mest sug att dricka just när jag är i mitt eget hem.

Aldrig på ett hotell. Aldrig på ett flygplan med barvagn. Oftast inte utomlands i en mataffär heller, även om det nog var så att jag faktiskt köpte en baileys förra året när jag var på en resa. Dock dracks den inte för någon berusning just. Samtidigt inget som tillförde något heller. Men det är bara när jag är i mitt eget hem som suget efter att bli lullig kommer.

Vilket jag inte har känt något under hela dagen idag, tills precis nu. Jag har en grej varje söndagskväll där jag med några vänner gör en sak "över nätet" och där alla sitter med alkohol samtidigt. Så nu och några timmar framåt kommer suget stiga, men jag är medveten och förberedd.

Smygdrickarn

Dagens bonusar;
- vaknade inte utsövd tyvärr, men jag vaknade i varje fall inte svettig inatt pga att kroppen höll på med avgiftning
- ingen ångest när jag vaknade
- behövde inte kolla mobilen för att se om jag fylleskrivit något dumt
- ingen tecken på att jag konsumerat skräp igår kväll, varken chips eller hamburgare eller annat
- pigg, kreativ och alert hela dagen idag
- en gnutta mer energi redan idag faktiskt
- ingen lögn idag, varken för mig själv eller gentemot någon annan
- ingen panik om jag skulle ha fått oväntat besök idag, står inga ölburkar eller vinkartonger eller annat någonstans
- över 2 timmars gott träningspass i naturen idag
- jag fortsätter att göra gott (nyktert) intryck på en person som jag är nyfiken på och som intresserar mig

Jag ser för övrigt att många här firar månader och dagar som nyktra och inser att jag i mitt nuvarande stadie och som senaste månaderna har sett ut, räknar och firar timmar som nykter istället. Dag2 strax avklarad och två vita dagar på raken minns jag inte när jag hade sist.

Första dagarna var extremt tuffa, låg mycket i sängen. Tog en paus från träningen och lät kroppen vila. (Långa skogspromenader istället) Mindfullness, ingen speciell mindfullness utan det som fanns på youtube funkade bra mot stressen och ångesten. Fungerar fortfarande när suget blir jävligt och att skriva här är bra.

Min helt ovetenskapliga teori: kroppen behöver förmodligen vila från tung träning under tiden den ”akuta abstinensen” sker annars bryts den ner ännu mer. Mat med bra näringsinnehåll och mycket vatten kan vara receptet. Promenader (ca 1timme) med förhöjd puls gör bara gott.

Det kommer att gå bra för dig hur du än gör i och med att du verkar ha bestämt dig för en förändring.

Kör hårt och kämpa med timmar/dagar

Smygdrickarn

Det har gått en vecka och det har hänt en del saker i mitt liv veckan som har varit. Jag skulle kunna ljuga om alkoholförtäringen, men är det något jag är trött på så är det att ljuga, smussla, undanhålla osv. Det är inte mitt riktiga jag som i normala fall är en ärlig människa.

Jag lyckades vara nykter någon dag, sedan föll jag tillbaka, tog mig ur, föll tillbaka, ja lite av en jojovecka. Samtidigt var det otroligt nära att jag igår vände precis vid dörren på bolaget, jag brottades verkligen med mig själv där. Det hade varit starkt om jag hade lyckats, men det gjorde jag inte. Jag vägrar dock ge mig, det ska gå och jag ska återfå kontrollen, för just nu så står det rätt stora saker på spel i mitt liv.

Har fått kontakt med en person via internet där vi började lära känna varandra lite över nätet rent vänskapsmässigt, men sedan hände något av det sjukaste jag har varit med om i hela mitt liv. Vi har klickat något så in åt h-e på alla plan och jag körde genom halva landet för en liten fikaträff i helgen och det slog gnistor även då. Utan att gå händelserna för långt i förväg, så är jag väldigt säker på att en ny relation kan bli utkomsten av detta och inte bara vilken som helst utan något exceptionellt bra.

Om jag inte sabbar allt nu, pga alkoholen. Jag är på riktigt livrädd för att jag ska vakna upp en morgon och bara se att hon har dragit sig ur pga något fyllesvammel jag har haft.

Det som är så sjukt med själva berusningen är att jag först kommer in i ett mystillstånd. Lite lullighet sådär. Jag har koll på vad jag säger, jag är glad, jag har kontroll. Men sedan händer något. Alkoholens pisseffekt så ännu hårdare och plötsligt förlorar jag mig själv. Jag kan sitta i samma stol, prata med samma människa, men hjärnan förändras. Dialogen förändras. Där och då TROR jag att jag har samma kontroll som bara 30 minuter innan, men det har jag ju inte. Hade jag märkt själva förändringen, då hade jag ju stoppat mig själv, men alkoholen gör mig så jävla dum så jag inser inte att min personlighet förändras och att jag börjar skriva andra saker, på annat sätt, jag upprepar mig, säger saker jag sagt innan, drar skämt jag inte borde osv.

Tack gudskelov så har jag inte lyckas skrämma bort henne ännu, men vilken onykter kväll som helst och det här går rätt i graven. Och känslan är att detta är det finaste jag kan få uppleva i livet. Hon är allt jag söker och allt jag inte visste att jag sökte. Är livet i ett berusat tillstånd mer värt än det? ABSOLUT INTE!

Jag tar till fler verktyg i verktygslådan nu. Jag har kvar lite av en medicin som ska dämpa suget som jag ska prova igen (tyckte bara jag blev så sablarns avtrubbad av den sist). Sedan ökar jag mängden träning nu, idag blir det rentav dubbla pass. Jag funderar också på att prova hypnos och jag har börjat kolla på digitala AA-möten.

Uppenbarligen räcker det inte att jag bestämmer mig för att sluta, jag måste ta fram fler verktyg som hjälper mig hålla kvar vid beslutet. Jag vill under kommande 8-12 veckor ta fram min gamla vältränade kropp också, så jag kommer även försöka använda det för att stålsätta mig.

Det är helt rätt gjort. Sätt ord precis på vad du tycker, tänker och känner - låt orden börja resonera med sig själv. Sakta men säkert kommer du allt närmare att stabilt beslut. En förälskelse är väl motiverande om något ❤️ Tänk att gå in i en relation med ärlighet fullt ut. Inga lögner och smusslande. Go for it!

Kram ?

Smygdrickarn

Det slår mig varje gång som jag är nykter, vilken skillnad det är i energi och på vad jag hinner uträtta. Dubbla träningspass ikväll. Städat en del i kåken. Tvättat. Handlat. Hanterat diverse privata ärenden på listan. Lagat matlådor. Typ en nykter kväll och jag får mer uträttat än vad jag får på 4-5 kvällar som onykter (för så fort jag blir onykter så fastnar jag vid datorn eller något och gör ingenting mer under kvällen eftersom hela kvällen dedikeras till att umgås med ett gift=. Galet.

Njuter till tusan av en nykter kväll helt utan sug dessutom. Mycket träningen att tacka, ikväll fick jag in framför allt löprundan precis då jag normalt sett brukar ta beslutet att åka till bolaget. Istället åkte jag på utflykt och sprang i skogen i en timme. Det slog bort suget helt, direkt efter löpningen så kändes det bara så skönt.

För mig är det verkligen en gåta att alkohol kan ha en sådan enorm inverkan och slå sönder människors liv så mycket.

Smygdrickarn

Inte bara en utan två strider vunna ikväll. Var på väg till bolaget, men kände mer och mer i bilen att jag skulle kunna ta och äta ett mål skräpmat istället. Inte helt i linje med den diet och träning jag fokuserar på nu, men övertygelsen växte sig starkare i bilen att ett hamburgermål på en kedja jag inte ätit på under något år, kunde ge en viss tillfredsställelse ändå. Så valde det och var såååå nöjd över att alkoholsuget dämpades rejält av bara det valet. Berömde mig själv på vägen hem högljutt i bilen också.

Dock när jag kom hem lite senare så hittade jag en baginbox med vin som inte var uppdrucken. Kanske tre fullstora glas kvar. Jag hällde upp ett och tog med mig till datorn (där jag brukar dricka). Men rörde det inte. Läste lite här på forumet. Chattade med kvinnan som har fått mig totalförälskad. Började tänka på massa annat och vinglaset lockade inte. Inget sug, eller det kändes så meningslöst på något vänster. Varför skulle jag ens dricka det? Det tillför ju INGET bra. Tror rentav jag sa högt till mig själv "näh, detta åker ju i vasken" och det gjorde det + resten av boxen. SÅ skönt.

Det här var ytterligare två strider som inte var så stora, men ack så viktiga för mig att vinna. Ett slags hopp om att verkligen återfå kontrollen över livet, ta tillbaka rodret osv.

Jag har senaste dagarna insett att jag kanske står inför en stor livsförändring också. Det ser onekligen ut som att kärleken knackar på dörren. Om två år kanske en flytt. Det är så mycket här som kan man bli väldigt bra och alkoholen har inget som helst att göra i min "nästa fas i livet".

Jag tycker att det var jättestora vinster! Hunger är en trigger - och det fick du lära dig idag. Och det är bra att gå in på forumet och skriva och läsa när man behöver boosta sin motivation - så det är en bra strategi.

Enormt bra gjort av dig att vaska boxen! Du ska vara stolt som en mallgroda ? tycker jag!

Du får tre guldstjärnor av mig ⭐️ ⭐️ ⭐️

Chill helgkram ?

Smygdrickarn

Ja hunger kanske är en trigger, men det är nog mer att perioden på dygnet då min hjärna söker "belöningskänslan" är mellan 16-18 eller kanske 17-19. Det var därför som jag när jag var ute och sprang häromdagen på just den tiden lyckades frigöra tillräckligt med dopamin och serotonin under och efter löprundan, för att hjärnan skulle få sin stimulans och allt kändes bra. Igår blev det en kladdig hamburgare, men dock bättre än just A.

Haha, lite mallgroda kanske, men det sköna var just känslan att titta på glaset och känna meningslöshet. Alkoholen har bara haft två falska positiva effekter på mig genom åren.
1) jag flyr vardagen genom att bli lullig
2) den dämpar stress, eventuell ångest

Igår kände jag verkligen att varför ska jag vilja fly vardagen? Jag älskar ju livet och vardagen som det är och inte minst nu när jag siktar framåt mot kanske bättre tider i mitt liv? Och dämpa stress och ångest är ju bara en fet lögn, det är ju bara där och då och dagen efter när man vaknar är ångesten ÄNNU större och stressen likaså då jag inser att jag slösat bort ännu en kväll av mitt liv på att bara dricka?

Ack så självklart egentligen, men bara skönt att stirra på ett vinglas 50 cm från ansiktet och känna; näh.

Jag förstår precis kampen i bilen, och du vann! Och att hölla ut vinet istället för att dricka det var nästan symboliskt...
Jag önskar helhjärtat att det ska gå din väg med kärleken! Jag minns då för några år sedan att du saknade o längtade efter tvåsamheten redan då. Håller verkligen tummarna för detta!!

Smygdrickarn

Tack snälla! Ja det känns faktiskt lite som att det som kan stoppa mig från kärleken nu är just alkoholen. Jag är på väg in i det konstigaste, vackraste och mest magiska jag har stött på i hela mitt liv. Har aldrig under mina >40 år stött på detta innan. Därav så jäkla typiskt om jag skulle dricka en kväll, bli lullig, säga något som inte alls är mitt riktiga jag (dra iväg något toksexistiskt eller förnedrande eller ngt som jag aldrig skulle stå för eller säga nykter) och vakna dagen efter med ett "adjöken"-mess... jag tror i ärligheten inte jag hade klarat av det.

Detta kanske är nyttigt för mig, för jag har alltid varit ensam och det har liksom varit lätt att dölja alkoholen då. Ni andra kanske har partners redan, barn eller vad som, som hjälper till och ställer ultimatum, krav etc, så man har någon extra som kravställer. Detta blir en slags kravställare för min del, även fast hon inte vet om något (ännu) mer än att jag har sagt att jag inte dricker alkohol.